Läs senare

Många felaktigheter om folkhögskola i SDs riksdagsmotion

DebattSDs riksdagsmotion om folkhögskola innehåller ett antal fel och vittnar om pinsamma kunskapsluckor, skriver förre rektorn vid Åsa folkhögskola, Urban Lundin

29 mar 2021
Urban Lundin är har varit rektor på Åsa folkhögskola.

Riksdagsledamoten Tobias Andersson (sd) har skrivit en motion där han ifrågasätter folkhögskolan som utbildningsform. Det står honom naturligtvis fritt, men för sin egen skull borde han kanske ha avstått. För motionen innehåller att antal fel och vittnar om pinsamma kunskapsluckor hos Andersson. Han skriver:

”Utbildningsformen, folkhögskola har varit en alternativ utbildningsform i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Svunnen från en tid när gymnasial och eftergymnasial utbildning enbart genomfördes av ett fåtal. Folkhögskolan som ursprungligen var ett livskraftigt alternativt system till dyra och krävande utbildningar efter grundskolan har under slutet av 1900-talet förlorat sin livskraft.”

Andersson läser av utvecklingen som fan läser Bibeln. För sanningen är att folkhögskolan är mer vital än någonsin tidigare. Idag finns 154 folkhögskolor, antalet studerande på långa kurser är mer än 30 000 per termin och cirka 75 000 deltagare studerar på korta kurser per år.

Vidare ur Anderssons motion:

”Dagens modell grundar sig i tanken om elevinflytande… ”

Så sant! Men tanken på elevinflytande är inte unikt för folkhögskolan. Alla skolformer prioriterar detta! Men Anderssons pedagogiska ideal är kanske hämtat från Stig Järrels Caligula i filmen Hets.

Folkhögskolan driver ”kurser där individen varken får en legitimation eller diplomering, utan endast ett omdöme.”

Nu blev det riktigt tokigt. Alla folkhögskolekurser ger kursintyg, några leder också till legitimationer. Men omdömen ges enbart till deltagare på allmän kurs. De motsvarar obligatoriets betyg, vilket betyder att deltagarens prestation värderas.

”I kontrast till folkhögskolans icke-legitimerade utbildningar ges ofta motsvarande utbildningar för praktiska yrken vid etablerade former som yrkeshögskolor (YH).”

På folkhögskolor bedrivs både yrkesutbildningar, yrkesinriktade kurser, och certifierande kurser. Andersson rekommenderas att besöka www.folkhogskola.nu/kurstyper/yrkesutbildningar, så kanske han slipper att blamera sig i fortsättningen.

Vi läser vidare: ”Givet de övriga, nästintill obegränsade, möjligheterna att kostnadsfritt utforma sin utbildning – så bör vi ifrågasätta vad formen folkhögskola gör som är värt fyra miljarder årligen?”

Kostnadsfritt? Deltagarna tar studielån, som betalas tillbaka till staten. Fyra miljarder årligen? Folkhögskolan får 2,3 miljarder i statsbidrag, inte fyra.

”Folkhögskolorna är i stort ett forntida arv från en tid när Socialdemokratin, genom sin täckmantel under benämningen folkrörelsen etablerade strukturer i samhället som kvarstår än idag. Folkhögskolorna framför själva att flertalet av dessa grundades ur arbetarrörelsen.”

Pinsamt, Andersson! De första folkhögskolorna startade år 1868. SAP bildades 1889, LO 1898. Hur arbetarrörelsen retroaktivt kan ha gett upphov till folkhögskolan är för mig en gåta. Den första folkhögskolan med stark anknytning till arbetarrörelsen var Brunnsvik, grundad år 1906. Nästan 40 år efter att de första folkhögskolorna startade!

Men märkligast av allt: SD säger sig vara ett kulturkonservativt parti, där svenska (och nordiska) traditioner ska bevaras och uppmuntras. Men något mer unikt svenskt än folkhögskolan finns inte. Den nordiska folkbildningen är unik, sett ur ett internationellt perspektiv. Folkhögskolan utgör en speciell mellanform, som orienterar sig mellan formella och icke-formella utbildningar. Och när staten får problem med t.ex. ungdomsarbetslöshet, vem står beredd att rycka in och ta ansvar för dessa målgrupper? Folkhögskolan Andersson! Folkhögskolan.

Många tycker att folkbildningen borde föras upp på världsarvlistan. Andersson och hans parti borde vara de första att försvara den idén.