Läs senare

Varför tror regeringen att det är billigare att undervisa på folkhögskola?

RedaktörenDet är egentligen en konstig ordning. Varför tror regering och riksdag att det är billigare att undervisa deltagare på folkhögskola än vad det är att undervisa elever på en fristående skola i gymnasiet? Det här har Folkbildningsrådet –med all rätt – reagerat på i sin senaste budget.

av Staffan Myrbäck
09 apr 2019
09 apr 2019

I budgeten för 2020–2022 äskar Folkbildningsrådet mer pengar per deltagare och årsplats i folkhögskolan. Man jämför med vad en fristående gymnasieskola får och konstaterar att ersättningen till folkhögskolan är orimligt låg i jämförelse med vad en fristående gymnasieskola får per elev och plats.

Enligt skolverkets riksprislista ersättning till fristående gymnasieskolor får de 79 900 kr per elev och plats, exklusive mat (då får man 85 300 kr). Nu talar vi om den billigaste gymnasieplatsen (ekonomiprogrammet). Samhällsvetenskapsprogrammet får 81 500 kr och humanistiska får 86 300 kr. Estetiskt program får 108 700 kr.  Väljer man till musik får man mer, 135 500 kr per plats (allt exklusive mat).  De dyraste platserna finns i gymnasiesärskolan som får 355 000 kr per plats.

Det är nu det blir intressant. Folkhögskolorna får – oavsett utbildning – mellan 60 000 kr och 76 000 kr i grundbidrag per årsplats. Skillnaden mellan det högre och det lägre bidraget beror inte på att vissa linjer får mer. Skillnaden beror på de senaste årens utbyggnad av antalet platser i folkhögskola. När regeringen byggde ut med 8 000 årsplatser fick folkhögskolan mer för de nya platserna. De ”gamla” platserna får fortfarande 60 000 kr.

Men det betyder inte att varje enskild folkhögskola får mer för de nya platserna. Pengarna läggs i en hög och delas sedan lika (i princip) mellan folkhögskolorna. Utöver detta kan man också ansöka om förstärkningsbidrag från Folkbildningsrådet.

Men det ser bättre ut på papperet än i praktiken. Låt oss ta ett exempel ur verkligheten:

Ett samtal med en rektor på en folkhögskola visar att skolan får 55 000 kr per deltagare och årsplats. Sedan tillkommer ett förstärkningsbidrag för deltagare som har någon form av funktionsnedsättning. På denna folkhögskola får man ca 11 300 kr per deltagare.  Alltså: med förstärkningsbidrag får denna folkhögskola sammantaget 66 300 kr per deltagare och plats, vilket kan jämföras med vad en fristående gymnasieskola får för den billigaste gymnasieplatsen: 79 900 kr.

Folkhögskolorna får ofta ta hand om många av de elever som av olika skäl misslyckats i gymnasiet – och lyckas sedan göra det som gymnasiet inte klarat av. Enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag har 28 procent av deltagarna i allmän kurs någon form av funktionsnedsättning och 46 procent är utrikesfödda, varav många inte till fullo behärskar svenska. Och i vissa fall, konstaterar Folkbildningsrådet, är folkhögskolan ett alternativ till gymnasiesärskolan.

Här kommer alltså det konstiga: Regering och riksdag har bedömt att folkhögskolan kan göra det som gymnasiet inte har klarat av – till en betydligt lägre kostnad!

ur Lärarförbundets Magasin