Läs senare

Icke Allt, men det hela – i delen

Bernt GustavssonÅlens ormliknande slemmiga gestalt kan vi kontrastera mot den rökta eller kokta ålen som delikatess på tallriken. Den väcker dubbla känslor som förstärks inför hotet mot dess existens, skriver Bernt Gustavsson i sin krönika.

09 dec 2019

To see a World in a Grain of Sand
And a Heaven in a Wild Flower,
Hold Infinity in the palm of your hand 
And Eternity in an hour.

 

Bernt Gustavsson är författare och professor i pedagogikoch har arbetat i många år som folkhögskollärare.

I boken, Ålevangeliet: Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson, återfinner vi så gott som alla dimensioner av livet på jorden, beskrivna genom ålen, dess vandringar och människans försök att få kunskap om den. Det är på samma gång litteratur, vetenskap, filosofi, existensfrågor och sanningsfrågor. Den grundläggande frågan i boken är vad vi kan veta och vad som förblir hemligt, en gåta. Är det vi inte vet, det ”ännu inte kända”, något vi kommer att få kunskap om med vetenskapliga metoder, eller kommer det att förbli en hemlighet och beskrivas på annat sätt, som i konst, religion och filosofi?

Citatet i rubriken står som inledande devis i en av Hans Larssons skrifter, Om bildning och självstudier. Uttrycket ”det hela i delen” är ett exempel på en klassisk retorisk figur, synekdoke, som uttrycker något stort och helt med hjälp av något mindre, delen. Ett exempel är en lärare som genom att hålla upp en vit krita beskriver hela geologins historia. Andemeningen hos folkhögskolläraren och filosofen Hans Larsson, ”kloke Hans” är att vi varken ska eller kan läsa allt, men det vi läser ska vi läsa grundligt.

Berättelsen om ålen börjar med författarens fiske som barn tillsammans med fadern. Vi får följa ålens transformationer på dess vandring från Sargassohavet där den lägger och befruktar sina ägg. Ålens existens och vandring på jorden beskrivs i jämförelse med människans. Ålens liv börjar som en liten larv, inte större än ett asplöv, då den börjar sin färd, från Sargassohavet till Europa. Den kan bli hur gammal som helst och har en enastående överlevnadsförmåga. När den i sin fullbordade existens som glasål återvänder till Sargassohavet för att fortplanta sig så dör den, det är fullbordat. Ålens existens blir en sinnebild för människan: Författaren menar att ålens gåtfullhet blir ett eko av de frågor alla människor har inom sig: Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vart är jag på väg? Vad är meningen med denna långa och tröstlösa resa och alla dess umbäranden och metamorfoser? Vad är det ålen finner i Sargassohavet?” Existensen kommer först, att vi finns, sedan kommer frågorna om vad vi är. Camus Myten om Sisyfos genljuder i boken: ”Världen är en absurd plats full av motsägelser och existentiell förvirring men bara den som har ett mål har också möjligheten att finna en mening. Man måste tänka sig ålen lycklig”.

Historien igenom, från Aristoteles gissning att ålen föds i lera, över Freud som genom ålens gåtfullhet inspireras till psykoanalysen, fram till samtida forskning, har vetenskapen sökt svaret om ålens fortplantning. Vi vet en del men långt ifrån allt. Ibland återstår det en metafysisk sanning som lämnar utrymme för fantasin, genom berättelser och genom konsten. Sanningen om ålen har sökts genom historien, men ännu har ingen sett en ål i Sargassohavet. Den har delvis förblivit en hemlighet, en gåta, som levande skildras i litteraturen. Det sker något med oss under livets gång, transformationer som är svåra att exakt bestämma. Men det sker ändå.

Ålens ormliknande slemmiga gestalt kan vi kontrastera mot den rökta eller kokta ålen som delikatess på tallriken. Den väcker dubbla känslor som förstärks inför hotet mot dess existens, ålen har börjat försvinna, ”den dör ifrån oss” och hotar att bli till ett exotiskt minne, som sjökon och dronten. En av de första att upptäcka det och skriva om det var Rachel Carson, som skrev Tyst vår. Idag är den följd av Tyst hav, av Isabella Lövin. Jag känner yrkesfiskare som i Östersjön planterar in ålyngel, inte för att få omedelbar avkastning, dom vet att det kommer att ta hundratals år att få igen, men gör det för att behålla och återskapa den ekologiska mångfalden. ”Evangelium” betyder ”budskap”, oftast som i kristendomen, ett glädjande budskap. Ålens evangelium är dubbelt, hotet om dess försvinnande står mot att det finns en rikedom av språk och kunskapsformer som kan beskriva tillståndet på jorden genom ålen och att människans nyfikenhet och vetgirighet är outsläcklig.

ur Lärarförbundets Magasin