Läs senare

»Minoriteterna är de mest osynliggjorda i samhället«

Tio FrågorSkolan har lyckats med sitt uppdrag att osynliggöra Sveriges nationella minoriteter. Det säger Lennart Rohdin som lett regeringens utredning om en stärkt minoritetspolitik. Utredningen föreslår att kunskap om de nationella minoriteterna ska ingå i examensmålen för folkhögskollärare och lärare i den allmänna skolan.

av Staffan Myrbäck
11 Apr 2018
11 Apr 2018
Lennart Rohdin har en lång karriär som folkpartistisk politiker och var politisk sakkunnig för integrationsminister Nyamko Sabuni 2007-2010. År 2016 utsåg kulturminister Alice Bah Kunkhe honom till särskild utredare av den nationella minoritetspolitiken.

1 Du slår fast att minoritetspolitiken har misslyckats. På vilket sätt?
– På tre sätt: Kommunerna ska informera minoriteterna om deras rättigheter. Det struntar en stor majoritet av dem att göra. För det andra: Kärnan i Minoritetslagen är att kommuner och landsting ska skydda de nationella minoriteternas språk och kultur. Men det normala svar jag får är att det inte är någon som har frågat efter det. Det beror ju på att man inte informerar människor om deras rättigheter! För det tredje ska myndigheter i kommuner och landsting samråda med minoriteter i frågor som berör dem. Men okunnigheten är så stor att man förstår inte ens varför man ska göra det.

2 Varför behövs det en minoritetspolitik?
– Av samma skäl som att vi behöver en jämställdhetspolitik. Vi lever inte i ett samhälle som är jämlikt. Minoriteterna är en av de grupper som fortfarande är mest osynliggjord i det svenska samhället. Ska man vara lite drastisk är okunnigheten ett bevis för att den svenska skolan har lyckats med sitt uppdrag.

3 Hur då?
–Genom att inte ta upp de nationella minoriteternas plats och roll i det svenska samhället. De skulle inte finnas i Sverige. Alla skulle vara svenska och tala svenska. Dessutom har skolan bidragit till att alla nationella minoriteter som gått i den svenska skolan skambelagts för att tillhöra en folkgrupp som anses mindre värd.

4 Du är kritisk mot historieundervisningen, vad är problemet?
– Jag har gått igenom de tre vanligaste läroböckerna i historia och de tre vanligaste i samhällskunskap för grundskolans högstadium. I den vanligaste historieboken finns inte sverigefinnar och tornedalingar överhuvudtaget med. Judar omnämns bara i relation till nazismen och Förintelsen men inte Sverige. Man skriver lite grand om romer och tvångssteriliseringen och samer finns bara nämnd en gång i inledningskapitlet.

5 Det är allt?
– Det är allt som står. Då förstår jag att lärare känner sig utsatta och under tidspress när de inte har verktyg att kunna undervisa om detta.

6 Vad föreslår utredningen?
– En av huvudanledningarna till att skolan är så dålig på att ta upp minoritetsfrågor är att de allra flesta av dagens lärare aldrig har fått någon utbildning om minoriteterna. Därför föreslår vi att det i examensmålen för alla lärarutbildningar skall läggas in kunskapskrav när det gäller de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.

7 Riksdagen beslutade 2015 att skriva en vitbok om samer och tornedalingar, vad har hänt med det?
– Svenska kyrkan har tillsammans med samerna tagit fram en vitbok när det gäller kyrkans roll i övergreppen mot samerna. Staten och kyrkan gick ju hand i hand fram till 1900-talet. Svenska tornedalingars riksförbund har fått pengar till en förstudie om en vitbok om övergreppen mot tornedalingar. Men ska man läsa en bok om hur det är att ha vuxit upp som nationell minoritet ska man läsa Gunnar Kieris Var som folk, som handlar om arbetsstugorna i Tornedalen. Människor som har läst boken har efteråt sagt: ”Detta är inte möjligt. Inte i Sverige!”

8 Vilket tycker du är utredningens viktigaste förslag?
– Det är nog att alla kommuner och landsting ska anta dokumenterade mål och riktlinjer för sitt arbete med de nationella minoriteterna. Det tvingar fram att de sätter sig ned och funderar över hur de ska jobba i sina kommuner. Det innebär också att företrädarna för minoriteterna och media i efterhand kan fråga vad som har hänt och varför det inte har hänt? Det blir ett instrument att följa upp det hela.

9 Ni vill inrätta en särskild myndighet för minoritetspolitiken. Varför det?
– En särskild myndighet skulle få en större tydlighet och tyngd i sin utövning och skulle förhoppningsvis innebära en nystart. 2010 fick Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget i gemensamt uppdrag att följa upp hur kommuner och landsting levde upp till de krav som lagen ställer. Efter åtta år konstaterar vi att det inte har fungerat. När jag har frågat chefer ute kommunerna om minoritetslagen tittar de frågande på mig och säger: vad är det för någonting? Om vi får en ny plan- och bygglag finns det inte en kommun som jobbar från dag ett med att genomföra den men de kan inte efter åtta år säga vad minoritetslagen är för en lag!

10 Folkbildningsrådet arbetar nu med att ta fram en handlingsplan. Vad borde den innehålla?
– Framför allt att synliggöra att minoriteterna alltid har varit en del av det svenska samhället. Hur många svenskar är medvetna om att Sveriges främste ishockeyspelare genom alla tider, Börje Salming, är same? Att Charlotte Kalla är tornedaling? Minoriteter och majoritet har i alla tider levt sida vid sida i lokalsamhället.

ur Lärarförbundets Magasin