Läs senare

Folkbildningsrådet ifrågasatt i riksdagen

RiksdagenFlera ledamöter i riksdagen kräver att Folkbildningsrådet fråntas kontrollen och fördelningen av statsbidrag, bland annat med hänvisning till rådets stöd till studieförbundet Ibn Rushd, som anklagas för att stödja islamistisk verksamhet. Ytterst handlar diskussionen om statens förtroende för att folkbildningen använder statsbidraget på ett korrekt sätt.

02 dec 2020
I Folkbildniningsrådet utredning ”När tilliten prövas” slog man fast att det fanns ideologiska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska Brödraskapet men man ansåg också att Ibn Rushd gör många goda insatser och når ut till marginaliserade grupper i samhället.

Det senaste året har Folkbildningsrådet fått utstå hård kritik från statsvetare, forskare och  debattörer. Främst har kritiken gällt statsbidraget till studieförbundet Ibn Rushd och dess kopplingar till den islamistiska organisationen Muslimska Brödraskapet, som vill skapa en välfärdsstat grundad på Koranen. Ledningen för Ibn Rushd har hela tiden förnekat sådana kopplingar.

Förra året gav Folkbildningsrådet statsvetaren och professorn Erik Amnå i uppdrag att utreda Ibn Rushd, vilket landade i utredningen När tilliten prövas. Utredningen slog fast att det fanns ideologiska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska Brödraskapet och att man i sin studiecirkelverksamhet undvek att ta upp antisemitism och homofobi.
Utredningen konstaterar att Ibn Rushd bjudit in personer med antisemitiska, homofobiska och demokratifientliga idéer och att några ledare inom studieförbundets medlems- och samarbetsorganisationer hävdat sådana åsikter. Utredningen skrev också att det fanns en underlåtelse att bearbeta den typen av frågor.
Tilläggas kan att intresset för ämnet ”våldsbejakande extremism” varit minimalt, trots att man verkar i områden där den mest aggressiva rekryteringen av soldater för islamistisk våldsam aktivism pågått. Mellan åren 2015 och 2019 ägnades totalt 284 timmar till våldsbejakande extremism, av flera hundratusen studietimmar, under den tid som IS var som mest aktiv med att utöva terror och mord i Mellanöstern och propagera för att muslimer världen över skulle ansluta sig till IS .

Likaså var utredningen kritisk mot att makten över verksamheten var begränsad till ett mindre mansdominerat nätverk. Däremot hävdade man att det inte finns några organisatoriska kopplingar till Muslimska Brödraskapet, en slutsats som fick hård kritik av forskare och statsvetare som är experter på terrorism och religiös extremism.

Magnus Ranstorp är expert på terrorism vid Försvarshögskolan och säger att det finns organisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslim­ska Brödraskapet.

Magnus Ranstorp är expert på terrorism vid Försvarshögskolan och Aje Carlbom, biträdande professor vid Malmö universitet, är specialiserad på etnisk och religiös identitet och mångkulturalism. I en studie hävdar de att det även finns organisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslim­ska Brödraskapet och menar att Ibn Rushd är navet i den islamistiska verksamheten i Sverige.
Utredningen fick också kritik för att den inte granskar Ibn Rushds ekonomi, då man menade att det inte finns någon kontroll över var pengarna hamnar, och att utredningen inte hade använt tolk för att kunna granska dokument skrivna på arabiska.

En annan kritiker och opinionsbildare är Nalin Pekgul, före detta socialdemokratisk riksdagsledamot och själv praktiserande muslim som bor i Järvaområdet. I flera inlägg är hon starkt kritisk till att Ibn Rushd får statsbidrag och menar att det är en liten islamistisk organisation vars medlemsorganisationer inte är representativa för majoriteten muslimer, något även Amnås utredning konstaterade. Nalin Pekgul har  jämfört det med att det är som att låta den kristna högern representera alla kristna.

Trots utredningens kritik mot Ibn Rushds verksamhet landade den i slutsatsen att förbundet inte använt statsbidraget felaktigt men att det fanns ett antal områden som Ibn Rushd behövde utveckla. Man ansåg att kritiken mot Ibn Rushd bortsåg från att det fanns progressiva inslag i förbundets verksamhet och att ”Ibn Rushd har inlett ett självkorrigerande lärande med en hårdare förhandskontroll av samarbetspartner, arrangemang och medverkande”.

Förre socialdemokratiska riksdagsledamoten Nalin Pekgul är mycket kritisk till Folkbildningsrådet och stödet till Ibn Rusdh

Men sedan utredningens tillkomst har det framkommit fler händelser som uppmärksammats i media, där Ibn Rushd och dess medlemsorganisationer varit inblandad i verksamhet med antisemitiska inslag och samarbete med islamistiska organisationer. Senast gäller det Arabiska bokmässan i Malmö där det funnits med antisemitisk litteratur, vilket fick Malmö kommun att backa ur samarbetet. En av Ibn Rushds lokala medlemsorganisationerna i Göteborg, Bellevuemoskén, hade bjudit in föreläsare som ”uppmanat att judar ska dödas, slaktas och utrotas”, vilket ledde till att Göteborgs stad drog in stödet till Ibn Rushd.

I flera inlägg har bl. a. Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner och Folkbildningsrådets styrelse i media svarat kritikerna och försvarar Ibn Rushd med hänvisning till Erik Amnås granskning:
”Professor Erik Amnå konstaterade i sin utredning att Ibn Rushd gör många goda insatser, bland annat genom att de når ut till marginaliserade grupper i samhället”.
Hon skriver också att man granskat Ibn Rushds verksamhet mer än någon annan folkbildningsverksamhet:
”Vår bedömning är att Ibn Rushd tar den här kritiken på stort allvar och vill fortsätta utvecklas som studieförbund. De har på uppdrag av Folkbildningsrådet tagit fram en åtgärdsplan, och vi kommer fortsätta att följa studieförbundets arbete för att komma tillrätta med problemen”.

Bakom kritiken mot Ibn Rushd finns en annan diskussion som handlar om huruvida Folkbildningsrådet har kontroll över hur statsbidraget används. Det senaste exemplet är fusket med bidrag i Järvaområdet i Stockholm. Fyra studieförbund visade sig ha dubbelrapporterat deltagare och redovisat falska kostnader. Det gäller Medborgarskolan, Studiefrämjandet, NBV och Ibn Rushd. Sammantaget ska de betala tillbaka 5,3 miljoner kr i felaktigt utbetalda statsbidrag.
Folkbildningsrådet har påpekat att det var studieförbunden själva som slog larm om eventuellt fusk och att det var Folkbildningsrådet som gav studieförbunden i uppdrag att undersöka saken. Ett annat exempel skedde för två år sedan då Västerbottens-Kuriren avslöjade ett omfattande fusk i Studiefrämjandets verksamhet i Umeåregionen med påhittade personer, studiecirklar och kulturprogram som inte existerade samt att man använt ett dataprogram som underlättade fusk.
För några år sedan avslöjade Folkhögskolan turerna kring Brunnsviks folkhögskola vars huvudman i flera år hade använt statsbidraget på ett sätt som inte var förenligt med villkoren för statsbidraget.
Det senaste exemplet är romska Interkulturella folkhögskolan i Göteborg som nu mister sin rätt till statsbidrag.

Den kritik som riktas mot Folkbildningsrådet handlar ytterst om organisationen kring folkbildningsanslaget. Folkbildningen är vad man kallar en ”tillitsekonomi”. Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag. Styrelsen tillsätts av folkbildningens huvudmän, dvs studieförbunden, regionsfolkhögskolornas och rörelsefolkhögskolornas organisationer. Varje år får man över fyra miljarder kr att fördela till studieförbund och folkhögskolor.
Kritikerna menar att det leder till en jävsituation och att konstruktionen med fördelningen och kontrollen innebär att man saknar insyn och inte har kontroll över hur pengarna används eftersom Folkbildningsrådet överlåter kontrollen till dem som tar emot statsbidraget.

Nu har alltså frågan nått riksdagen och i höstens motionsflod föreslår flera riksdagsledamöter från M, KD samt SD att bidragsfördelningen och kontrollen ska skötas av en myndighet istället för Folkbildningsrådet, alternativ att man gör om Folkbildningsrådet till en renodlad myndighet.
SD föreslår i en partimotion att en ny eller befintlig myndighet får i uppdrag att fördela bidragen till folkbildningen.
Den moderata riksdagsledamoten Ann-Sofie Alm vill att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka om Folkbildningsrådet kan bli en statlig myndighet alternativt inordnas under en befintlig myndighet. Moderaten Boriana Åberg föreslår i sin motion att man stoppar all finansiering av Folkbildningsrådet.
Kristdemokraten Mikael Oscarsson föreslår att regeringen utreder en annan typ av organisation som handlägger statsbidraget till folkbildningen. Alla motionärer hänvisar till kritiken mot Ibn Rushd och bidragsfusket i Järvaområdet.
På Folkbildningsrådets representantskap i november, där medlemsorganisationerna väljer styrelse och beslutar om verksamheten, beslöt man att skjuta till mer pengar till Folkbildningsrådet, som ska användas till fler tjänster för att intensifiera arbetet med uppföljning, granskning och kontroll av hur statsbidraget till folkbildningen används.
Om det räcker för att övertyga kritiker och riksdagsledamöter återstår att se.