Läs senare

Så ställer folkhögskolorna om i coronatider

CoronaepideminSå gott som alla folkhögskolor har gått över till distansundervisning – utom Liljeholmens folkhögskola som valt att fortsätta undervisa som vanligt i skolans lokaler. " Vi talade med Folkhälsomyndigheten som sa att det var okej," säger rektor Daniel Bjurhamn.

06 apr 2020

Rektorn på Hvilans folkhögskola, Eduardo Gran Villanueva-Contreras, var väl förberedd när Folkbildningsrådet meddelade sin rekommendation att införa distansundervisning på landets folkhögskolor. En månad tidigare, när nyheterna om coronavirusets spridning blev allt tätare, tog man fram en handlingsplan för all personal.

– Redan då förberedde vi personalen och samtliga deltagare att vi skulle börja undervisa på distans säger Eduardo Gran Villanueva-Contreras.

Måndag och tisdag, 16–17 mars, samma dag som Folkbildningsrådet gick ut med sin rekommendation, genomförde Hvilans personal planeringsdagar där man förberedde distansundervisning från och med 18 mars.

– Vi hade beslutat om det redan veckan innan.

Vad var det som fick er att så tidigt fatta beslutet?

Vi hade förberett oss i en månad innan beslutet kom, berättar Hvilans rektor, Eduardo Gran Villanueva-Contreras..

– Vi är några inom ledningsgruppen som jobbar med krishanteringsfrågor. Sen är det nog så att det sitter i ryggraden på mig. Det är ett sätt att tänka, hur vi ska ligga steget före. Jag är från Latinamerika och uppväxt i en diktatur. Jag kom hit som 15-åring och är van att läsa nyheter, inte bara i svenska media. Jag är något av en ”nyhetsnarkoman” och läser mycket om vad som pågår i världen, inte minst i Sydeuropa, Latinamerika, England, usa etc. Då får man överblick av vad som är på gång och, i det här fallet, i vilket stadium Sverige befann sig i. Tillsammans med andra i personalen insåg vi att också vi kommer att drabbas. Då är det bättre att vi börjar förbereda personal och deltagare mentalt, så ingen annan tvingar oss. Men sen får vi också vara ödmjuka och säga att vi provar oss fram. Vi har inte alla lösningar på hur man jobbar på distans.

Hur gör ni rent konkret?

– För några år sedan gick vi över helt och hållet till Googles system, Google Classroom. Vi använder alla hjälpmedel som finns inom googlesystemet.

Med Googles Classroom har både deltagare och lärare kontakt med varandra via dator, video och mejl, där lärarna kan lägga ut uppgifter, deltagare redovisa och ta del av varandras material.

– Sen har vi ju digitala hjälpmedel sedan tidigare och alla har tillgång till Nationalencyklopedin.

Hur gör ni med deltagare som behöver mycket stöd och hjälp?

– Vi har specialpedagoger och coacher som stödjer via dator och telefon.

Många deltagare har inte egna datorer. Skolan har därför nittio datorer som man kan låna ut. I vanliga fall får deltagarna inte ta hem dem men i samband med beslutet om distansundervisning beslöt skolan att de också får ta med datorerna hem.

Varje dag, åtminstone nu i början, har man ett pedagogmöte där alla lärare är med och planerar.

– De flesta är på plats i skolan och några jobbar hemifrån. Våra personalmöten är numera videosända, så alla kan delta. Vi har sagt att vi gärna vill att alla lärare är här men vi tvingar ingen. Vi försöker vara flexibla och hjälps åt. Är man orolig, känner sig lite sjuk, eller måste vabba samtidigt, kan man jobba hemifrån. Det viktigaste för oss är att alla deltagare ska bli klara med sina studier.

– Vi var inte förberedda på beslutet, däremot på att ha distansundervisning, säger Henrik Falck, biträdande rektor på Hjo folkhögskola

På Hjo folkhögskola var man inte alls förberedda på beslutet om distansundervisning, även om man hade pratat om Coronaepidemin.

– Vi har ju följt nyheterna men sen har besluten kommit slag i slag och vi har försökt reagera så snabbt som möjligt, säger Henrik Falck, studierektor på Hjo folkhögskola.

– Däremot var vi förberedda på att ha distansundervisning. Sen några år har vi bytt läroplattform och försökt jobba med att alla deltagare ska ha något slags distansnärvaro och kunna arbeta på distans. Mer på vissa kurser, mindre på andra.

Ni har internat och flera konstnärliga utbildningar och en kyrkomusikutbildning, hur gör ni med dem?

– En del väljer att åka hem. De deltagare som är kvar på internatet får jobba på sina rum. En del arbetar med stora målningar och skulpturer som inte går att ha på internatet med då kan de jobba med något annat så länge. De får anpassa sig till situationen.

På kyrkomusikutbildningen behöver deltagarna öva på orgel.

– De sitter i enskilda övningsrum och spelar. Vi har lagt ut rengöringsmedel så de får torka av klaviaturen när de använt den.

Den största utmaningen är att många i allmän kurs har språksvårigheter och inte så mycket skolvana.

– För dem är det en viss utmaning att kunna hantera digitala plattformar. Vi sitter just nu och diskuterar hur vi ska lägga upp det arbetet.

Som de flesta folkhögskolor hade Hjo planerat för Öppet hus i vår. Det är nu inställt och det finns en oro att det påverkar rekryteringen till hösten.

– Risken finns att färre söker. Men Öppet hus har ju fler funktioner, bland annat att göra oss kända. Vi får kanske intensifiera marknadsföringen på nätet istället, säger Henrik Falck och tillägger:

– Men om man ska se något positivt i situationen är det att skolan nu vässar sin organisation och blir bättre på distansundervisning.

En folkhögskola som helt går mot strömmen och inte genomför distansundervisning är Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa utanför Linköping, som har beslutat att ha undervisning som vanligt i skolans lokaler.

Liljeholmens rektor, Daniel Bjurhamn, hatr svårt att förstå sklor som stänger matsalen och samtidigt låter deltagarna laga mat i internatens trånga kök. Foto Dennis Petterssin/KindaPosten

– Vi har stängt vår filial i Linköping där alla deltagare åker till och från skolan varje dag men så är ju inte läget här i Rimforsa, Säger Daniel Bjurhamn.

På Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa går ett hundratal deltagare, varav 75 deltagare bor på internatet och 25 pendlar.

– Vi är som ett eget litet samhälle som ligger på landet, så jag ringde Folkhälsomyndigheten och frågade hur vi ska tänka.

Daniel Bjurhamn beskrev skolan. Om de stängde matsalen men lät deltagarna bo kvar på internatet skull de trängas i små kök när de skulle laga mat. De skulle bli tvungna att gå iväg och handla mat i matvarubutiken när de istället kunde äta i matsalen. Och om det var okej att äta i matsalen, varför skulle man då inte kunna vara 20 i klassrummet?

– Folkhälsomyndigheten tyckte inte att det fanns någon anledning att stänga skolan och skicka hem elever över landet. De såg ingen anledning till att vi skulle stänga matsalen och inte ha lektioner i klassrummen. När vi äter i matsalen sitter deltagarna på varannan stol. Däremot låter vi inte externa gäster äta på skolan som tidigare.

Daniel Bjurhamn har haft kontakt med andra skolor. En näraliggande skola med internat hade stängt matsalen och deltagarna fick laga mat på internatet och studera på sina rum, vilket Bjurhamn har svårt att förstå.

– Man har stängt matsal och lektionssalar men alla får bo kvar på internatet. Då förstår jag inte riktigt hur man tänker. Man bor kvar, åker och handlar mat och trängs med andra i butiken och på internaten när de ska laga mat. Det kan jag inte se vad det skulle vara för fördel.

Däremot har han förståelse för att Åredalens folkhögskola i Åre stängde skolan med argumentet att de har svårt med transporter från Åre.

– Blir många sjuka får de svårt att få deltagarna därifrån. De allmänna transporterna kanske inte går som de gör nu. Vi ligger nära Linköping, stambanan till Stockholm och Malmö. Vi har lättare att få folk härifrån, eller så kan de hämtas av föräldrar eller släktingar.