Läs senare

Pedagogik som ska inspirera

MetodutvecklingPå Eslöv och ytterligare fyra folkhögskolor prövas nya pedagogiska metoder som ska samlas till berättelser i en metodbok och inspirationsbank om pedagogik.
Berättelserna ska kunna användas av alla folkhögskolor.

17 feb 2021
Sakhi Qambahi en av tio nyanlända deltagare på Esllöv som är med i det två-åriga FAMN-projektet. Jenny Poppen är delprojektledare och lärare i svenska. Foto Emil Malmborg

Det är fredag och i klassrummet på Eslövs folkhögskola håller Jenny Poppen och Julia Joó i en svensklektion för deltagarna i Allmän kurs grund. I vanliga fall har man också deltagare med svenska som modersmål men som av olika anledningar inte läst klart grundskolan. Årets grupp består enbart av nyanlända.  Alla nyanlända mellan 16 och 24 år deltar i projektet famn, en förkortning för Folkhögskola som arena för metodutveckling med nyanlända. Eslöv är en av numera fem folkhögskolor i Sverige som är med i projektet. Eslöv har tio famn-deltagare, varav sex läser på grundnivå. Övriga läser motsvarande gymnasienivå.

På grund av pandemin sker resten av skolans verksamhet mestadels genom fjärrundervisning, men för den här gruppen görs ett undantag.

– Mötena här i klassrummet rymmer så mycket mer än att enbart utveckla ämneskunskaperna. Dessa deltagare behöver få möjlighet att vara på plats, åtminstone vid några tillfällen i veckan. Annars är risken stor att vi tappar dem längs vägen. Därför har skolan prioriterat att ge plats för dem, vi kan hålla avstånd genom att många andra arbetar hemifrån, säger läraren Jenny Poppen.

Hon har en lång bakgrund som gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk, sva, men längtade till mer bildningsinriktad undervisning. För fyra år sedan sökte hon sig till folkhögskolevärlden och Eslövs folkhögskola.

Jenny Poppen och Julia Joó jobbar för tillfället med ett block de kallar ”Tema nyheter”. Det är indelat i tre steg och gruppen befinner sig nu i första fasen: att jobba enskilt med nyheter som deltagaren själv har valt. De veckor temat pågår följer samtliga svensklektioner en mall:

På måndagar arbetar deltagarna med att läsa nyheter och hitta något som intresserar dem. De får hjälp med eventuell förförståelse av sammanhang och att ta ut nyckelord. Utifrån detta arbetar pedagogerna fram ”veckans ord” som man även går igenom i helklass. Nästa tillfälle de ses, på onsdagar, förbereder deltagarna presentationen av den nyhet de har valt. De ska kunna prata fritt utifrån nyckelorden och även öva på veckans ord. På fredagar genomför deltagarna den muntliga presentationen av sin valda nyhet inför klassen, alla får feedback, man har diskussion och förhör på veckans ord.

– Det handlar om att skapa struktur. Den här modellen gör deltagarna mer trygga, de vet vad som komma skall och vad som förväntas av dem. Vi jobbar mer medvetet med förförståelse och nyckelord, eller flippad undervisning som det ibland kallas. Det leder till att vi lärare blir mer träffsäkra med att lägga undervisningen på rätt nivå och individ-anpassa den, säger Jenny Poppen

Att jobba i temaschema gör också att det blir fokus på mer än själva ämneskunskaperna och det språkstödjande arbetet. Flera av deltagarna var tidigare jättenervösa att prata i grupp men har nu gjort stora personliga framsteg.

– Det är helt förståeligt att det kan vara obehagligt när man är nyanländ men det är en färdighet som krävs i samhället. Här får de öva, om och om igen, och det gör ingenting om det blir fel. Vi finns här för att stötta varandra och boosta självkänslan, en stämning vi har jobbat mycket med för att skapa, säger Julia Joó.

 

 

De erfarenheter man hittills gjort i FAMN-projektet har spridit sig till hela allmänna kursen, berättar Mattias Veres och Lisa Winqvist, lärare på Eslövs folkhögskola. Foto: Emil Malmborg

FAMN leds centralt av Folkbildningsrådet. Det startade 2019 och ska pågå fram till augusti 2021. Projektledare är Lena Östlund och Ulf Wallin.

– Att ett så här stort metodutvecklingsprojekt pågår specifikt inom folkhögskolevärlden är unikt. Det handlar om att tillsammans hitta konkreta metoder som är kvalitetssäkrade och leder till att unga nyanlända i högre utsträckning fullföljer behörighetsgivande studier på folkhögskola, säger Lena Östlund.

– Med famn vill vi ta reda på vad det är man egentligen gör när det går bra och se till att sprida denna kunskap, säger Ulf Wallin.

Det är heller aldrig bra när viss kunskap och vissa arbetsmetoder enbart hänger på en pedagog, fortsätter han:

– Då blir det som tomtebloss. När läraren slutar eller går vidare, försvinner kunskapen.

Lena Östlund menar att det finns ett behov av att folkhögskolor blir bättre på att dela goda resultat med varandra.

– Det görs så mycket bra. Genom att mer strukturerat dokumentera det, kan de skalas upp från individnivå till ett organisatoriskt lärande på systemnivå.

 

 

– Yrkeskåren behöver samla berättelser och använda sin kunskap i olika sammanhang, säger Ruhi Tyson, handledare, pedagogikforskare och författare till boken Bildning och praktisk klokhet.

Inspirationen till att berätta om framgångsrika pedagogiska metoder kommer från Ruhi Tyson, forskare och doktor i pedagogik och författare till boken Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning. Ruhi Tyson är knuten till famn-projektet, både som handledare och föreläsare. Hittills har projektet tagit fram ett sjuttiotal metoder som ska samlas i en metodbok, en idébank, där lärare kan dela med sig av framgångsrika pedagogiska metoder och modeller.

– Vi behöver sprida goda resultat genom att skapa en strukturerad bank av föredömliga bildningsberättelser, säger Ruhi Tyson, som anser att folkhögskolorna kan bli bättre på att dela med sig av undervisning som ger goda resultat.

– Yrkeskåren behöver samla berättelser om när lärare når den punkt där eleven eller deltagaren förstår något på djupet, kan sätta det i relation till andra saker och använda sin kunskap i olika sammanhang. Det som breddar utbildningen till att även bli bildning, säger Ruhi Tyson.

Han konstaterar att det är något som inte lärs ut på lärarutbildningarna, rent praktiskt. Istället tillskansar sig lärare hantverket genom egen och kollegors erfarenheter, oftast muntligt och på mycket lokal nivå.

– Vi behöver dokumentera föredömliga bildningssituationer mer systematiskt och samla ett stort material som går att ta del av och inspireras av.

Det skulle kunna leda till en mångfald av berättelser som rör olika åldrar och olika situationer i en enorm databank som lärare kan inspireras av, menar Ruhi Tyson. Han poängterar att detta sker inom andra yrken och tar arkitekter som exempel.

– För deras yrkeskunnande är tusenåriga exempel på byggnader inspirerande och fungerar som föredöme för hur arkitekturen utvecklas och inspireras. Så borde det vara även inom läraryrket.

 

Jenny Poppen tycker det är en lyx att vara två lärare i klassrummet och underlättar när de ska dokumentera, här tillsammans med Jonas Mohsen Nagavi och Pelin Gultekin. Foto: Emil Malmborg

Att Jenny Poppen och Julia Joó är två i klassrummet har också med projektet att göra.

– Det är jättelyxigt och oerhört givande. Vi ser olika saker och kan på så sätt fånga upp mer från undervisningen än när man är ensam. Men tanken är ju att det vi lär oss och dokumenterar ska fungera som stöd även efter projekttiden, säger Jenny Poppen.

Det nya sättet att arbeta med temaschema har pedagogerna delat med kollegorna på de andra folkhögskolorna i projektet. Varje vecka har de digitala möten med varandra och med projektledarna.

– Vi delar mycket erfarenheter inom famn. I till exempel steg två i temaschemat, då vi ska arbeta med Nyhetssidan, kommer vi delvis att använda samma metod som Marieborgs folkhögskola har gjort. Men vi har utvecklat och anpassat den till den grupp deltagare vi möter, säger Jenny Poppen som halva tiden av sin tjänst är delprojektledare i famnoch ansvarar för den pedagogiska metodutvecklingen.

FAMN-projektet

Mer om FAMN

FAMN är en förkortning för Folkhögskola som arena för metodutveckling med nyanlända, som är finansierat av Europeiska Socialfonden, ESF, med nästan 22 miljoner kronor. Det genomförs med stöd av ESF-rådet under 2019–2021. Folkbildningsrådet är projektägare och projektet genomförs tillsammans med fem (tidigare sex) folkhögskolor runt om i landet.  210 deltagare inom målgruppen nyanlända mellan 16-24 år ska rekryteras inom projektperioden av de deltagande folkhögskolorna. Målet är att kvalitetssäkra metoder för att rekrytera och inkludera målgruppen på folkhögskola, få dem att slutföra sina studier samt stötta till etablering i fortsatta studier eller arbete. Denna kunskap ska sedan spridas till andra folkhögskolor.

Följande folkhögskolor deltar i FAMN:
Eslövs folkhögskola
Dalslands folkhögskola
Hagabergs folkhögskola
Marieborgs folkhögskola
Strömbäcks folkhögskola
Västerås folkhögskola  (tom 31/8 2020)

Temaschemat är ett av de exempel som kommer att finnas med i den planerade metodboken. En annan är Eslöv folkhögskolas arbete med deltagardokument, berättar Mattias Veres som är utbildningsledare för allmän kurs och SFI.

–famns egentliga målgrupp är ju specifikt nyanlända mellan 16 och 24 år. Men det vi lär oss av projektet sprider sig och har gjort att vi valt att utveckla hela allmän kurs enligt modellen med deltagardokument.

Ett sådant skapas numera vid kursstart för alla som registreras på Eslövs folkhögskola. Mentorn inleder med att uppmuntra deltagaren till självreflektion. Vad har hen för personliga målsättningar? Vad vill hen få ut av sin tid på folkhögskolan? Utifrån detta benas personliga styrkor ut. Vad kan få deltagaren att nå sina mål?

– Sedan återkopplar vi till detta under hela kursens gång. Det är ett levande dokument som ständigt uppdateras och som gör att deltagaren känner sig involverad i och tar ansvar för sin utveckling. Det påverkar också hur lärarna lägger upp undervisningen.

Dokumentet delas med samtliga pedagoger och annan personal som är med i arbetet med deltagaren. Det leder till mer struktur, helhetstänk och gemensamt arbetssätt, säger Mattias Veres.

– Det har lett till fler reflekterande samtal, mer generös stämning och leder därmed till kollegialt lärande och utveckling.

I Jenny Poppens och Julia Joós klassrum finns Eyob. Upplägget av hans utbildning är ett konkret resultat av detta utvecklingsarbete.

Eyob kom till Sverige för två år sedan och satte snart upp målet att bli civilingenjör. Men dit är det en lång väg. Mycket ska prickas av för honom, precis som för de flesta nyanlända: förutom avklarad sfi krävs både svensk grundskolebehörighet och svensk gymnasieexamen innan man kan söka till universitet.

– Det kan handla om sju, åtta års studier. Det kan vara svårt att hålla ut, många tappar gnistan och ger upp längs vägen, säger Jenny Poppen.

Genom deltagardokumenten, nya arbetsmetoder och de ständiga målinriktade samtalen med deltagarna landade pedagogerna på Eslöv i en insikt: kanske är det bättre för en del deltagare att ta en paus från studierna och först utbilda sig till något annat än vad de egentligen tänkt, bara för att komma ut i arbetslivet och bli säkrare i språket.

– Men man ska inte ta paus och gå sysslolös. Ur de tankarna växte vår fastighetsskötarutbildning fram. Det är en ettårig allmän kurs på grundnivå som kombineras med en yrkesutbildning i nära samarbete med Eslövs kommunala bostadsbolag, säger Lisa Winqvist som är den andra delprojektledaren för famn på Eslövs folkhögskola och bland annat ansvarar för rekrytering och samverkan.

Eyob är en av dem som går utbildningen nu. Han är nöjd med möjligheten. Troligtvis kommer han att kunna få jobb direkt, redan till sommaren.

– Det är bra för mig. Jag behöver öva min svenska. I början tror jag det blir svårt för mig att göra vaktmästararbeten i hyresgästers lägenheter. Då krävs att man kan språket bättre. Men så småningom, kanske. Jag behöver den här pausen från att enbart studera.

Jenny Poppen ler och är övertygad om att det kommer att gå strålande.

– Du är bättre på svenska än du tror, Eyob. Du behöver bara få landa i den insikten själv.