Läs senare

»Polarisering och klimathot största faran för demokratin«

Tio FrågorVuxna behöver få ökad kunskap om källkritik och desinformation. Så kan hotet vi ser i dag mot demokratin minska. Men för att lyckas med det behövs draghjälp från folkbildningen. Det anser demokratiutredaren Daniel Lindvall.

10 feb 2021
– En förklaring till att att allt fler tycks bli skeptiska mot fakta och vetenskap är att de socioekonomiska klyftorna har ökat, säger demokratiutredaren Daniel Lindvall.

1 Vilket är de största hoten mot demokratin i Sverige i dag?

– På lång sikt är det klimatkrisen. Om vi inte lyckas hantera den kommer de välståndsminskningar och sociala spänningar som blir följden att leda till att de demokratiska grundvalarna bryts ner. På kort sikt är det den ökade polariseringen.

2 På vilket sätt är polarisering farlig?

– Den gör det svårt att ha ett demokratiskt samtal där vi når varandra och respekterar varandras åsikter. När det inte längre finns en gemensam överensstämmande verklighetsuppfattning minskar också tilliten i samhället i stort.

3 Hur har vi hamnat här? 

– Digitaliseringen har gjort det enklare för folk att delta i det demokratiska samtalet. Å andra sidan har det blivit lättare att sprida falsk information och skapa känslor som ökar motsättningarna och gör samtalet mer polariserat.

4 Vad behöver göras för att öka människors motståndskraft mot desinformation och propaganda?

– Det viktigaste är att vi alla lär oss att hantera det nya medielandskapet. Vi måste bli bättre på att kritiskt granska information, se vilka källor som ligger bakom det vi läser och bygga upp tillit till vissa källor. Allt det man brukar kalla för medie- och informationskunnighet.

5   Hur ska informationskunnigheten öka i befolkningen i stort?

– Problemet är inte de unga som ju vuxit upp med den här tekniken. De befinner sig dessutom i ett sammanhang där man diskuterar de här frågorna, nämligen i skolan. Det är en betydligt större utmaning att nå de äldre. Här måste vi jobba brett på olika fronter. Jag tror det är viktigt att vi är tydliga med att det är källkritik vi ska lära ut och inte att vi ska få människor att tänka rätt eller på ett visst sätt.

6 Du anser att folkbildningen har en viktig roll att spela här. På vilket sätt?

– Dels genom att erbjuda kurser som handlar om just källkritik. Men också genom att stimulera till samtal om aktuella vetenskapliga frågor, exempelvis klimatförändringarna, automatiseringen och arbetsmarknadens förändringar, och i de samtalen föra in aspekter som har med informationskunnighet att göra.

Demokratiutredare

Daniel Lindval är doktor i sociologi, utredare och författare, bland annat till böckerna Upphettning – demokratin i klimatkrisens tid samt Folkstyret i rädslans tid. Han var senast huvudsekreterare i den statliga utredningen Det demokratiska samtalet i en digital tid (SOU 2020:56).

7 Är det rätt att företag som Twitter och Facebook stänger av vissa användare som vi sett på senare tid i usa?

– Det är en svår fråga eftersom det i det här fallet inte är en demokratiskt styrd stat som censurerar utan privata företag. Det blir problematiskt om man tänker sig att företagen nästa gång skulle bestämma sig för att begränsa yttrandefriheten från helt andra premisser. Frågan hamnar i skärningspunkten mellan yttrande­frihet och vad människor får yttra för att utmana demokratins grundläggande principer. Jag tror att det på sikt kan bli kontraproduktivt att plocka bort obekväma eller odemokratiska yttranden. Men jag tror också att det behövs en starkare reglering som tvingar de här företagen att ta ett större ansvar för vad som sprids på deras plattformar.

8 Tror du att det som händer i usa kan bli ett uppvaknande för många svenskar som tar demokratin för given?

– Ja, det tror och hoppas jag. Ett problem vi har i Sverige som vi snarast borde göra något åt är den uppskruvade tonen i debatten med inslag av näthat och trakasserier som gör att opinionsbildare drar sig för att delta i det offentliga samtalet. De ids inte ens anmäla längre eftersom det så sällan leder till åtal.

9 Vad tror du driver på utvecklingen mot att allt fler tycks bli skeptiska till fakta och etablerad vetenskap?

– En förklaring är att de socioekonomiska klyftorna har ökat. Färre känner sig delaktiga och tilliten till etablissemanget och samhällets institutioner minskar. Det leder i sin tur till att man inte litar på den information som kommer därifrån. En annan förklaring är att digitaliseringen gjort det enklare att sprida vilseledande berättelser. Jag tror att båda förklaringarna spelar in. När samhället förändras i allt snabbare takt ökar oron och många längtar efter sammanhang och stabilitet. Det skapar en grogrund för konspiratoriska berättelser.

10 Den framtidsbild du målar upp är inte särskilt munter. Är det så nattsvart? 

– Nej, inte alls. Man ska komma ihåg att stora samhällsutmaningar också kan leda till att människor mobiliseras och förs samman. De lösningar på framtidsfrågorna vi ser framför oss, som nya sätt att producera mat och energi, kan mycket väl leda till en ljusare utveckling. Det finns absolut en möjlighet att demokratin går vinnande ur den här krisen.