Läs senare

Föreslår lärarlyftspengar till forskarskola

NyheterFolkbildningsrådet vill att regeringen satsar 60 miljoner kronor på ett kompetenslyft för folkhögskollärarna, bland annat 14 miljoner till en forskarskola. Folkhögskollärarnas ordförande Ingela Zetterberg vill hellre att pengarna går till höjda lärarlöner.

11 Apr 2018
Folkbildningsrådet vill ge 50 miljoner till forskarskola medan folkhögskollärarna vi använda dem till höjda löner.
– Tanken med kompetenslyftet är inte att det ska gå till höjda löner, säger Maria Graner.

I den kartläggningav folkhögskollärarnas arbetssituation som Folkbildningsrådet gjorde förra året pekas bland annat på en ökad arbetsbörda och minskade möjligheter till kompetensutveckling.
I budgetunderlaget för åren 2019 till 2021 föreslår Folkbildningsrådet ett kompetenslyft för folkhögskollärare på 20 miljoner kronor per år. Lyftet är tänkt att likna lärarlyftet i den ordinarie skolan som ersätter lönen för den tid som lärare lägger på kompetensutveckling.
– Vi tror att motivationen för folkhögskolorna att delta är väldigt hög, inte minst nu när man bygger ut med 5 000 platser i år och man kommer vara tvungen att ta in lärare som kanske har väldigt lite tidigare erfarenhet av just folkhögskola, säger Maria Graner, Folkbildningsrådets generalsekreterare.
Förslaget om ett folkhögskollärarlyft välkomnas av Ingela Zetterberg, ordförande i Förbundet Folkhögskollärarna.
– Vi har strävat efter det här ända sedan det kom till ett lärarlyft för vanliga lärare och där vi är undantagna. Min kommentar på Twitter blev ”äntligen”, säger Ingela Zetterberg, som också hon pekar på behovet av att rusta nytillkomna lärare i folkbildning.
– Jag tror det gynnar folkhögskolorna att satsa på lärargruppen. I det statsbidrag folkhögskolorna får ska det egentligen ingå en kompetensutvecklingsdel, men pengarna räcker inte till.
I budgetunderlaget konstaterar Folkbildningsrådet att folkhögskolornas allmänna kurser ofta rekryterar lärare i konkurrens med det allmänna skolväsendet, samtidigt omfattas inte folkhögskolan av samma satsningar på lärarlöner och kompetenslyft. Trots det föreslår inte Folkbildningsrådet något lärarlönelyft för folkhögskolan.
– Tanken med kompetenslyftet är inte att det ska gå till höjda löner, säger Maria Graner.
Hon pekar dock på en annan möjlighet att höja lönerna: Folkbildningsrådet föreslår en höjning av det ordinarie bidraget till förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning, en höjning med 130 miljoner kronor av det ordinarie bidraget.
– Skulle vi få upp den delen av bidraget innebär det att folkhögskolorna generellt sett har mer att röra sig med. Sen är det upp till varje folkhögskola va

– Det är inte bra att ta av de här pengarna. Då blir det ännu mindre till kompetensutveckling och lönelyft för lärarna, säger Ingela Zetterberg.

d man vill lägga det på, om man vill höja löner eller om man vill förstärka lärartätheten eller göra någon annan typ av satsning. Höjda löner kan bli en bieffekt av en eventuell satsning, säger Maria Graner.
I Folkbildningsrådets budgetunderlag föreslås också att de 60 miljonerna inte bara ska gå till kompetensutveckling. De ska även finansiera lönerna för deltagare vid en ny forskarskola vid Linköpings universitet.
Bakom förslaget står Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Förbundet Folkhögskollärarna och folkbildningsforskningsprogrammet Mimer vid Linköpings universitet.
Enligt Folkbildningsrådet skulle kostnaden för tolv forskartjänster landa på strax över 14 miljoner kronor de kommande tre åren – alltså knappt en fjärdedel av det föreslagna kompetenslyftet.
Ingela Zetterberg är dock ”måttligt förtjust” i idén om att en fjärdedel av de 60 miljonerna kronorna också ska gå till forskarskolan. Folkhögskollärarna och folkhögskolornas huvudmän vill istället att utbildningsdepartementet skjuter till andra pengar för forskarskolan.
– Det är positivt att det finns en vilja att få fram forskarskolan men det är inte bra att ta av de här pengarna. Då blir det ännu mindre till kompetensutveckling och lönelyft för lärarna, säger Ingela Zetterberg.

Om regeringen skjuter till pengar för ett lärarlyft ska Folkbildningsrådet sätta sig ner och diskutera med folkbildningens aktörer hur de bäst ska fördelas.

Folkbildningsrådet vill att regeringen:
• Ger 60 miljoner till ett kompetenslyft
för folkhögskollärare.
• Höjer det ordinarie statsbidraget med
130 miljoner kronor till förstärkta insatser
för deltagare med funktionsnedsättning.
• Utreder hur SFI ska kunna bedrivas
som folkhögskolekurs.
• Ger kommunerna
möjlighet att anvisa ungdomar i gymnasieåldern till studiemotiverande folkhögskolekurser.
• Klargör för kommunerna att elever under 18 år som går gymnasieskolornas introduktionsprogram har möjlighet att antas till folkhögskola.

– Vi vet att forskarskolan är något som intresseorganisationerna prioriterar högt, men det måste ses i relation till hela behovet, säger Maria Graner, som samtidigt pekar på att forskning kan stärka folkhögskolesektorn i sin helhet.
Varför föreslår ni att lägga -forskarskolan inom ramen för ett generellt lärarlyft?
– Det finns stora behov av kompetensutveckling på flera nivåer för folkhögskollärare. Vi föreslår därför ett generellt anslag till kompetensutveckling, och en nivå som gör att lönekostnaderna för forskarskolan kan rymmas inom samma ram, säger Maria Graner.
För att kunna bygga ut folkhögskolan med 5000 platser behövs 400-500 lärare och ska man kunna konkurrera med det allmänna skolväsendet måste man höja lönerna menar dock Ingela Zetterberg och hänvisar till Folkbildningsrådets senaste rapport om folkhögskolans pedagogiska personal: den visar att antalet lärare i folkhögskolan de senaste fem åren har ökat med 600 lärare, från 2 800 till 3400 lärare.
– Redan idag ser vi folkhögskolor som har svårigheter att rekrytera lärare i konkurrens med det allmänna skolväsendet. Så jag förstår inte hur pengarna ska räcka till, säger Ingela Zetterberg.

 

ur Lärarförbundets Magasin