Läs senare

I samklang med naturen

ReportageFör 150 år sedan startades folkhögskolor för att folkbilda dåtidens lantbruksungdom och lära dem moderna jordbruksmetoder. Sveriges yngsta folkhögskola Holma tar upp tråden med fokus på nutidens stora utmaningar: omställning till en mer hållbar värld. Här arbetar ingen lärare heltid och alla beslut fattas genom samtycke.


Helena Häger och Åsa Mårtensson studerar kursen Mat ur jorden. Här hjälps de åt att skörda kålhuvuden och purjolök. Foto Emma Larsson

Det är dags att skörda kålhuvuden för deltagarna på kursen Mat ur jorden. De har vuxit på bra här i den näringsrika jorden på landsbygden utanför skånska Höör trots den heta och torra sommaren. Caroline Alexandersson och Helena Häger, båda 25 år, hjälps åt att skära av stammarna och lägga upp de tunga huvudena på en skottkärra. 14 stycken räknar de till, för i dag är 14 kursdeltagare närvarande. Var och en ska få med sig ett huvud hem i eftermiddag, det lär bli en ganska tung packning att släpa.

– Jag skulle nog säga att det här är mer än en folkhögskola. Det är en hel livsstil. Skolan vill ge oss verktyg att kunna odla vår egen mat och att vi ska bli så självförsörjande som möjligt, säger Helena Häger innan hon rullar bort skottkärran till kurskompisarna Åsa Mårtensson och Jakob Lundén som står vid ett bord, tar emot och sköljer grönsakerna rent med vatten från skolans egna brunn.

Vi befinner oss på Holma folkhögskola, som startade 2015 och därmed är det allra färskaste tillskottet i folkhögskolesverige. Skolan drivs av en ideell förening och bakom den står åtta olika miljöorganisationer som tillsammans delar på huvudmannaskapet. Det hela startade i liten skala, för sådär 15 år sedan, med att en av föreningarna, Skogsträdgårdens vänner, började hålla kurser i skogsträdgårdsodling här ute. Det handlar, kort sammanfattat, om att skapa odlingssystem i samklang med naturen som kan sköta sig själv och inte behöver så mycket resurser utifrån. Så småningom fick man deltagarveckor genom Jämshögs folkhögskola och fick upp ögonen för folkbildningens potentialer.

– De olika medlemsorganisationerna delar samma vision om att människan måste ställa om till ett mer hållbart samhälle. Vi insåg att vi h

ade mycket att vinna på att organisera oss och samarbeta. Folkbildning är ett bra verktyg för att nå ut. Dessutom hade odlingsrörelsen ingen egen folkhögskola sedan tidigare, det fanns ett tomrum att fylla, säger Andreas Jonsson som är rektor här och länge har varit engagerad inom permakulturrörelsen, en annan av dem som står bakom Holma. -Utöver att arbeta på Holma driver han ett jordbruk som grundar sig på permakulturmetoden utanför Kristianstad. Det har han tid med tack vare att ingen på Holma får jobba mer än 75 procent. Tanken med det är dels att ge en sporre till att dela mer på det man har, men också att garantera att all personal verkligen har tid att utforska olika metoder som kan göra dem mer självförsörjande. Det hinner man inte om man jobbar heltid, menar personalen här.

– Ju mer pengar man har, ju mer konsumerar man. Vi vill bygga upp skolans alla delar utifrån vår vision om omställning till ett annat samhälle.

Andreas Jonsson möter upp utanför några av byggnaderna som hör till Stiftelsen Holma och som folkhögskolan disponerar. Förutom en gammal mangårdsbyggnad, ekonomifastigheter och ladugård hör 72 hektar äng, skog och åker till stiftelsen. Här har deltagarna möjlighet att praktisk bruka marken under de olika kurserna, samtliga har med olika profiler den gemensamma inriktningen hållbarhet och omställning. Men något internat har inte skolan. Andreas Jonsson motiverar det med att det är svårt att få att gå runt ekonomiskt.

– Skolor med internat går ofta med förlust och vi vill vara försiktiga med pengar. Dessutom vill vi gärna att våra deltagare ska interagera med närsamhället. Med ett internat är risken större att verksamheten isoleras, vårt mål är att bygga samarbeten med aktörer här runt omkring för att på så sätt bidra till omställning.

Andreas Jonsson valdes till rektor av personalen, ett tidsbegränsat uppdrag, här flankerad av Karin Jansson och Johanna Johansson. Foto: Emma Larsson

Men under helgkurserna har kursdeltagare möjlighet att tillfälligt bo i sovrummen i boningshuset. Och just helgkurserna är en viktig del av Holmas verksamhet i målet att nå ut bredare, säger Andreas Jonsson. Det är också anledningen till att skolan även har lokaler inne i Lund. I dem huserar allmän kurs. Även den har en omställningsprofil och allmän kurs-deltagarna har undervisning ute på Holma en dag i veckan.

 

– Många av deltagarna på våra särskilda kurser har redan ett stort engagemang för omställningsfrågor. Genom allmän kurs når vi även andra målgrupper, säger Andreas Jonsson.

Nu ansluter hans kollegor Karin Jansson och Johanna Johansson. Att de är flera som representerar skolan i mötet med media är viktigt för medarbetarna på Holma. Skolans organisation bygger nämligen på sociokrati. Det innebär att alla beslut fattas gemensamt genom samtycke och att de olika ansvarsområdena är uppdelade på olika arbetsgrupper, så kallade kretsar. Karin Jansson som förutom att undervisa i odling, ansvarar för den krets som har hand om specialkurserna, tycker att det ger ett mer hållbart ledarskap.

–Alla blir involverade och känner därmed både delaktighet och ansvar. Alla bidrar till arbetet med att driva skolan framåt och ingen har någon dold agenda, säger hon.

Den sociokratiska modellen innebär att Andreas Jonssons rektorsroll skiljer sig en hel del från ett klassiskt chefskap. Dels har han samma lön som alla andra anställda och dels är han vald av personalen. I processen fick alla säga sitt om vilka behov de ansåg att rektorsfunktionen behövde fylla. Uppdraget är dessutom tidsbegränsat. År 2020 ska alla, inklusive Andreas Jonsson själv, utvärdera hur det hela fungerar och om han fortfarande är mest lämpad.

– Jag ser inget problem med det. Min anställning på skolan har jag kvar oavsett. Alla vi i personalen arbetar som lärare och vi har heller ingen särskild vaktmästare eller lokalvårdare utan hjälps åt även med de uppgifterna. Jag undervisar i permakultur och är rektor enbart på halvtid, säger Andreas Jonsson.

Jakob Lundén, studerande, har hittat en snigel bland grönsakerna som han studerar noga. Foto: Emma Larsson

En organisation som bygger på sociokrati kan naturligtvis resultera i många och långa diskussioner, men Karin Jansson, Johanna Johansson och Andreas Jonsson ser det som ett folkbildande demokratiarbete i sig. De konstaterar att personalgruppen gemensamt tröskat igenom mycket under skolans första år, men att det har varit utvecklande för alla inblandade. Nu har de dock märkt att besluten börjar fattas mer effektivt, man börjar få rutin och vana.

– Vi har landat i en mycket tydlig vision om målet med vår verksamhet. Alla beslut vi tar måste vägas mot det, på vilket sätt det bidrar till att nå omställning och hållbarhet? säger Andreas Jonsson.

Som exempel nämner han ett beslut som nyligen togs om att lägga ner den kurs som skolan har gett i journalistisk och sociala medier. I vanliga fall kan ett sådant beslut vara såväl känsligt, personligt som konfliktfyllt, konstaterar han.

– Men hos oss blev det faktiskt inte så. Alla var med och beslutade om att kursen föll utanför vårt egentliga uppdrag. Det var inget fel på varken innehåll eller söktryck, men ska man läsa journalistik gör man det bättre på en annan folkhögskola.

Johanna Johansson, som undervisar i skogsträdgårdsodling och har ansvar inom ekonomikretsen, tycker att resten av samhället har mycket att lära av den sociokratiska modellen. Och här ser hon Holma folkhögskola som en viktig aktör. När deltagarna sprids efter kurserna hoppas hon att de kan ta med sig erfarenheter av modellen in i arbetsliv och olika organisationer. På så sätt hakar man på den gamla folkhögskoletraditionen om att folkbildning faktiskt kan bidra till att förändra världen.

– Sociokrati handlar om att gemensamt komma fram till den bästa lösning. När olika åsikter och erfarenheter får stötas och blötas gagnar det slutresultatet, ibland kan ursprungsförslaget behöva revideras flera gånger om. Det handlar inte om att vara flest och rösta ner en minoritet.

Vi återvänder till deltagarna i grönsakslandet på kursen Mat ur jorden. Inne i boden intill växthuset sitter Julia Geite, 23 år och Sarah Angel, 29 år, och silar sellerisalt. De har tillverkat det av egenodlade örter och selleri, torkningsprocessen har varit lång och skett i Julia Geites ugn hemma i köket i Malmö. Nu ska saltet paketeras i små glasburkar och säljas på Lunds skördemarknad som äger rum till helgen.

– Holma deltar också på Lunds skördemarknad och säljer en del av det man har odlat förklarar Charlotte Nycander, här i folkhögskolans växthus. Foto: Emma Larsson

– Skolan ger en annan kurs i att odla för försäljning, på den här kursen jobbar vi vanligtvis enbart med självförsörjning. Men på Lunds skördemarknad kan vi visa vad vi gör och nå ut, förklarar läraren Charlotte Nycander som kommer förbi för att se hur det går för Sarah Angel och Julia Geite.

De är överens om att de har lärt sig mycket sedan kursen startade i mars. Förutom teori och praktik om odling har de också blivit experter på att ta tillvara på mat. Skafferi, vindsutrymmen, frys och kyl är proppade av torkade, syrade och inlagda grönsaker från den före detta ängsmarken som de själva brutit upp här ute på Holma. Julia Geite tycker att framtiden ibland kan kännas hopplös och att mänskligheten är på väg åt helt fel håll. Hon delar den känslan med många av sina kurskompisar, säger hon. Holma har blivit lite av en fristad för dem, ett sätt att få framtidstro.

– Det är lätt att känna sig maktlös. Men det här med att ta ansvar för det man äter är ju åtminstone något som faktiskt går att göra. Det vi har lärt oss här är sådant som alla borde kunna. De är viktig livskunskap, helt enkelt.

Sarah Angel tycker att det har varit extra intressant att kursen gått en så extremt varm sommar. För allt tyder ju på att det är mot den verkligheten världen barkar.

– Vi har pratat mycket om det, hade vi inte importerat mat så hade det varit svält i Sverige nu. Det är ganska skrämmande att tänka på. Alla skulle behöva lära sig mer om hur man kan odla sin egen mat.

ur Lärarförbundets Magasin