Läs senare

»Lönegapet ett hot mot folkhögskolan«

LönegapFolkbildningsrådet ville höja folkbildningsanslaget med närmare 450 miljoner kr till lönehöjningar 
och fortbildning nästa år. Man fick 22 miljoner kr. Den uteblivna höjningen vidgar lönegapet till grundskola och gymnasium och kan bli ett hot mot folkhögskolan säger Olle Westberg, rektor på Botkyrka folkhögskola.

23 okt 2019
Folkbildningsrådet varnade i våras för konsekvenserna av uteblivna satsningar på folkhögskolan. Man pekade på behovet av höjda lärarlöner eftersom utbyggnaden av folkhögskolan innebar att folkhögskolan måste rekrytera hundratals nya lärare i konkurrens med det ordinarie skolväsendet, som till skillnad från folkhögskolan fått både lönesatsningar och lärarlyft.

Det är med Folkbildningsrådets äskanden som med sagan om mannen som gick med tyg till skräddaren för att få en rock sydd. Det bidde en tumme.

Folkbildningsrådet ville höja folkbildningsanslaget med 320 miljoner kronor, och ha en pris- och löneuppräkning på 129 miljoner kronor, sammantaget 449
miljoner kronor. Av dessa skulle 195 miljoner kronor, plus den begärda pris- och löneuppräkningen, gå till folkhögskolan.
Nu blev höjningen totalt 22 miljoner kronor för 2020, en summa som äts upp av inflationen, som i augusti låg på 1,3 procent, och i praktiken en urholkning av statsbidraget.

– I realiteten är det en försvagning av budgeten, säger Gerhard Holmgren, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.

De följande två åren föreslår regeringen en ökning av anslaget med 38 respektive 70 miljoner kr.

I det budgetunderlag som Folkbildningsrådet lämnade till regeringen i våras varnade man för konsekvenserna av uteblivna satsningar. Man pekade på behovet av höjda lärarlöner eftersom utbyggnaden av folkhögskolan innebar att folkhögskolan måste rekrytera hundratals nya lärare i konkurrens med det ordinarie skolväsendet, som till skillnad från folkhögskolan fått både lönesatsningar och lärarlyft. Då folkhögskolan också anställer många nya lärare behöver de fortbildning i folkhögskolans historia och pedagogik. Likaså  finns behov av fortbildning i specialpedagogik då många av deltagarna i allmän kurs har stora individuella behov. Folkbildningrådet skrev:

Sammantaget kan konsekvenserna bli allvarliga för verksamheterna när kompetenser saknas. Detta gäller inte minst om allt fler deltagare med särskilda behov söker sig till allmän kurs med förväntningar att få sina behov tillgodosedda samtidigt som folkhögskolans kapacitet att möta dessa behov inte utvecklas i samma takt.

– Lönegapet mellan folkhögskolan och andra utbildningsformer har ökat de senaste åren, vilket är ett långsiktigt hot mot folkhögskola, säger Olle Westberg, rektor för Botkyrka folkhögskola.

– Att vi bara får 22 miljoner i kvalitetssatsningar innebär att vi är kvar i den här omöjliga situationen, säger Olle Westberg, rektor på Botkyrka folkhögskola.

– Problemet är att lönegapet mellan folkhögskolan och andra utbildningsformer har ökat de senaste åren, vilket är ett långsiktigt hot mot folkhögskolan. Det är inte första gången vi tvingas ompröva verksamheten för att kunna ha någon form av löneutveckling, säger Westberg.

I budgetunderlaget äskade Folkbildningsrådet också 152
miljoner kronor till en utbyggnad av folkhögskolan med ytterligare
2 000 årsplatser. Av det blev ingenting. Dessutom hade man begärt 85 miljoner kr i momskompensation för rörelseskolorna, vilket man inte heller fick igenom.

Den särskilda satsningen Svenska från dag ett får 140 miljoner kronor nästa år,  vilket man  begärt. Därefter minskas anslaget till 100 miljoner år 2021 och 60 miljoner kronor år 2022. Folkbildningsrådet hade begärt 140 miljoner kronor per år. I en nytillkommen satsning, Svenska för föräldralediga, får studieförbunden tio miljoner kr 2020 och ytterligare 40 miljoner kronor per år de två följande åren. ■

Staffan Myrbäck

ur Lärarförbundets Magasin