Läs senare

”Skolväsendet har mycket att lära av folkhögskolan”

ForskningI ett forskningsprojekt får folkhögskolorna mycket beröm för sitt arbete med 
deltagare med högfungerande autism. ”Det här är ju den skolform som lyckas bäst”, 
säger generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

av Staffan Myrbäck
05 Sep 2018
05 Sep 2018
”Skolväsendet har mycket att lära av folkhögskolan”
– Det finns verkligen anledning att lära av folkhögskolan och vad det är man gör som övriga skolväsendet kan lära sig av, säger Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

I ett pågående forskningsprojekt har universitetslektorn i pedagogik, Martin Hugo, djupintervjuat folkhögskollärare och 21 studerande på folkhögskola med högfungerande autism, tidigare kallat asperger.

–  Folkhögskolan är en väldigt bra miljö för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De lärandemiljöer som folkhögskolan lyckas skapa är ovanligt bra för just den här målgruppen.  Grunden för lärande är att man känner trygghet. Alla vi har intervjuat säger att ”här blir ingen kränkt,” säger Martin Hugo.

Martin Hugo presenterade sin forskning på Folkbildningsrådets seminarium under politikerveckan i Almedalen.  Idag har var tredje deltagare i allmän kurs, sammantaget 4280 deltagare, en funktionsnedsättning. I särskild kurs är det 13 procent, totalt 2422 deltagare. Mest är det neuropsykiatriska funktionsnedsättningar men även fysiska.

Folkhögskolorna har möjlighet att söka ett särskilt förstärkningsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Större delen går just till studerande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Resultaten av forskningen hittills visar att deltagarna trivs och känner sig trygga på folkhögskolan. De känner sig sedda, bekräftade och förstådda. De upplever att undervisningen är anpassade till dem och upplever att de kan lyckas i sina studier. säger Pedagogiklektorn Martin Hugo.

Martin Hugo berättade att alla han intervjuat har haft en besvärlig och ofta hemsk skolgång innan de kom till folkhögskolan. Hälften har varit utsatta för kränkningar och mobbning och skolorna har brustit i att anpassa undervisningen till dem.

Viktigast för denna grupp är en tydlig struktur och förutsägbarhet. Han jämför folkhögskolan med eleverna på introduktionsprogrammet i gymnasiet, där många av dem inte har en aning om vad som står i deras utbildningsplaner.

– Men när man frågar dem på folkhögskolan så vet de vilka kurser de ska gå, i vilken takt de går och i vilken ordning, i mycket högre utsträckning än på introduktionsprogrammen. Alla säger att ”utbildningen är anpassad för mig och jag känner mig verkligen delaktig”, säger Martin Hugo.

Resultaten av forskningen hittills visar att deltagarna trivs och känner sig trygga på folkhögskolan. De känner sig sedda, bekräftade och förstådda. De upplever att undervisningen är anpassade till dem och upplever att de kan lyckas i sina studier.

– Det är genomgående för alla vi intervjuat. Många säger att tidigare har ingen förstått mig men här på folkhögskolan förstår de mig.

Ett annat framträdande resultat av intervjuerna är att många talar om att ”jag har utvecklats som person.”

–  När man frågar vad som är det viktigast under den här tiden på folkhögskola talar de flesta om vikten av personlig utveckling, säger Martin Hugo.

Många av de intervjuade bor också själva för första gången.

– Boendet är lika viktigt att träna på för den här gruppen som själva utbildningen.

En åhörare som var mycket entusiastisk efter Martin Hugos föredragning var Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska Skolmyndigheten:

– Det finns verkligen anledning att lära av folkhögskolan och fundera över vad det är man gör som övriga skolväsendet faktiskt kan lära sig en hel del av. Det här är ju den skolform som politiker och myndigheter har ägnat minst intresse för. Och den går det bäst för!

ur Lärarförbundets Magasin