Läs senare

I läroboken finns inte plats för demokratins förkämpar

RedaktörenFolkhögskolan har ju sedan begynnelsen stått på två ben, bildning och utbildning.

av Staffan Myrbäck
04 jun 2019
04 jun 2019

Från början utbildades bondsöner till att ta hand om fädernas bondgårdar och lära sig nya odlingstekniker. Senare tillkom andra sorters yrkesutbildningar och numera finns det en bred flora av dem på folkhögskola. Bildningen har alltid varit en självklar del av utbildningen som knappast går att skilja åt. Samma sak med de allmänna linjerna, att läsa in högskolekompetens utesluter inte bildning. De hänger ihop.

I ett reportage skriver vi om vårdbiträdesutbildningen på Valjevikens folkhögskola, en yrkesutbildning som kombinerar svenska som andraspråk. Det är ingen tillfällighet. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL behöver vi nyanställa  146 000 personer de närmaste tio åren för att i framtiden klara vården av gamla och funktionshindrade. Vi blir allt fler äldre, samtidigt som yrkesaktiva inte ökar i antal i samma utsträckning. Antalet svenskar i yrkesaktiv ålder är alldeles för få för att klara välfärden. Förr var det unga kvinnor från småorterna runt om i landet som tog sin stickning och for till städerna där de tog jobb inom sjukvården och äldreomsorgen. Numera är det kvinnor (och en del män) från Afrika, Mellanöstern, arabländerna och Asien.

De som ser invandringen som ett hot är svaret skyldig hur vi ska bli tillräckligt många för att ta hand om gamla, sjuka och funktionshindrade. Invandringen är både en nödvändighet och en möjlighet att klara välfärden. Ett problem som måste lösas är att kommuner tvingas anställa personer som varken har utbildning och inte klarar språket, något som den fackliga tidningen Kommunalarbetaren berört i flera artiklar. I reportaget om Valjeviken visar folkhögskolan hur man framgångsrikt kan kombinera yrkesutbildning med språkkunskaper och bildning. Men det visar också hur man får arbeta med fördomar från praktikplatser, chefer och arbetsmarknad.

I en ny avhandling, Läroböcker, demokrati och medborgarskap, har Kurt Wicke, forskare, lärarutbildare och samhällslärare, undersökt tio läroböcker i samhällskunskap som används i gymnasiet, och som borde få landets lärarkår att protestera och kräva andra läroböcker. Han avråder uttryckligen folkhögskolorna att använda böckerna. Kurt Wicke har gjort en djupdykning och analyserat hur läroböckerna skildrar demokratins framväxt. Det är förskräckande läsning (samhälls- och historielärare anbefalls att läsa avhandlingen). I läroböckerna saknas de folkliga rörelser, medborgarrättsrörelser, arbetarrörelser, kvinnorörelser som drev fram demokratin och kravet på lika allmän rösträtt och demokratiska rättigheter. Demokratin beskrivs som något naturligt som växte fram av sig själv. Samtidigt varnar en del läroböcker uttryckligen för civil olydnad och beskriver miljöaktivister som odemokratiska och likställer dem med terrorister.

I läroböckernas värld finns det inte plats för en Greta Thunberg.

ur Lärarförbundets Magasin