Läs senare

»Vi ser en negativ tendens till sämre tillit bland unga«

Skolan och public service har varit väldigt viktiga för att skapa generell tillit i samhället. Privatiseringar, ökad ojämlikhet men också en stark invandring som skapat en mångkultur är problematisk ur tillitsperspektiv, säger historieprofessorn Lars Trägårdh som leder ett forskningsprogram kring den sociala tillitens villkor.

23 okt 2019
Lars Trägårdh är professor i historia och civilsamhälle­kunskap och leder ett större forskningsprogram kring den sociala tillitens villkor och historiska rötter i Sverige. Han är en av demokrati­talarna i #vimåsteprata som kan anlitas av folkhögskolor och satudieförbund.

1 Du forskar om tillit. Vad innebär det?

– Man kan tänka på tillit som något som håller ihop ett samhälle. Om människor i allmänhet visar tillit för varandra har du mycket lättare i alla dina transaktioner, socialt, politiskt och ekonomiskt. Det är ett kitt men också ett glidmedel som gör att relationer mellan människor och institutioner fungerar mycket mer smidigt än i ett samhälle präglat av misstro.

2 Hur är det med tilliten i Sverige?

– Sverige tillhör en liten grupp av vad vi kallar högtillitsländer, där Sverige och de nordiska länderna och Neder-länderna sticker ut. Det som sticker ut är tilliten till människor generellt, inte bara de som ingår i en nära gemenskap. Det är en ganska stabil struktur, även om vi nu ser en svajighet som kan vara början på en negativ trend.

3 Hur då?

– Vi ser en enorm variation inom Sverige, och hos vissa grupper, bland annat unga, som påvisar en liten svikande negativ tendens, och det gör att vi är lite oroliga, även om vi fortfarande i Sverige har ett läge som man i många andra länder bara kan drömma om.

4 Du har sagt att en stark stat, välfärdssamhället och public service spelar en viktig roll. På vilket sätt?

– Vi byggde tidigt på principen att land ska med lag byggas. De lagar vi har stiftat har blivit sociala normer och skapat ett samhälle baserat på förtroende till andra människor, för lagarna och institutionerna. Det handlar också om på vilket sätt människor blir integrerade i detta, där har  skolan och värnplikten varit viktiga historiskt. Public service har varit viktig för att föra samtal och skapa en gemensam verklighetsbild.

5 Är detta skälet till att otryggheten ökar?

– Inte bara. Vi har haft trender mot en ökad ojämlikhet, en stark invandring som skapat en mångkultur, som också är -problematisk ur tillitsperspektiv. –
Vi har tendenser mot segregering, alltså alla nya system i- -välfärden som uppmuntrar till valfrihet, vilket i sin tur får som en konsekvens en ökad segregering. Alla dessa trender samverkar, samtidigt har vi tagit bort instrument vi haft institutionellt som har skapat gemensamma möten som folkskolan, värnplikten och medie-samtalet.

6 Du kopplar också tillit till samhällskontraktet. Hur menar du då?

– Samhällskontraktet, baserad på idén om medborgarens relation till staten, har kommit i gungning. Politiskt från höger har vi haft en tendens mot en neoliberalism med en vision om ett globalt marknadssamhälle, från vänster en idé som konkurrerar med medborgaren, nämligen den om mänskliga rättigheter där man har en annan postnationell vision, baserat på ett slags globalt civilsamhälle där vi inte längre premierar medborgarna.

7 Du skiljer på medborgerliga rättigheter och män-skliga rättigheter. Vad är det som skiljer?

–De medborgerliga rättigheterna är knutet till samhällskontraktet och bygger på tanken om reciprocitet, ömsesidighet. Man arbetar, betalar sin skatt och förtjänar sina rättigheter. Mänskliga rättigheter bygger på föreställningen om alla människors lika värde där man har en mycket mer gränslös och ovillkorad form av altruism i form av välgörenhet och givande. Den svenska välfärdsstaten byggde på att komma bort från välgörenhet och ersätta den med arbete, plikter och rättigheter. Det finns en kollision i den moraliska logiken mellan å ena sidan medborgartanken och nationalstaten, å andra sidan mänskliga rättigheter och det globala civilsamhället.

8 Vilka faktorer idag är det som inverkar negativt på tilliten i samhället?

– Det stora problemet är att staten inte längre levererar från sin sida av samhällskontraktet. Runt om i Sverige finns det orter som inte har någon polis, ingen vårdcentral, ingen skola och då blir det tvivelaktigt ur medborgarperspektiv huruvida samhällskontraktet fortfarande upprätthålls.

9 Du har lyft fram att ojämlikhet och privatisering påverkar tilliten negativt.

– Precis. I början av nittiotalet förändrade privatiseringar och valfriheten hela vårt system samtidigt som man på vänstersidan började lyfta fram identitetspolitik och mänskliga rättigheter. Vi fick å ena sidan ökad ojämlikhet, å andra sidan en oövertänkt idé om mångkultur, pluralism, mångfald och multikulturalism, som egentligen inte har något stöd i forskningen kring hur människor och samhällen fungerar. Du har en tendens som inte bara kan reduceras till neoliberal politik och privatiseringar.

10 Du menar ändå att Sverige har goda förutsättningar att bevara tilliten. Hur då?

– Grundläggande är att vi inte definierar svenskhet i etniska termer. Där finns det en intressant öppenhet i en tid av migration. Det viktiga är inte att man är född i Sverige. Det viktiga är att man följer svenska regler och lagar. Är man villig att anpassa sig till en rättsstat är det ganska öppna dörrar. Jag tror att har man en viss koll

ur Lärarförbundets Magasin