Läs senare

”Tidningens framtid är en fråga för en eventuell samrådsavdelning att avgöra ”

Tio FrågorI höst fattar Folkhögskollärarna sitt första beslut om eventuell nedläggning av förbundet och skapa en nationell samrådsavdelning inom Lärarförbundet. Vi frågade Lärarförbundets kanslichef hur självständig en samrådsavdelning blir och om en ombudsman i Lärarförbundet får hjälpa till att förhandla fram lika lön på en skola.

04 maj 2020
Sixten Frixon är kanslichef på Lärarförbundet.

1 Hur självständig blir en samrådsavdelning?
– Det varierar. Avdelningen väljer själv hur mycket råd och stöd den ska hämta från förbundet eller kansliet i olika frågor. Det är samma sak med alla avdelningar i Lärarförbundet. En lokalavdelning som Stockholm, vår största avdelning, har en hög grad av autonomi medan en liten lokalavdelning som Vännäs behöver mer stöd.
2 Det kommer alltså att råda en relativt stor självständighet för en samrådsavdelning inom Lärarförbundet?
– Det måste det vara i de frågor som berör lärargruppen. Sen finns det en annan grad av självständighet på nationell nivå. Om statsmakterna lägger en proposition som gäller folkhögskollärare måste Lärarförbundet lyssna på vad folkhögskollärarna har att säga och föra fram deras uppfattning.
3 Lärarförbundet har som princip individuellt satta löner men på flera folkhögskolor har man t. ex trappstegsmodell, en del har t.o.m. lika lön. Får en ombudsman i Lärarförbundet hjälpa till att förhandla fram t. ex. lika lön?
– Ombudsmännen ska följa och kunna ge stöd till samtliga av de kollektivavtal och alla de varianter som finns av lönekonstruktioner och arbetstidsavtal så långt de kan. Däremot kan det uppstå frågor där ombudsmannen inte anser sig ha kompetens att hantera det. Eftersom man har rätt att träffa lokala kollektivavtal som avviker från det nationella kollektivavtalet kan det uppstå en kompetensbrist. Det får man ha förståelse för.
4 Om jag ställer frågan så här: Är det förbjudet för en ombudsman att stötta en klubb som vill införa lika lön?
– Nej, det är inte förbjudet. Det som gäller är att om kollektivavtalet säger att det ska vara individuell lönesättning är vi skyldiga att efterleva det. Allt annat är avtalsbrott. Då får inte ombudsmannen råda till något som bryter mot avtalet.
5 Men kan den enskilda klubben komma överens med en arbetsgivare att införa lika lön om arbetsgivaren är med på det?
– Då är det något annat, då är det ett lokalt avtal. Ombudsmannen måste försöka stödja klubben i arbetet på den skolan med att få fram ett avtal. Till exempel är det vanligt att skolorna anpassar arbetstidsavtalet efter hur terminen och studierna ser ut på den enskilda skolan och det kan skifta från skola till skola.
6 Lärarförbundets kongress beslöt att obehöriga lärare inte får vara medlemmar. Behörighet behövs inte i folkhögskolan. Vad händer folkhögskollärare som saknar formell behörighet?
– Eftersom kravet på behörighet inte finns i folkhögskolan händer ingenting. Där det inte finns legitimationskrav innebär att du därmed är behörig. Det handlar inte om att utesluta medlemmar. Alla som är medlemmar är kvar i förbundet. Vad det handlar om är att vi vill markera att läraryrket är inget som vem som helst kan komma från gatan och utöva.
7 Lärarförbundet är stort. Det finns en rädsla bland folkhögskollärarna att försvinna och tappa identiteten. Vad svarar du dem?
– Vi har många grupper som är ungefär lika stora som folkhögskollärarna, som studie- och yrkesvägledare och kulturlärarna. Därför är det viktigt att vi säkrar att det finns utrymme för egna forum. Sen har vi konstruktioner som avtalsdelegationer, förbundsråd och kongress där vi ska säkra att medlemmar kan komma till tals i så många forum som möjligt, oavsett om de har en formellt demokratisk struktur, facebookgrupper eller något annat. Men det viktiga är att styrkan byggs lokalt. Det är där vi tar snacket med arbetsgivaren.
8 En samrådsavdelning har årsmöte varje år och man kan i princip kalla alla 2 500 medlemmar. Hur ska man lösa det?
– Det finns många olika sätt at lösa det på och jag vill inte komma med en lösning.
9 Är det öppet för en representativ demokrati?
– Absolut. Det går att lösa på många olika sätt. Jag är trygg med att folkhögskollärarna hittar den lösning de tycker är bäst för dem just nu. Och jag är öppen för att man i framtiden kanske vill ha en ha en annan lösning. Däremot tror jag att man kanske inte får ett bra möte med bred representativitet om man ska ha ett årsmöte fysiskt på en plats i Sverige och försöka få dit 2 500 personer. Då blir de som bor närmast överrepresenterade. Men Folkhögskollärarna måste hitta den form de tycker passar dem bäst.
10 Lärarförbundet har lagt ned sin tidningsavdelning och lagt ut sina tidningar på en contentbyrå. Hur blir det med Folkhögskolan i framtiden?
– Det tycker jag är en fråga för den nya Samrådsavdelningen om den blir av. Tidningen är en del av ett avtal som vi har när vi inledde samarbetet med Folkhögskollärarna. Hur det sen blir i framtiden tycker jag är en fråga för en eventuell samrådsavdelning att avgöra.