Läs senare

Framgångsrik insats för unga lever osäkert

Folkhögskolornas insatser för att matcha ungdomar till arbete och studier får beröm i en delrapport från statskontoret. Men framtiden för insatserna är osäker.

20 Feb 2018
Framgångsrik insats för unga lever osäkert
Problemen för matchningsinsatserna i folkhögskolan är att de är kortvariga med små ekonomiska resurser

”Jag fick tid med syo i femton minuter, sedan var allt klart.”

Det säger en av de medverkande i ett folkhögskoleprojekt som syftar till att få ungdomar i arbete eller studier.

År 2015 beslöt regeringen att satsa på matchningsinsatser som skulle förbättra möjligheterna för unga personer, som står långt från arbetsmarknaden, att etablera sig i arbetslivet och samhället. Statskontoret har nu lämnat en delrapport om bland annat folkhögskolans roll. De personer man har intervjuat är överlag mycket positiva och tycker att insatserna ger resultat.

En av slutsatserna hittills är  att folkhögskolorna har flera fördelar. De sitter inte fast i något organisatoriskt stuprör. De har en pedagogik och en miljö som passar målgruppen.

I rapporten säger intervjuade samarbetspartners att det är en styrka att just folkhögskolor ansvarar för matchningsinsatserna. De har en flexibel miljö och är mindre byråkratiska. Det kan gå snabbt mellan kontakt och åtgärd och de är förankrade i lokalsamhället. Just närheten och snabbheten kan vara avgörande för att få ungdomar att påbörja studier. På vissa orter kan en person bokstavligen lämna Arbetsförmedlingen, gå runt hörnet och kliva in på folkhögskolan. ”Det ska vara enkelt. Man ska kunna smida medan järnet är varmt”, som en av de intervjuade säger.

Problemet för projekten är att de är kortvariga med små ekonomiska resurser. Folkbildningsrådet fördelar tre miljoner per år, vilket skapar problem , särskilt när allt fler skolor upptäcker möjligheten att söka pengar. Projekten beviljas ett år i taget. En folkhögskola som fått bidrag beviljat ett år kan få avslag året därpå, vilket lett till kritik:

”Det är direkt förtroendeskadligt att starta upp insatser för att sedan efter några månader lika plötsligt stänga ner igen,” skriver Gotlands folkhögskola i en slutredovisning till Folkbildningsrådet.

En av statskontorets slutsatser berör just ekonomin och framtiden. Det är osäkert om insatserna överlever eftersom de inte ryms inom folkhögskolornas budget. Den studie- och yrkesvägledning som bidragen finansierar ingår inte i folkhögskolornas uppdrag. Utan de extrapengarna hade den aldrig kommit igång. En del hoppas dock att arbetet ska leva vidare i en eller annan form.  ”Även om det nu inte blir en fortsättning, så har ju den här insatsen betytt jättemycket för dem som har få ta del av den så här långt”, säger en av de intervjuade.

ur Lärarförbundets Magasin