Läs senare

Varför så  tyst om arvet efter 1918?

RedaktörenPublic service-TV ägnar flera program åt att det är 100 år sedan Ingemar Bergman föddes men inget åt den svenska demokratins födelse för lika många år sedan.

11 Apr 2018

 

Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Tidningen Folkhögskolan

På svtplay hittar jag tre entimmesprogram och 17 avsnitt på tre-fyra minuter om Bergman och telefonen, Bergman och djuren, Bergman och hans dämoner. Inget tycks för litet och inget fel i det. Jag köpte själv dokumentärerna när de kom på dvd.

Men det är märkligt att svt ägnar så mycket tid till Bergman och inget åt 100-årsminnet av demokratins införande. Här finns inget om den allmänna och lika rösträttens införande i Sverige. Insprängt i ett sju timmars Forum på svtplay hittar jag en tio minuters intervju med Per T Ohlsson om hans hyllade ”1918”. Alltså boken om ett av de mest avgörande åren i svensk historia var inte ens tillräckligt intressant att ta upp i SVTs största litteraturprogram.

Det saknas ju inte uppslag. 1918 är verkligen ett dramatiskt och avgörande år för Sverige. Ute i världen pågick ett världskrig. Här hemma var det hungerkravaller och demonstrerande arbetare samtidigt som kampen för rösträtten utvecklades månad för månad i riksdagen mot en stridslysten höger. På gator och torg demonstrerade kvinnorörelsen för kvinnlig rösträtt och en revolution stod för dörren.

Här finns uppslag till både stora och små folkbildande dokumentärer om detta händelserika år och intervjuer med historiker och statsvetare om vad 1918 betytt för Sverige. Varför inte en dokumentär om liberalen Nils Edén som var statsminister när rösträtten infördes och tillsammans med socialdemokraterna införde 8 timmars arbetsdag. Eller om Hjalmar Branting som kämpade med en partisprängning och en vänster som blickade österut och ville göra revolution som i Ryssland – vad skulle det ha inneburit? Eller ett program om en annan Bergman, Signe Bergman, ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Och hur ser arvet ut efter 1918? Hur har vi tagit vara på demokratin? Var det så bra att man förde samman kommunvalen och riksdagsvalen till en gemensam valdag? Och hur ska vi få våra nya svenskar att gå och rösta? De röstar ju i betydligt mindre utsträckning än gamla svenskar. Och vad tycker medborgarna om demokratin i Sverige idag?

Men det är inte bara SVT som är frånvarande kring detta 100-årsminne. Inte ens våra politiker verkar vara intresserade. Liberalerna och Socialdemokraterna har ju all anledning att stolt visa att de var de som införde den allmänna och lika rösträtten i Sverige. Kan det vara så som den tidigare statsministern Ingvar Carlsson skriver (tillsammans med några framträdande statsvetare, politiker och publicister) i Svenska Dagbladet:

Kanske vill inget av dessa partier just nu upplysa dagens väljare om den tid då de gick arm i arm i kampen för allmän och lika rösträtt. Det skulle störa bilden av Liberalerna och Socialdemokraterna som antagonister i årets valrörelse.

Men det är ingen ursäkt för Public service-TV att vara så tyst om året då Sverige fullt ut blev en demokrati.

ps. I mars började SVT sända programmet Länge leve demokratin.Jan Scherman undersöker demokratin i demokratins hjärta, riksdagen, ställer många frågor och får en del oroande svar. Det är en  början. Låt oss se mer. Mycket mer! ds.

ur Lärarförbundets Magasin