Läs senare

I läroboken ses Greta som ett angrepp mot demokratin

Tio FrågorLäroböckerna likställer i praktiken aktivister som Greta Thunberg med terrorister och varnar uttryckligen gymnasielever för civil olydnad. Det säger Kurt Wicke, forskare och samhällslärare som skrivit en avhandling där han analyserat tio läroböcker i samhälls­kunskap.

Kurt Wicke är samhällskunskapslärare, forskare och lärarutbildare vid Högskolan Väst och är aktuell med sin avhandling Läroböcker, demokrati och medborgarskap, däre han analyserar tio läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet.

1. Du ger en bild av läroböckerna som nästan propagandistiska och manipulativa. Håller du med om en sådan beskrivning?

– Ja, absolut. En del av dem är den tydligt föreskrivande sorten: gör så här annars får vi diktatur. Den andra gruppen är, för att säga det i klartext, den manipulativa sorten som argumenterar: du inser väl själv att detta är enda rimliga slutsatsen. Det är ett mönster i många läroböcker. De erbjuder två möjliga slutsatser, förklarar varför den ena är ohållbar, sen är det upp till läsaren att fatta det enda ”riktiga beslutet”.

2. Du är kritisk mot att läroböckerna likställer demokrati med ett liberalt representativt statsskick. Varför?

– Man ger en demokratimodell som blir identisk med idén. Man förklarar inte att det finns flera demokratimodeller. Ger man eleverna bara en modell kan man inte säga: jämför nu statsskicket i Sverige med demokratins idé och diskutera hur man ska kunna förbättra demokratin i Sverige. Eftersom läroböckerna redan sagt att det svenska stats-skicket är demokratin går det per definition inte att ändra någonting eftersom förändring är ett angrepp mot själva demokratin.

3. Demokratibegreppet har avpolitiserats i läroböckerna. Hur?

– Begreppet i sig har politiska undertoner. Det finns radikaldemokratiska, socialistiska, liberala och konservativa demokratiteorier. Från olika ståndpunkter uppfattar man demokratin på olika sätt. Detta har försvunnit i läroböckerna. Det eleverna har att ta ställning till är: vill du ha det perfekta samhället eller är du emot det? Kampen om hur man skulle kunna utforma demokratin finns inte längre.

4. De flesta läroböckerna argumenterar för en elit-demokratisk teori. Vad menar du med det?

– De beskriver politiker som en kast, en grupp av människor som vet bättre, som har överlägsen kunskap och som leder opinionen. En lärobok skriver helt klart att opinionen ”ska ledas till att bli demokratisk”. Väljaren beskrivs som okunnig och politikerna berättar hur väljarna ska tänka. Endast ett litet antal läroböcker är tydliga med att vi har politiker för att vi har valt dem.

5. Läroböckerna osynliggör medborgarna. Hur då?

– Det finns inga kämpande medborgare i historien om demokratin. Eleverna får lära sig att demokratin kom uppifrån och är ett tillstånd som har utvecklats mer eller mindre automatiskt. Läroböckerna osynliggör också medborgarna i politiska processer idag. Val deklareras som ett sätt att informera politiker om folkets önskemål, ett slags avancerad
opinionsundersökning men inte som ett sätt att styra landet.

6. Hur skildras folkrörelserna?

– När jag läste statskunskap lärde jag mig att demokratin har folkrörelserna som vagga och grundtanke. Folkrörelserna beskrivs som ett slags myndigheter som tar hand om medborgarnas intressen. Du anlitar en bank för att göra dina bankaffärer, du anlitar Coop för dina inköp osv. De enda politiska rörelser som finns är partier, men även de framställs mer som opolitiska institutioner.

7. Läroböckerna varnar uttryckligen för civil olydnad och likställer t ex  klimatrörelsen med terrorister. Hur då?

– Följer man läroböckernas definition är utomparlamentariska rörelser som Fridaysforfuture och Greta Thunberg ett angrepp mot demokratin eftersom hon ifrågasätter den perfekta svenska representativa demokratin. Det är demokratiskt när beslutsfattare följt alla regler och fattat beslut. Människor som inte accepterar besluten är odemokratiska och likställs med terrorister. Men en demokratisk medborgare är en medborgare som har rätt att ändra sitt samhälle.

8. Hur har dina slutsatser bemötts?

–  Det har varit väldigt frustrerande för mig. Varenda gång jag lagt fram delanalyser i olika arbetsgrupper diskuterade man innehållet i böckerna istället för min avhandling. Man var upprörda över att böckerna i hög grad var partiska. Man pekade ut allt ifrån rena felaktigheter i dem till att anse dem vara partipolitiska.

9. Skulle du varna för att använda läroböckerna i folkhögskolor?

– Rakt upp och ner skulle jag svara ja. Jag förstår varför lärare använder dem. De strukturerar undervisningen för läraren. Men om jag hade privilegiet att bli folkhögskollärare skulle jag inte sätta dem i händerna på eleverna, de är i ett underläge och det tryckta ordet har viss betydelse

10. Hur skulle en alternativ demokratiutbildning se ut?

–Den borde visa att det finns olika perspektiv, olika tankar och olika sätt att se på demokrati: vilka föreställningar ligger bakom, vilka konsekvenser har de olika ställningstagandena? Väg det mot egna och dina kamraters intressen hur ni skulle vilja ha det. Jag menar att man kan praktisera demokrati i undervisningen.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin