Läs senare

Sommarkurser ger kraft men inga pengar

SommarkursNär de flesta ordinarie lärare gått på sommarlov och deltagarna åkt hem 
fylls lektionssalar och internat av nya besökare. Under några sommar--
-veckor flödar kreativiteten när landets folkhögskolor drar igång över 700 sommarkurser. Men det är inte av ekonomiska skäl man anordnar dem.

23 okt 2019
Låtar skapar karaktärer. Rytmiklärare­ Emma Linnros kompar när Katarina Bengnér övar den låt hon skrev på Sigtuna teaterkurs i somras.

Christina Lorenzoni läser dikten Paret av Tomas Tranströmer. Elva kvinnor lyssnar uppmärksamt, samtidigt som de betraktar teckningen på ett staffli framför dem, som Christina har skapat: två kroppar vars konturer slingrar sig om och in i varandra:

De släcker lampan och dess vita kupa skimrar/ett ögonblick innan den löses upp/som en tablett i ett glas mörker.

Det är fjärde kursdagen på Sigtuna folkhögskolas fortsättningskurs i akrylmåleri, två veckor före ordinarie terminsstart. Turen att läsa och visa den egna bilden går vidare. Boye, Fröding, Bergman, Ferlin. Bilderna står uppradade framför gruppen, skapade i olika tekniker med skiftande karaktär och uttryck. Ljuset flödar in genom ateljéns stora fönster och en lugn, allvarlig och en smula melankolisk stämning sprider sig i rummet.

– I dag är det gråtdagen, i går var det skratt-dagen, konstaterar kursledaren och bildterapeuten Marianne Lagercrantz vars kurs i år lockat kvinnor i åldrarna 44 till 83 år.

När alla har presenterat sina alster är det dags för fika.

– En vecka på sommarkurs på folkhögskola är ett måste varje år, tycker 73-åriga Marie-Louise från Hjorthagen som befinner sig på Sigtuna folkhögskola för första gången. Det är lite som husmors-semestern var förr, säger hon, man äter bra och gott och man får avkoppling från vardagen. Men det är många som inte vet att detta finns!

För Kajsa Billius är det ingen uppoffring att jobba en vecka mitt i sommaren. Hon är dramapedagog och leder teaterkursen i devicemetoden på Sigtuna. Foro: Lasse Burell.

Medelåldern bland kursdeltagarna är hög, men det finns undantag. Teaterkursen, som dramapedagog Kajsa Billius och rytmiklärare Emma Linnros håller i, har en klart yngre sammansättning. Och istället för dagsljus och eftertänksam tystnad råder högljudda känslor och sparsam belysning i lokalen, en del av skolans kyrka. Svarta gardiner täcker väggarna från golv till tak.

– Ta tid på er i tystnad innan ni börjar, uppmanar Kajsa Billius deltagarna Sofia Spånberg och Anna Målberg som står beredda att framföra sin scen om ett annorlunda möte.

Metoden som kursen bygger på kallas devise och går ut på att gruppen tillsammans skapar en föreställning. Första dagen skriver varje deltagare en scen på 90 sekunder. Texten går sedan vidare till en annan deltagare som bygger vidare och utvecklar scenen och karaktärerna. På så vis växer föreställningen sakta fram.

– Det blir ett lekfullt och fritt sätt att skapa. Genom att inte styra hittar man rakt in i kärnan och undviker att det blir för mycket prestation, förklarar Kajsa Billius.

Texterna och karaktärerna fortsätter att utvecklas under veckan med improvisationer, lekar och musik. Varje deltagare skriver också en låt utifrån sin karaktär.

– Det blir dynamiskt, skapandet får en egen kraft. Men om man har stort kontrollbehov är det en verklig utmaning, berättar Sofia Spånberg som aldrig varit på en sommarkurs tidigare men är bekant med miljön efter att ha gått flera år på folkhögskolekurser med teaterinriktning.

För Kajsa Billius är det ingen uppoffring att jobba en vecka mitt i sommaren.

– Tvärtom, det är underbart att vara här. Alla elever är positiva. Det blir en särskild stämning eftersom man sover över och lämnar vardagen. Det är ett lyxigt sommarjobb!

Marianne Lagercrantz har 20 års erfarenhet av undervisning i kreativt måleri. Nedan till höger: Måla till dikter är en del av kursen i akrylmåleri. Nedan till vänster: Helena Mannerstam är lärare i broderi och håller själv på med garn­bombning. ”Jag broderar mitt liv” är titeln på kursen med skapande stygn. Foto: Lasse Burell

 

 

 

 

 

 

Kvinnorna dominerar bland deltagarna på sommarkurserna, berättar Ulf Eklund, skolsekreterare på Sigtuna folkhögskola.

– Vi gör det här för att det är kul när det är liv på skolan även sommartid och för att det stämmer med vårt bildningsuppdrag. Det är också bra PR för skolan. Men ekonomiskt går det plus minus noll.

Kursen är gratis, men deltagare betalar 4500 kr för mat och boende i enkelrum. För att en kurs ska bli av krävs tio deltagare. Skolan har satt ett maxtak på 15 deltagare per kurs för att kvaliteten ska förbli hög.

– Sommar­kurserna är bra PR för skolan, säger Ulf Eklund, skol­sekreterare på Sigtuna folkhögskola. Foto Lasse Burell

– Vi lägger ut en palett av kurser på våren så får man se vilka som blir av. I år blev bara fyra av tio kurser av första veckan, andra veckan fick vi ihop sju kurser. Det behövs att lärarna nätverkar för att kurserna ska bli fulla.

Hur hittar ni lärarna?

– Dels frågar vi våra lärare inhouse, men de flesta kommer utifrån och har helt andra yrken. De är konstnärer, musiker och skådespelare till exempel. Många har kurser i annan regi under vintrarna. Några har hört av sig själva och föreslagit kurser, berättar Ulf Eklund.

Varje år anordnar landets folkhögskolor drygt 700 sommarkurser. Siffran har legat i stort sett konstant de senaste 15 åren, med en topp på 822 år 2003 och en dipp år 2011 på 541 sommarkurser.

Det visar siffror som Folkhögskolans serviceorganisation (fso) tagit fram åt tidningen. Däremot har det totala antalet inrapporterade kortkurser minskat med 37 procent sedan 2006, enligt statistik från Folkbildningsrådet, och antalet deltagare har nästan halverats – trots att antalet sommarkurser i princip varit detsamma. Det beror sannolikt på att många skolor väljer att finansiera sommarkurserna utanför folkbildningsanslaget och därför inte kommer med i statistiken. En annan orsak är att de fackliga kortkurserna har minskat sedan början av 90-talet då regeringen minskade korttidsstudiestödet med två tredjedelar.

Istället för statsbidrag tar skolorna ut kostnaden för sommarkurserna via deltagarnas avgifter för kost och logi, ofta mellan 4000 och 5000 kronor för en vecka – en betydligt högre summa än vad deltagarna på de långa kurserna betalar.

–  Men så har vi också en helt annan servicenivå på sommarkurserna, säger Roger Johansson, rektor på Fridhems folkhögskola, den folkhögskola i landet som anordnar i särklass flest sommarkurser – i år 79 stycken, alla olika, under åtta veckor. Sammanlagt blev det 1200 deltagare.

Att skolan skulle leva gott ekonomiskt på sommarkurserna stämmer inte, enligt Roger Johansson.

– Det är både kostsamt och tidskrävande att ha så många deltagare. Trots att deltagarna på långkurserna betalar ungefär samma summa för en hel månad så går sommarkurserna i stort sett jämnt ut i slutänden. Men man kan säga att de äldre subventionerar de yngre. Utan sommarkurserna hade ungdomarna på långkurserna behövt betala mer för mat och boende.

”Varför har du inte tid med mig?” Amanda Skotte och Zoë Kennedy-Engblom övar en scen med mor och son på Sigtunas teaterkurs i somras. Foto: Lasse Burell

Fridhems sommarkursutbud är minst sagt varierat. Brasilianska rytmer, mosaik, stomp, stå-upp, lindy hop, sticka sockor och måla stort är några exempel.

– Vi försöker få ihop ett program som attraherar olika sorters människor. Varje vecka ska det vara något konstnärligt, något som drar män, något som uttrycker känslor, må-bra, hantverk… Det ska vara både extrovert och introvert, säger Roger Johansson.

Sommarkurser i stor skala är en tradition sedan 20 år på Fridhem. Men det började långt tidigare. Redan på 20-talet kom lågutbildade kvinnor till skolans kortare perioder och på 70-talet utbildades musiklärare på somrarna. Att skolan har ett internat med 200 rum spelar också in. Men huvudmotivet är folkbildning, försäkrar rektorn.

– Vi vill ge bildning och fortbildning till dem som fortfarande vill förkovra sig men av olika skäl inte kan gå en långkurs. Det finns också en prova-på-tanke, om man under veckan blir nyfiken på någon annan kurs, ska det finnas möjlighet att testa lite. De som är här ska få med sig något som får dem att må bra resten av året.  Många som kommer har ju barn och barnbarn. Det blir sammantaget en bra marknadsföring för folkhögskoletanken.

På Biskops Arnö folkhögskola, den näst största sommarkursanordnaren i landet, har antalet sommarkurser vuxit från sju  år 2012 till 32 genomförda kurser i år.

– Vi hade en stor diskussion om vad vi skulle göra på sommaren och kom fram till att vi ska göra det vi ändå är bra på och tillgängliggöra det för fler, berättar Mats Lundberg, rektor.

Förutom viljan att sprida folkbildning finns även här ekonomiska motiv.

– Om statsbidragen till folkhögskolorna varit högre, om vi inte hade varit tvingade att vara kreativa för att överleva, hade vi kanske haft färre kurser. Men eftersom vi har en infrastruktur igång kan vi inte släcka ner på sommaren. Vi har vaktmästare, kök, personal, städ igång. Det gäller att ta initiativ så att man fyller platserna.

Mats Lundborgs råd till skolor som vill testa sommarkurser är att inte tulla på kvaliteten.

– Vi försöker göra sommarveckan till något speciellt och lägger mycket energi på att ha en hög nivå. Man märker på utvärderingarna att deltagarna uppskattar det vi gör.

De flesta sommarkurser är på fem dagar och-
fokuserade på det kreativa. Deltagarna skapar i olika material och tekniker.  Men hur får man igång en
kreativ process på så kort tid? Tillbaka på Sigtuna:

Blunda. Tänk dig tillbaka till din barndoms sovrum. Hur såg det ut? Vad tänkte du på
när du låg där i sängen?

– En vecka på sommarkurs på folkhögskola är ett måste varje år, tycker 73-åriga Marie-Louise från Hjorthagen som i somras befann sig på Sigtuna folkhögskola för första gången. Foto: Lasse Burell

Så inleder konsthantverkaren Helena Mannerstam kursen Jag broderar mitt liv, som förutom att sy olika sorters stygn på tyg består av skriv-övningar, teckning och måleri.

– Det gäller att sätta sig i kontakt med inre bilder och drömmar, utan att det blir prestation eller krav.

Känslan av frihet är viktig, tycker hon, det ska inte finnas rätt eller fel. Deltagarna behöver inte heller ha broderat tidigare.

– Man kan ta med sig en bild att utgå ifrån, men den som vill får gärna fristajla direkt istället.

I borderisalen råder full koncentration. Deltagarna sitter tillsammans runt ett stort bord och småpratar men är samtidigt uppslukade av sina egna projekt.

– Det här är min vuxne son, förklarar Karin Secka som syr svarta så kallade efterstygn på en tygbit som hon applicerat en bild på efter ett foto.

Hon har aldrig broderat tidigare, bortsett från någon gång i grundskolan. Nu bearbetar hon sin oro över sonens stökiga liv. Bredvid sitter hennes syster, Anna Sanyang, som Karin lockat hit från Gotland.

– Men vi har båda gått på folkhögskola tidigare. Så folkhögskolan ligger oss varmt om hjärtat.

Det bästa med kursen är att det är så anspråkslöst, tycker de.

– Man får komma loss, befria sig själv, leka, säger Anna Sanyang. Om det blir för allvarligt kan det lätt låsa sig.

Deras lärare betonar att det är processen som är viktig, inte resultatet. Helena Mannerstam, som hittat hit via Sensus där hon är kursledare vintertid, blandar in poesi, musik och rörelse för att få deltagarna att komma vidare.

– Jag vill också att de har flera grejer på gång samtidigt. Och man behöver inte hinna klart det man börjat på under kursen. Det kan man fortsätta med hemma.

Korta sommarkurser

Korta  kurser

Antalet deltagare på folkhögskolornas kortkurser har minskat med 46 procent mellan 2006 och 2018.Antalet deltagarveckor för kortkurser med statsbidrag var 53 100 år 2018. Nivån har legat i stort sett konstant sedan 2015. Antalet utannonserade sommarkurser var i år 750.

Källa: Folkbildningsrådet

Själv sysslar hon en del med garnbombing – eller garngrafitti som det också kallas – som går ut på att smycka offentliga platser med tyg eller stickning. Det kan vara en lyktstolpe eller ett trist elskåp som piffas upp. När hon lägger upp sina alster på Instagram blir många intresserade. Handarbete är hett.

– Allt fler upptäcker hur bra man mår bra av att arbeta med händerna, att energin höjs och att man får en mer positiv tankevärld när man kommer ifrån skärmar och annat som stressar.

Men att överföra livsminnen till textil kan också bli känsligt.

– Det är mycket som kommer upp, förluster till exempel. Men jag är tydlig med att man inte behöver outa någonting i gruppen. Man får vara i sin egen bubbla hela veckan om man vill, säger Helena Mannerstam.

I morgon är veckan är till ända. Några deltagare bestämmer sig redan innan de åker hem för att komma tillbaka nästa år. Som någon säger i kaffekön: sommarkurser blir lätt ett beroende.

ur Lärarförbundets Magasin