Läs senare

Kritik mot regeringens satsning på lärarassistenter

LärarassistenterPå två år har antalet utbildningar till lärarassistent på folkhögskolor mer än tredubblats. Nu satsar regeringen 475 miljoner kr på att anställa fler lärar­assistenter. Men det finns varningar om att det går allt för snabbt och att det saknas nationella riktlinjer för vad en lärar­assistent ska göra.

Det är bättre att skynda långsamt och se till att skolorna får utbildade lärarassistenter anser lärare på lärarassistentutbildningen på Munka folkhögskola.

Lärarassistenter har blivit den stora snackisen som ska lösa en del av lärarbristen. Ny forskning vid Linnéuniversitet visar att i snitt har svenska skolor 1,4 lärar-assistenter. Forskarna konstaterar också att lärarna är nöjda med att ha fått avlastning och mer tid till undervisning.

I regeringens vårbudget satsar man nu 475 miljoner kr för att fler lärarassistenter ska anställas på skolorna. Man flaggar också för en satsning på 500 miljoner kr per år från och med 2020. Det handlar alltså om minst ett tusental lärarassistenter per år.

Men frågan är om utbildningarna hänger med och kan spotta ut så många lärarassistenter, trots att antalet utbildningar på folkhögskolor formligen har exploderat de senaste två åren. Hösten 2017 annonserade sju folkhögskolor utbildningar till lärarassistent. I höst startar 25 utbildningar.

Munka folkhögskola var först i landet med en eftergymnasial utbildning och erfarenheten hittills är överväldigande.

– Det går väldigt bra för de allra flesta. Majoriteten har jobb. Det har till och med uppstått situationer där det blivit budgivning om en lärarassistent mellan två skolor, säger Nina Saric, lärare på Munka folkhögskolas lärarassistentutbildning.

Ansökningstrycket till utbildningen är stort, 115 sökande till 20 utbildningsplatser. Men trots den snabba ökningen av antalet utbildningsplatser är behovet större en tillgången på utbildade lärarassistenter. Och det är knappast troligt att skolorna hinner utbilda tillräcklig många för att täcka upp regeringens satsning – om man nu strävar efter att ha utbildade lärarassistenter.

Ett problem för utbildningen, som forskningen berör, är att det saknas nationella riktlinjer för lärarassistenter. De som anställs ute på skolorna har en skiftande bakgrund, allt ifrån personer som anställts via Arbetsförmedlingen som en arbetsmarknadsåtgärd till socionomer, socialpedagoger och beteendevetare.

Nina Saric är skeptisk till regeringens satsning då trycket ökar på skolorna att anställa outbildade lärarassistenter. Hon vill se en mer långsam och långsiktig satsning där regeringen täcker upp så att skolorna kan anställa efterhand som utbildade lärarassistenter blir klara.

– Jag tror inte på den här snabba satsningen. Det innebär en risk att man anställer tusentals människor som är outbildade. Jag tror så klart på lärarassistentyrket men jag tror inte på att ta in outbildad personal.

Nina Saric menar att en lärarassistent behöver, förutom kunskap om skola och utbildning, kunskap om läroplan, diskrimineringslagstiftning, grundläggande förståelse för psykologi med mera.

– En av farhågorna från lärarnas håll, utifrån de indikationer vi har fått, är att om man anställer outbildade lärarassistenter blir det en belastning. Då blir det en person som läraren måste lära upp.

ur Lärarförbundets Magasin