Läs senare

Folkhögskolans kulturkurser lockar främst ung, svensk medelklass

ForskningFolkhögskolorna spelar ofta en avgörande roll för kulturlivet utanför storstäderna. Samtidigt visar en ny rapport att de estetiska profilkurserna 
till stor del domineras av ungdomar ur svensk medelklass.

Estetkurser och musikkurser på folkhögskola lockar främst ung svensk medelklass visar en rapport från Folkbildningsrådet.

De senaste 20 åren har estetiska kurser på landets folkhögskolor tagit allt större plats. Antalet deltagare i kurser som musik, slöjd och konsthantverk, bildkonst, scenisk konst och litteratur har nästan fördubblats, från 3 700 till över 7 000 deltagare. Mest har kurserna i musik ökat.

Det visar en ny rapport från Folkbildningsrådet om folkhögskolornas estetiska profilkurser, som har undersökt vilka som går de estetiska kurserna och vilka som undervisar där: Kulturell bildning i folkhögskolans regi av  Henrik Fürst, Sanna Levelius & Erik Nylander som gjort undersökningen och skrivit rapporten.

Folkbildningen är Sveriges största kulturarena och spelar en stor roll för kulturevenemang utanför storstäderna. På små orter, från Norrbotten till Skåne i söder, är studieförbund och folkhögskolor ofta den enda kulturarenan. Förra året samlade studieförbunden 790 000 personer i studiecirklar i konst, musik och media. Antalet kulturprogram var 376 000 och nådde 20 miljoner deltagare (en person kan delta i flera program).

Folkhögskolorna  erbjöd korta och långa estetiska kurser och yrkesutbildningar samt 2 500 kulturprogram för allmänheten.

Folkhögskolorna spelar också en viktig roll för utövande konstnärer utanför storstäderna. De estetiska profilkurserna har över 700 lärare, där många har sin inkomst från folkhögskolan. De undervisar deltid och kan samtidigt utöva sitt konstnärskap. Hälften av de lärare som svarat på en enkät är uppvuxna i mindre tätorter, ytterligare en fjärdedel på landsbygden, vilket innebär att de inte behöver flytta till en stor stad för att försörja sig som konstnär. Men enkäten visar också en stark slagsida: 94 procent av lärarna är inrikes födda svenskar, en procent har utomeuropeisk bakgrund.

Rapportförfattarna Henrik Fürst, Sanna Levelius & Erik Nylander föreslår att man ska förlägga fler estetkurser till områden där underrepresenterade grupper bor.

De estetiska kurserna domineras av unga vuxna, 18–22 år, vilket är att betrakta som en direkt måluppfyllelse i kulturpolitiskt hänseende då folkhögskolan här bidrar till dessa gruppers rätt till kultur, skriver rapportförfattarna.

Men även här finns en stark slagsida: det är framför allt ungdomar ur svensk medelklass med välutbildade föräldrar och starkt ”kulturellt kapital” som går de estetiska utbildningarna. Fyra av fem deltagare har föräldrar där båda är födda i Sverige och minst gått treårigt gymnasium. Det gäller särskilt inriktningarna musik, skrivande och de sceniska konsterna (dans, film, teater).

En förklaring till den klassmässiga och etniska skevheten är att deltagarna är uppvuxna i en ekonomiskt trygg medelklass med en tillåtande inställning till att gå kurser för att odla ett konstnärligt intresse eller hobby, och som sällan leder till jobb inom kultursektorn. I arbetarklass och lägre medelklass finns inte samma bildningstradition. Med en mer osäker ekonomi prioriteras utbildningar som har en tydligare definierad yrkesroll som mål.

För att bredda underlaget till folkhögskolans kulturverksamhet föreslår rapportförfattarna att fler estetiska fördjupningskurser förläggs till platser och folkhögskolor där underrepresenterade grupper bor och att estetiska och allmänna kurser samarbetar mer över linjegränserna. Men man påpekar också att det är ett problem att många folkhögskolor förlägger allmän kurs och etableringskurser till filialer medan de estetiska kurserna är förlagda  till huvudskolan med dess -internat, vilket försvårar samarbete mellan linjerna.

ur Lärarförbundets Magasin