Läs senare

”Vår uppgift är att driva folkhögskolefrågorna”

FörbundsmötetI juni beslöt Folkhögskollärarna på det digitalt genomförda förbundsmötet att upplösa den 118-åriga organisationen och bilda en rikstäckande samråds­avdelning inom Lärarförbundet med namnet ”Lärarförbundet folkhögskola”. Tomas Rosengren, lärare på Strömbäcks folkhögskola, valdes till ordförande.

04 sep 2020

Folkhögskollärarnas förbundsmöte blev historiskt på två sätt. Dels genom beslutet att lägga ned förbundet och bilda en samrådsavdelning inom Lärarförbundet, dels då coronapandemin innebar att man genomförde förbunds­mötet digitalt.

En övertygande majoritet röstade för att lägga ned förbundet, 54 ombud röstade för och elva ombud ville ha kvar förbundet i nuvarande form. För att lägga ned förbundet krävdes två tredjedels majoritet, minst 44 röster av 65.

Alla ombud satt hemma eller på sin arbetsplats framför sina datorer. På skärmen kunde man se presidiet som satt i Lärarförbundets lokaler i Malmö. Bara presidiet och en talare i taget kunde höras. På nedre delen av skärmen kunde man se några av de senaste talarna framför sina datorer.

Med inbjudna gäster var ett åttiotal personer uppkopplade. Visst förekom en del tekniska problem, å andra sidan är det sådant som även brukar hända vid fysiska möten. Omröstningar gick smidigare än vid fysiska mötet och var snabbt avklarade.

 

 

Förbundsmötet lade ner Förbundet Folkhögskollärarna och ombildades till en nationell samrådsavdelning inom Lärarförbundet. Förbundsmötet, som genomfördes digitalt, valde Tomas Rosengren till ordförande.

På förbundsmötet valdes Tomas Rosengren, 47 år, till avdelningsordförande i samrådsavdelningen, efter sju år som vice ordförande i förbundsstyrelsen. Han är vald på två år och ersatte Ingela Zetterberg, som också blev historisk då hon är det 118-åriga förbundets sista ordförande

Tomas Rosengren är lärare på Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå, där han har undervisat i allmän kurs sedan 2005. Han är föreståndare för den polisförberedande kursen på skolan.

När samarbetet inleddes 2010 hade han varit avvaktande till samarbetet. Men åren i förbundsstyrelsen har övertygat honom om att samarbetet varit bra för folkhögskollärarna. Och han tycker att upplösningen av förbundet låter mer dramatisk än vad det är.

–  Jag har ju sett att det fungerar väldigt bra och att det var ett bra avtal vi skrev med Lärarförbundet. Vi är ju ändå dubbelanslutna, så det är inget stort steg. Vi tar organisationen som sådan och lyfter in den i Lärarförbundet och kallar det samrådsavdelning. Tekniskt sett är det inte någon stor organisationsförändring.

Beslutet innebär att de fackliga lokalavdelningarna på folkhögskolorna döps om till ”klubbar” och att distriktsindelningen försvinner. En viktig fråga för många medlemmar har annars varit vad som händer med distrikten, eftersom de har varit en viktig kontaktyta mellan skolor, särskilt i glesbygd. En lösning som diskuteras är att skapa regionala råd.

 

Besluten i korthet

• Förbundet läggs ned som eget förbund och ombildas till en rikstäckande samrådsavdelning med namnet Lärarförbundet Folkhögskola.

• Istället för ombudsmöte vart fjärde år har man årsmöte varje år dit alla medlemmar kallas och väljer avdelningsstyrelse.

• Samrådsavdelningen har direkt förhandlingsmandat gentemot regionfolkhög­skolorna. 

• Distrikten med dess distriktsstyrelser försvinner, istället kan man skapa regionala nätverk.

• Lokalavdelningen på varje folkhögskola kallas klubb. 

• Avdelningsstyrelsen har förhandlings­rätt och kan delegera den till klubbar och ombud på skolorna.

• En ombudsman kommer vara knuten till Samrådsavdelningen och förhandlar om nationella kollektivavtal.

• Ordförande har nedsättning i sin tjänst med 60 till 80 procent. 

• Ledamöter i avdelningsstyrelsen har nedsättning av tjänsten med 15 procent. 

Tomas Rosengren ser flera vinster med den nya organisationen. När samarbetet med Lärarförbundet inleddes för tio år sedan upptäckte man snart såväl administrativa, organisatoriska och ekonomiska hinder och problem.

Eftersom Folkhögskollärarna var en egen organisation sågs man som inte som en naturlig del i Lärarförbundet. Man har ofta fått påminna om sin existens. Medlemmarna var också osäkra på vem de skulle kontakta i de två organisationerna.

Förbundet har inte heller haft tillgång till sitt eget medlemsregister, på grund av dataskyddsförordningen gdpr, som gäller i hela eu. Samarbetet innebar nämligen att Lärarförbundet, som ju tog in medlemsavgifterna, juridiskt ägde registret.  En konsekvens blev att man t. ex. inte visste hur många medlemmar man hade, eller ens om man hade medlemmar på en enskild skola.

Eftersom Folkhögskollärarna var en egen organisation måste man också, enligt skattereglerna, betala moms för alla tjänster i Lärarförbundet, vilket blev en extra ekonomisk börda.

Alla dessa hinder försvinner nu när man tar klivet in och blir en naturlig del i Lärarförbundet.

– Vi hade vårt första styrelsemöte i början av augusti och vår första åtgärd är att kartlägga kontaktpersoner och ombud på varje folkhögskola i landet. Nu när vi är en del av Lärarförbundet har vi tillgång till medlemsregistret och ser svart på vitt var vi har medlemmar – och att vi har medlemmar på alla skolor, säger Tomas Rosengren.

Men det viktigaste skälet till beslutet är att man anser att en stor facklig organisation som Lärarförbundet också stärker Folkhögskollärarna, fackligt, politiskt och som intresseorganisation för folkhögskolan. Det senaste året har ytterligare ett argument växt fram: Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har börjat närma sig varandra och talar om en gemensam organisation i framtiden. Då kommer alla lärare tillhöra en organisation och då anser man inte att folkhögskollärarna som enda lärargrupp kan stå utanför.

 

– Tidningen Folkhögskolan fortsätter som vanligt. Där finns sedan tidigare ett avtal med Lärarförbundet. Den fortsätter vara vår yrkestidning, säger Tomas Rosengren som arbetar som lärare på Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå.

Under hösten avvecklas den gamla organisationen samtidigt som den nya samrådsavdelningen kommer på plats. Förutom Tomas Rosengren består avdelningsstyrelsen av åtta ledamöter, sju kvinnor och en man. Man har redan haft två möten sedan förbundsmötet i juni.

En skillnad mot tidigare har redan blivit tydlig: alla ledamöter i styrelsen har en nedsättning av sin tjänst med 15 procent, vilket man inte hade då man var eget förbund.

– Det innebär att varje styrelseledamot har avsatt tid varje vecka att arbeta med styrelsefrågor. Det är en viktig skillnad mot förut. En annan viktig skillnad är att jag som ordförande inte jobbar heltid utan att vi försöker sprida det löpande arbetet på hela styrelsen. Det skapar ett större engagemang. Som styrelse­ledamot går man inte bara på möten utan har också uppgifter att jobba med mellan mötena, säger Tomas Rosengren.

Tidigare har ordförande i förbundet varit heltidsanställd. Hur blir det nu?

– Jag som ordförande är inte anställd av Lärarförbundet utan jag har nedsatt tjänst för mitt uppdrag. Vi har talat om en nedsättning i tjänsten med 60 till 80 procent. Just nu har jag en nedsättning med 60 procent, som vi senare ska utvärdera.

Det innebär att han inte kommer sitta i Stockholm utan fortsätter ha sin arbetsplats på Strömbäcks folkhögskola.

När förbundet för tio år sedan ingick samarbetet med Lärarförbundet förde man med sig ett fondkapital på 5 miljoner. Vad händer med det?

– I samband med att förbundet upplöses går tillgångarna upp i Lärarförbundet men vi har ett särskilt avtal där vi säkrat verksamhet som vi tidigare betalade med våra fonder. Det ska Lärarförbundet stå för i fortsättningen: kurser för nyanställda, utbildningsveckan i mars och forskningsstipendiet.

Hur blir det med tidningen Folkhögskolan? Enligt tidigare avtal ägs den av Lärarförbundet.

– Det blir ingen skillnad. Tidningen har överhuvudtaget inte diskuterats utan fortsätter rulla på som vanligt. Där finns sedan tidigare ett avtal med Lärarförbundet. Den fortsätter vara vår yrkestidning.

Andelen personal på folkhögskola har ökat med mer än 30 procent på två år. Idag finns över 4 000 lärare medan antalet medlemmar i förbundet är 2 500. Hur ska ni få fler att bli medlemmar?

– Det handlar om att vi måste ha ett aktivt rekryteringsarbete i varje klubb på skolorna. Det är något vi kommer trycka på i höst när det kommer nya lärare till skolan.

Som samrådsavdelning får styrelsen ett större fackligt ansvar, tex. mandat att direkt förhandla med regionfolkhögskolorna, en rätt man inte haft tidigare.

Vilket är förbundsmötets viktigaste beslut, utöver att bilda samrådsavdelning?

– Vi har ett viktigt mandat från våra medlemmar att just driva folkhögskolefrågorna, professionfrågorna. Det tycker jag sken igenom under hela förbundsmötet. Det är särskilt viktigt nu när vi får ett större fackligt ansvar, att det är vi folkhögskollärare som kan folkhögskolan.