Läs senare

»SD-budget ett slag mot dem som  står längst  från arbetsmarknaden«

NyhetI en riksdagsmotion vill Sverigedemokraterna ta bort två av tre platser i allmän kurs.
– Det skulle vara förödande för dem som står  längst ifrån utbildning och arbetsmarknad, säger  Thomas Nilsson rektor på Gotlands folkhögskola.

11 apr 2019
Thomas Nilsson, rektor på Gotlandsfolkhögskola

Bland årets riksdagsmotioner sticker Sverigedemokraternas motion ut då man föreslår en radikal minskning av statsbidraget till folkhögskolan med 770 miljoner kronor, en nedskärning i framför allt allmän kurs.

Dagens villkor för folkhögskolans verksamhet är att minst 15 procent ska utgöra allmän kurs. Sverigedemokraternas förslag vill ändra det till att allmän kurs ska utgöra ”runt 15 procent”. Hösten 2018 studerade 29 000 deltagare i de långa kurserna på folkhögskola. 11 400 deltagare gick allmän kurs, 40 procent av alla långkursdeltagare. Neddragning skulle innebära att allmän kurs minskade med drygt 7000 platser, till ca 4 300 platser.

Allmän kurs är den inriktning som historiskt är förknippat med folkhögskolan och folkbildningsverksamheten. Men i riksdagsdebatten 28 februari motiverade Aron Emilsson, 29-årig riksdagsman för Sverigedemokraterna och ledamot i kulturutskottet, förslaget med att allmän kurs inte bör vara folkhögskolans huvudsakliga verksamhet:

– Vi anser inte att folkbildningens huvudsakliga roll i det moderna samhället ska vara ett komvux light utan att ett större fokus bör ges de särskilda kurserna.

Frågan är då var de deltagare som idag går allmän kurs ska ta vägen? Sverigedemokraterna vill utreda nya specialskolor: ”förberedelseskolor” för nyanlända och ”jourskolor” för elever ”som inte fungerar i den normala skolsituationen”, samt mer specialpedagogiska resurser i det allmänna utbildningsväsendet.

I intervju med Folkhögskolan säger Aron Emilsson att deltagare i allmän kurs skulle kunna slussas över till förberedelseskolor och jourskolor. Men några sådana skolor finns inte idag. Så frågan är vart dessa deltagare ska ta vägen?

– Det är klart att vi inte kan genomföra en sådan målsättning från dag ett till dag två. Det är ju en viljeinriktning vi har.

Men i Sverigedemokraternas budget föreslås att 770 miljoner ska bort från folkhögskolan redan i år, vilket inbär att två av tre platser i allmän kurs försvinner direkt. Var ska dessa deltagare då ta vägen?

– Det är viktigt för oss att utveckla formerna för hur snabbt det ska gå. Är det så att vi måste göra det under flera år och sprida nedskärningen måste vi låta det ske i en takt som fungerar, och det vill vi göra i en dialog med folkhögskolorna.

Trots upprepade påpekanden att konsekvensen av Sverigedemokraternas budget 2018/2019 är att  två av tre platser i allmän kurs försvinner redan i år, fortsätter Aron Emilsson att hänvisa till matchningsinsatser och övergångssystem som inte existerar idag.

Aron Emilsson, riksdagsman för Sverigedemokraterna

– Jag kan försäkra dig om att vi inte gör det på ett sånt sätt att man från dag ett till dag två inte har någonstans att ta vägen. Man kan inte ta bort 770 miljoner utan att ha ett övergångssystem. Det här är ju en viljeinriktning.

Det är dock vad förslaget innebär som det är utformat nu. Thomas Nilsson är rektor på Gotlands folkhögskola och ordförande i Offentligägda Folkhögskolors intresseorganisation, ofi.  Han säger att Sverigedemokraternas förslag slår mot de svagaste grupperna i samhället, folkhögskolornas traditionella deltagargrupper.

– Det innebär en drastisk neddragning av antalet utbildningsplatser för dem som står längst ifrån utbildning och arbetsmarknad. Nu är sannolikheten liten att Sverigedemokraternas förslag skulle gå igenom men det skulle vara förödande. Kostnaden för förslaget skulle vara vida mycket större, socialt, samhällsekonomiskt och för individen.

Han ställer sig också mycket frågande till Sverigedemokraternas förslag att bygga upp ett helt nytt system med jourskolor för elever som inte fungerar i en normal skolsituation och förberedelseskolor för nyanlända.

– Det är ett helt obegripligt förslag. Jag undrar vad som är vinsten med det? Varför ska man ersätta en väl fungerande, ekonomiskt effektiv och bevisligen framgångsrik skolform som folkhögskola med en helt oprövad skolform som man inte har en aning om hur det kommer att fungera?

Inte heller ser han komvux som ett alternativ för dessa deltagare:

– Det kostar inte mer att låta en studerande gå på folkhögskola. Väldigt många skulle dessutom inte klara den form av utbildning som komvux erbjuder. Jag ser inga som helst vinster med det.

Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik

Inte heller Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, ser någon logik med att deltagare ska slussas över till jourskolor och förberedelseskolor.

– Min spontana kommentar är att om man har någonting som fungerar, varför ta bort det? Många av de folkhögskoledeltagare som går allmän kurs har valt folkhögskolan för att det erbjuder ett alternativ. Vi ser också från studier att deltagare har valt detta studiesammanhang för att det uppenbarligen funkar för dem. Om det här nu funkar, varför ska man ta bort det?

Gerhard Holmgren är organisationschef på RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Han menar att förslaget att begränsa allmän kurs till 15 procent innebär en ideologisk styrning av folkhögskolan.

Gerhard Holmgren, organisationschef på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO

– Historiskt har folkhögskolan alltid präglats av den allmänna medborgerliga inriktningen. Det är ju karaktären på folkhögskola. Så det är ju en idémässig försnävning av folkhögskolan, som kommer bli något annat.

Man föreslår att man i huvudsak ska sikta in sig på särskild kurs.

– Det är ju kombinationen av allmän och särskild kurs som är det unika med folkhögskolan! Om du reducerar det allmänna medborgerliga bildningsuppdraget och sätter in gränser som låser verksamheten har du börjat ideologiskt styra folkhögskolan. Vändningen från minst 15 procent till högst 15 procent är en kraftfull politisk  styrning som begränsar folkhögskolans frihet.

Sverigedemokraternas motion avslogs av riksdagen 28 februari.

ur Lärarförbundets Magasin