Läs senare

Statskontoret imponerat av folkhögskolan

Allmän kurs på folkhögskola stärker självförtroende, utjämnar utbildningsklyftorna, tränar deltagarna i tolerans  samtidigt som de praktiserar demokratiska principer. Det skriver  imponerade utvärderare i Statskontoret i en rapport där man granskat hur folkhögskolan uppfyller folkbildningens fyra syften. Men de pekar också på en del problem.

av Staffan Myrbäck
28 Maj 2018
28 Maj 2018

Trots det sakliga och lite torra språket lyser det igenom att statskontorets utvärderare är imponerade av folkhögskolans allmänna och särskilda kurser:

Under Statskontorets besök på folkhögskolorna har vi fått ett mycket positivt intryck av skolornas betydelse för dem som deltar i långa kurser. Vi har hört många berättelser från deltagare om hur folkhögskolorna har förändrat deras liv till det bättre. Det beror inte bara på att skolorna har ökat deras möjligheter på arbetsmarknaden och att gå vidare till högre utbildning. Det beror på att miljön och lärarnas engagemang har fått dem att utvecklas och växa och må bra som människor.

Man skriver att statens fyra syften med statsbidraget är levande inslag i verksamheterna. Det är framför allt tre av de fyra syftena där folkhögskolan är framgångsrik: Utjämna utbildningsklyftorna, demokratisyftet samt påverkanssyftet medan man har svårare att leva upp till kultursyftet.

Utvärderarna konstaterar att undervisningen på folkhögskolans långa kurser är demokratisk och ickehierarkiskt. Skolmiljön präglas ofta av elevdemokrati och lärarna ger deltagarna inflytande över innehållet. Deltagarna upplever att det är lätt att framföra synpunkter och att skolan och lärarna lyssnar på dem.

Deltagarna lär sig inte bara att uttrycka egna åsikter utan också att de är värda att lyssna på och att de accepteras, skriver utvärderarna och fortsätter:

Deltagarnas tränas även i att ifrågasätta egna uppfattningar och att förstå andra. Flera av de deltagare vi har träffat vittnar om att deras tolerans mot andra människors uppfattningar ökar.

Utvärderarna skriver att studierna stärker deltagarnas personliga utveckling och medför ett bättre självförtroende, ökad självkännedom och ökad tro på sig själv och sin förmåga.

Detta förhållningssätt kan göra att deltagarna blir mer delaktiga i samhället.

De lyfter fram flera faktorer som stärker den personliga utvecklingen: Den nära och stöttande relationen med läraren, den trygga och accepterande miljön på skolan samt pedagogiken som bland annat bidrar till självreflektion.

Man lyfter också fram hur gruppen används som en resurs i lärprocessen och att deltagarna i intervjuer säger att sammanhållningen i gruppen har fått dem att utvecklas och växa som människor.

Rapporten slår också fast att studier i allmän kurs utjämnar utbildningsklyftorna. Man har undersökt hur många som studerar vidare. Totalt deltog fyra av tio deltagare i studier på eftergymnasial nivå efter avslutade studier i allmän kurs. Det är lika många som går vidare efter studier på komvux:

Folkhögskolan beskrivs ofta som en andra chans för dessa deltagare. Vi bedömer att det är ett viktigt resultat att drygt en tredjedel av de deltagare som påbörjade studierna höstterminen 2005 hade tagit en eftergymnasial examen tio år senare.

Statskontoret har även gjort en registerstudie för att undersöka etableringen på arbetsmarknaden. Man skriver att det inte ingår i syftena att folkbildningen ska göra det lättare att etablera sig på arbetsmarknaden men en etablering innebär att människor får större möjlighet att påverka sina liv.

Undersökningen visar att studier i allmän kurs leder till både ökade inkomster och fler sysselsatta: Sju av tio deltagare i allmän kurs har en sysselsättning efter avslutade studier. Man har jämfört med elever på komvux under samma period och det skiljer inte nämnvärt mellan grupperna.

Men man pekar också på problem: Det har uppstått allt fler homogena miljöer på folkhögskolorna. Till exempel är utrikesfödda underrepresenterade på de särskilda kurserna. Bara tolv procent finns representerade i särskild kurs.  Ännu färre är det i de estetiskt inriktade kurserna, där endast sex procent är utrikesfödd.  Det kan jämföras med allmän kurs där fyra av tio deltagare är födda utanför Sverige.

Statskontorets bild när det gäller information om de estetiskt inriktade kurserna är att folkhögskolorna saknar en strategi för att nå ut till utrikes födda:

Bland de utrikes födda finns personer som har kulturinriktade utbildningar och arbetslivserfarenheter inom kulturområdet från ursprungsländer. För dem kan det vara av stort värde att få bredda sin utbildning mot svenska förhållanden och få ett svenskt kontaktnät.

Folkbildningens syften

Efter ett beslut av regeringen 2014 fick  Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur folkbildningen lyckas uppfylla folkbildningens fyra syften. Statskontoret har tidigare gett ut två delrapporter rapporter. Den senaste rapporten En folkbildning i tiden är slutrapport.

De fyra syftena med statsbidraget är att:

• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,

• Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,

• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället,
• Bidra till att bredda intresset för och  öka delaktigheten i kulturlivet.

Folkhögskolor ska fungera som mötesplatser för deltagare med olika bakgrund och erfarenheter. Men utvecklingen går mot en allt mer uppdelning. Utvärderarna berör bland annat den klassiska uppdelningen mellan särskild kurs och allmän kurs och svårigheterna att skapa mötesplatser mellan dem. De skriver att deltagarna interagerar endast i begränsad omfattning med varandra.

Problemet förstärks dessutom genom framväxten av filialer: På vissa skolor sker ingen kontakt alls eftersom kursverksamheterna för allmän respektive särskild kurs ligger på olika platser.

De senaste åren har antalet filialer växt explosionsartat. Idag finns det 167 folkhögskolefilialer, ofta förlagda i utsatta områden i tätorter och storstäder, långt från huvudskolan. På filialerna dominerar ofta utrikesfödda medan huvudskolorna har en övervikt av deltagare födda i Sverige:

Det leder till att det blir svårt för skolorna att skapa de mötesplatser som eftersträvas av folkbildningen, skriver Statskontoret.

ur Lärarförbundets Magasin