Läs senare

Yrkesvägledare är okunniga om folkhögskola

Tio FrågorDet finns en stor okunskap om folkhögskolan bland studie- och yrkesvägledare, vilket bland annat begränsar gymnasielevers utbildningsmöjligheter och leder till en snedrekrytering i folkhögskolan. Det säger Emelie Ekelund, studie- och yrkesvägledare som skrivit en uppsats om gymnasieelevers och yrkesvägledare syn på folkhögskola.

14 okt 2020
– Yrkesvägledare har en föreställning av folkhögskola är bara för elever med diagnos, säger Emelie Ekelund, yrkesvägledare som skrivit om yrkesvägledare föreställningar om folkhögskola.

1. Du och en kollega har skrivit ett examensarbete där ni intervjuar yrkesvägledare och gymnasielever om folkhögskolan, varför?
– När vi utbildade oss till yrkesvägledare märkte vi under praktiken att yrkesvägledare inte talade mycket om folkhögskolor. Vi ställde oss frågande till varför. Vanligtvis berörde man bara kommunal vuxenutbildning, lärlingsutbildning och olika typer av yrkesutbildningar, aldrig folkhögskola. Jag har själv gått på folkhögskola och det var den bästa tiden i mitt liv. Jag tycker att folkhögskolan ska få lika mycket uppmärksamhet.

2. Varför ser det ut så?
– Det finns en stor okunskap om folkhögskolan bland studie- och yrkesvägledare. Ofta bygger deras kunskap på vad de hört om folkhögskola. De ser folkhögskolan som en skolform för elever med neuropsykiatriska diagnoser, dyslexi eller för personer som ville fördjupa sig i ett estetiskt ämne. Folkhögskolan ses som ett slags räddare i nöden när ingenting annat fungerar, ett alternativ för elever som inte klarar av att studera i en vanlig skolmiljö.

3. Vilken information om folkhögskola fick ni när ni gick SYV-utbildningen?
– Inte mer än att vi hade en kvinna första året som informerade om hur det var att arbeta som studie- och yrkesvägledare på folkhögskola. Vi fick ingen information om till exempel skillnaden mellan betyg och omdöme. Det får vi själva orientera oss om när utbildningen är färdig.

4. Vad får det för konsekvenser, att yrkesvägledare anser att folkhögskolan är till för elever med problem?
– Eftersom de tror att folkhögskolor mest är till för elever som inte klarar de vanliga skolformerna leder det till att de bara informerar elever som de tror passar på folkhögskola, elever som lider av psykisk ohälsa eller som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

5. Ni skriver att det här kan leda till en snedrekrytering i folkhögskolan. Hur menar ni då?
– Eftersom de har en föreställning om att folkhögskolan är till för elever med någon form av diagnos är det bara dessa elever som får information om folkhögskola och därmed de som får möjlighet att söka.

6. Okunskapen begränsar också elevernas valmöjligheter skriver ni, hur då?
– Alla elever får ju inte information om vilka utbildningar som finns på folkhögskola, till exempel yrkesutbildningar eller yrkeshögskoleutbildningar som är kopplade till folkhögskolan. Eller att det finns mer än tusen olika profilkurser inom media, estetik, religion, språk och samhälle. En majoritet av de gymnasieelever som vi intervjuade kände inte till det. Och får man ingen information har man inte heller möjlighet att välja studier på folkhögskola. Där har yrkesvägledaren ett ansvar.

Skrev uppsats om yrkesvägledare

Fakta:
 
Emelie Ekelund är studie- och yrkesvägledare och gick klart sin utbildning till studie- och yrkesvägledare våren 2019. Våren 2019 skrev hon och Ellen Westerlund ett examensarbete vid Malmö universitet om gymnasieelevers och studie- och yrkesvägledare föreställningar om folkhögskolan: Folkhögskola – ett alternativ för vem? Studie- och yrkesvägledare i gymnasiet har stora kunskapsluckor vad gäller folkhögskolan, vilket bland annat leder till att gymnasielever inte får någon information om folkhögskolans alla utbildningar.

7. Vilken syn hade gymnasieleverna på folkhögskolan?
– De flesta visste överhuvudtaget ingenting. Eller så trodde de att det var en skola där man studerar om man inte kan komma in någon annanstans. Där gick mest äldre eller ”speciella” människor, eller så var det en skola där man kunde plugga upp sina betyg.

8. De elever ni intervjuade trodde att det var omöjligt att komma in på universitet och högskola med ett omdöme från folkhögskola. Var har de fått den uppfattningen ifrån?
– Jag vet inte men det kan ha att göra med att folkhögskolekvoten att söka till högskola och universitet är betydligt mindre jämfört med dem som söker med gymnasiebetyg eller har gjort högskoleprovet. Det ska man naturligtvis informera om men måste också lyfta fram att många från folkhögskolan också antas till högskola och universitet, även om kvoten är mindre finns chansen. Jag kom ju in på SYO-utbildningen på folkhögskolans omdöme!

9. Vad tycker du man ska göra för att yrkesvägledare ska bli bättre på att informera om folkhögskolan?
–  I vårt examensarbete riktar vi kritik mot att skolverket är otydlig när det gäller vem som ska ha ansvaret. Å ena sidan skriver man att alla elever har rätt till obegränsad information om andra utbildningsvägar, å andra sidan är man otydlig med var ansvaret ligger. Är det huvudmannens, rektorns, yrkesvägledarens? Man skriver att huvudmannen och rektorn ”bör” se till att studie- och yrkesvägledare besitter sådan kompetens att elevernas behov tillgodoses. Vi tycker att det ska omformuleras till ”skall”. Vi anser också att Skolverket ska specificera hur och när eleverna ska få den här informationen.

10. Hur skulle du själv göra som studie- och yrkesvägledare?
– jag skulle ge lika mycket information om folkhögskola som andra skolformer. Jag skulle skaffa kataloger och foldrar och dela ut i klasserna. Ha en folkhögskoledag! Gör studiebesök, till exempel samla elever som vet att de inte får något avgångsbetyg och besök folkhögskolor. Bjud in dem till gymnasiet. Informera tidigt, redan i grundskolan.