Läs senare

” Våra deltagare har inte råd att fortsätta studera”

tvingas slutaPersonalgruppen på Västerbergs folkhögskola i Storvik utanför Gävle är trötta på att se ambitiösa deltagare med utländsk bakgrund tvingas sluta för att de inte har råd att fortsätta studera. Nu har de skrivit till riksdagen och Anna Ekström, ansvarig folkhögskoleminister.


Samira Dahir Abdi har gått på Västerberg i två och ett halvt år, varav de senaste sex månaderna utan studiemedel. Istället har hon fått ekonomiskt bistånd från Sandvikens kommun. Foto: Björn Ullhagen

Nio år. Så lång tid går man i grundskolan. Eller vänta nu! Det gäller inte alla. Unga människor som kommit hit från andra länder, och som har ingen eller kort skolgång, har max två och ett halvt år på sig att läsa in hela grundskolan. Såvida de inte har stora besparingar, rika släktingar eller andra sponsorer. Längre än så går det nämligen inte att få studiemedel för grundskolenivån. Om de klarar grundskola kan de få studiemedel i ytterligare tre år, för att läsa in gymnasiet. Sedan är det stopp igen, oavsett om de uppnått gymnasiekompetens eller inte.

Under de senaste åren har de allmänna linjerna på många av landets folkhögskolor börjat ta emot deltagare med utländsk bakgrund som behöver läsa in grundskola och/eller gymnasium. Framför allt handlar det om personer som kommit till Sverige som 16–17–åringar och har liten eller ingen skolgång i bagaget. De är för gamla för grundskolan men saknar tillräckliga kun-skaper för gymnasiet. Många av dem har istället gått ett introduktionsprogram på gymnasiet. Efter en tid har de antingen fått rådet att byta till eller själva sökt till folkhögskola.

Där börjar många av dem med att läsa in grundskolan. Även om de gått i skola i sina forna hemländer är det många nya kunskaper som ska tas in. Till exempel har få studerat so och no tidigare.

– Och då har de inte ens den terminologin på sitt modersmål.

Karin Sundqvist ser lätt uppgiven ut, där hon sitter i ett arbetsrum i Västerbergs folkhögskola. Hon har undervisat här i nästan 25 år och är van att anpassa undervisningen utifrån olika förutsättningar. Men de senaste åren har hon börjat tycka att det är förutsättningarna som behöver anpassas till undervisningen.

Karin Sundqvist och hennes kolleger i folkhögskolans allmän-na kurs har i flera år sett hur deltagare med utländsk bakgrund som vill läsa in grund-skola och gymnasium tvingas sluta i förtid på grund av csn:s regelverk. De vet också att samma problem finns på många andra folkhögskolor i landet.

För från höstterminen det år ungdomarna fyller 20 år är de inte längre berättigade till vanlig studiehjälp från csn. Då måste de övergå till att ansöka om studiemedel. Förutom att större delen av dessa är lån som ska betalas tillbaka finns det gränser för hur länge sådana får nyttjas. Du kan få studielån för grundskolestudier i 40–80 veckor, med eventuell förlängning på 20 veckor. Max två och ett halvt år.

– Det är få av dessa deltagare som fixar att plugga in hela svenska grundskolan på så kort tid, säger Karin Sundqvist.

Samma sak gäller gymnasiestudierna, där går det att få studiestöd i 120 veckor, tre år.

Ungdomar som misslyckats med grundskolan eller gymnasiet till följd av något funktionshinder och som gör ett nytt försök på folkhögskola har möjlighet att få aktivitetsstöd från Försäkringskassan för så kallad förlängd skolgång.

– Regerin­gen måste se över regelverket för vilka som kan få aktivitetsstöd från Försäkringskassan, så att också ungdomar med annat modersmål än svenska och liten skolunderbyggnad kan få det, säger studievägledaren Lena Rosengren och läraren Karin Sundqvist. Foto: Björn Ullhagen

– Men dit räknas ju inte de här eleverna, säger Karin Sundqvist.

I vintras bestämde sig hon och de andra lärarna i allmän kurs på Västerbergs folkhögskola för att försöka göra något åt situationen. De skrev till Regeringskansliet, en rad riksdagsledamöter och några regionpolitiker. Det innehöll information om läget, samt två tydliga önskemål:

Regeringen måste se över regelverket för vilka som kan få aktivitetsstöd från Försäkringskassan, så att också ungdomar med annat modersmål än svenska och liten eller ingen skolunderbyggnad kan få det. Personer som studerar på grund-skolenivå ska inte vara återbetalningsskyldiga.

Efter ett första, och som de tyckte, svepande svar från departementssekreteraren Amelie Andersson-Schöner på Regeringskansliets enhet för ungdomspolitik och folkbildning, skrev de ytterligare ett brev och fick ett ganska likartat svar.

– Vi upplevde att de inte riktigt fattade vad vi menade, säger Lena Rosengren.

Hon är studie- och yrkesväg-ledare på skolan och har

mött många förtvivlade deltagare som undrar hur de ska bära sig åt för att kunna fortsätta studera utan studiemedel.
– En handfull av förra läsårets deltagare var tvungna att sluta i juni trots att de inte fått godkänt i ett enda ämne. De fick gå till Arbetsförmedlingen istället. Det är jättesorgligt, säger Lena Rosengren.

I sina svar på breven framhåller Amelie Andersson-Schöner att riksdagen har satt en gräns för det antal veckor som studiemedel kan beviljas, i syfte att ”uppmuntra studerande till effektiva studier”, att lån ska återbetalas i sin helhet och att det inte pågår något arbete inom Regeringskansliet för att förändra dessa bestämmelser. Hon nämner också det studie-startsstöd som man kan få för att läsa in en gymnasieutbildning och öka chanserna att få jobb.

– Det är en jättefin förmån, med 50 extra CSN-veckor utan återbetalningsskyldighet. Men för att få det måste man vara minst 25 år gammal och ha varit arbetslös i minst sex månader. De flesta av våra deltagare är i 20-årsåldern, säger Lena Rosengren.

Det är få som lyckas läsa in hela grundskolan på två och ett halvt år menar allmänlärarna på Västerbergs folkhögskola. På bilden engelskläraren Daniel Johansson tillsammans med deltagare. Foto: Björn Ullhagen

I grupprummet Fäbodsjön sitter nio deltagare i grupper om tre bakom varsin datorskärm och söker på engelskspråkiga medier. Deras engelsklärare Daniel Johansson går runt och ger instruktioner. Tanken är att de ska välja varsin sajt och undersöka nyhetsvärderingen.

Hawa Abdirahman, 21, och Orhan Suliman, 24, diskuterar vilken sida de ska välja. Båda har gått två år på Västerberg och så här i slutet av vårterminen hoppas de att de ska klara grundskolan så de kan fortsätta med gymnasiestudier. Men det är svårt. Deras svenska är än så länge bristfällig. Utöver det är det mycket kunskap att ta in, särskilt när man som Hawa Abdirahman bara har gått fyra år i skola i Somalia. På rasten ansluter hennes kompis Samira Dahir Abdi, 22, som också bodde i Somalia förut. Hon har gått här i två och ett halvt år, varav de senaste sex månaderna utan studiemedel. Istället har hon fått ekonomiskt bistånd (socialbidrag) från Sandvikens kommun.

– Men efter augusti får jag inget mer, så jag hoppas jag klarar grundskolan så jag kan fortsätta.

Orhan Suliman, som kommer från Syrien, berättar att hans studiemedel är en viktig del i försörjningen av hans familj och oroar sig för hur det ska gå om han inte får godkänt i grund-skolekursen. För även om han går till Arbetsförmedlingen så:

– Alla säger att man måste ha grundskola för att få jobb. Det går ju inte ens att få sommarjobb, säger han och berättar att han sökt flera stycken.

De andra har samma erfaren-het. För att kunna studera vidare behöver de ju dessutom klara gymnasiet. För drömmarna finns där. När de får frågan tänds små ljus i deras ögon. Hawa Abdirahman vill bli sjuksköterska, Orhan Suliman tandsköterska och Samira Dahir Abdi säger genast läkare.

För än har de inte förlorat hoppet.

– Vi försöker jobba hårt, som Orhan Suliman uttrycker det.

ur Lärarförbundets Magasin