Läs senare

Nya arbetstider på Wiks folkhögskola får lärare att säga upp sig

FörtroendekrisEtt nytt arbetstidsavtal på Wiks folkhögskola har lett till att lärare sjukskriver sig och säger upp sig. Lärare förbjuds också att vistas i skolans lokaler efter arbetstid och ledningen anser det olämpligt att lärare umgås med deltagare på fritiden. "Det känns som att man rycker undan mattan för min identitet som folkhögskollärare," säger en lärare.*

av Staffan Myrbäck
29 nov 2019
29 nov 2019

En lärare skriver i förtvivlan efter ett möte med rektor som förvandlats till ett tillrättavisande samtal. Läraren har fått en chockreaktion och orkar inte mer. I mitten av oktober, en och en halv månad efter skolstarten, hade skolledningen plötsligt ändrat allas arbetstider. Alla ska vara på skolan mellan 8-17, de dagar de är schemalagda. Läraren hade kommit försent till skolan. Rektorn ansåg beteendet oacceptabelt och läraren får skriva på ett papper om sin försening.

Mötet är bara ett exempel på en nyordning och hur lärare mår på Wiks folkhögskola. I ett brev till Kulturnämndens ordförande i region Uppsala, Cecilia Linder, skriver de om sin förtvivlan över hur rektor och regionens kulturdirektör leder skolan och att det har lett till att flera lärare har blivit sjuka av stress och oro, andra har sett sig tvungna att söka tjänstledigt eller säga upp sig.
Men Cecilia Linder undviker att beröra innehållet i brevet och svarar med samma ord  som den som är ansvarig för nyordningen, kulturdirektören:
”Region Uppsala har inlett ett utvecklingsarbete vid Wiks folkhögskola med syfte att skapa en bättre styrning och struktur, som gör att vi kan få mer och bättre verksamhet för de medel som satsas.”

Mitt i höstterminen införde Kajsa Ravin, ny kulturdirektör på Uppsala Region, nya arbetstider på Wiks folkhögskola. De scheman och den planering som linjeledarna gjort under våren gällde inte längre.

Wik är en regionsägd folkhögskola ett par mil utanför Uppsala och är enligt Folkbildningsrådets statistik en av de tjugo folkhögskolor i landet med högst söktryck, med populära estetiska utbildningar som konstlinje, musiklinje, skrivarlinje, teaterlinje samt en tolkutbildning. Många av lärarna har lång erfarenhet och har jobbat på skolan mellan 20-30 år. De flesta är deltidsanställda och har i regel egna konstnärliga yrken vid sidan av, vilket är skälet till att många deltagare sökt utbildningarna och att skolan anpassat sina scheman så att lärarna kan kombinera läraryrket med sin konstnärliga verksamhet.

Kajsa Ravin anställdes som kulturdirektör i mars 2018 och är tjänsteman och högste chef för Wiks folkhögskola. På försommaren säger hon upp lärarnas arbetstidsavtal, utan att specificera vad som ska komma istället. Mitt under höstterminen ändrar hon plötsligt alla lärares arbetstider. Tidigare hade lärarna, som på de flesta folkhögskolor, kunnat förbereda lektionerna hemma och vara på skolan när de har undervisat eller haft gemensam planering, utvecklingssamtal, samkväm eller tillsammans med deltagarna gått på författaraftnar, teater eller konserter.

Sedan 15 oktober är det inte tillåtet att arbeta hemma. Allt arbete ska utföras på skolan och lärarna ska vara där mellan 8-17 enligt det nya schemat. Alla förberedelser ska göras på skolan och ska man gå på  författarafton en kväll med deltagarna får man först komma överens med rektor.
En lärare säger att ett problem är att det inte finns några utrymmen på skolan där lärarna kan förbereda sig.
– En musiklärare kan ju inte sitta bland eleverna när han förbereder arrangemang och behöver en dator med specialprogram för musik, något som inte finns på skolan. En skrivlärare behöver tystnad och koncentration för att läsa elevtexter, vilket du inte får på skolan

Sedan de nya arbetstiderna infördes har flera lärare, varav en del har arbetat mer än trettio år på skolan, blivit inkallade och tillrättavisade när de kommit försent av den nya rektorn, Kristina Spolander, som anställdes i våras.

Tidigare planerade linjeledarna verksamheten tillsammans med lärarna. Nu bestämmer de inte längre själva hur och när de ska träffas och kan inte längre anpassa tiderna utifrån lärarnas konstnärliga verksamheter.

Någon hänsyn tas inte till att de nya arbetstiderna infördes mitt i terminen. Inte heller att lärarna hade planerat sin undervisning och sina liv utifrån de scheman som linjeledarna gjort upp under våren och fått godkända av rektor. Det spelar ingen roll  om de planerat familjeliv, hämtning och lämning av skolbarn, ledigheter och sina konstnärliga verksamheter utifrån det gamla schemat. De som inte har möjlighet att vara på skolan enligt de nya tiderna hotas med löneavdrag och arbetsrättsliga åtgärder, även om de inte har några lektioner.

Det finns också planer på att införa en digital ”stämpelklocka” där lärarna ska registrera in sig när de kommer till skolan.

– Det har skapats ett väldigt dåligt klimat på Wik med kraftig stress och dålig arbetsmiljö med sjukskrivningar som följd och folk som har sagt upp sig, säger Anders Alling, fackligt ombud på Wiks filial, Uppsala folkhögskola, där den allmänna linjen är förlagd.
Anders Alling företräder lärarna i förhandlingarna tillsammans med det lokala ombudet från Lärarförbundet i Uppsala. Han är också ordförande i Folkhögskollärarnas gemensamma fackklubb för Wik och Uppsala folkhögskola.

Kulturdirektören Kajsa Ravin försvarar beslutet om arbetstiderna.
– Vi vet att många lärare är konstnärligt verksamma men jag tror att vi dels behöver lärare som är på plats, dels att man behöver lägga upp kurserna på ett annat sätt eftersom man arbetar oerhört många timmar vissa veckor, som går långt utöver arbetstidslagstiftningen säger hon.

Lärarna förstår inte vad hon pratar om. De är på skolan när de undervisar, har linjemöten, utvecklingssamtal, planering och gemensamma aktiviteter. Däremot har de ingen möjlighet att vara där enligt det schema som Kajsa Ravin bestämt över huvudet på dem. De har planerat sina liv, sin konstnärliga verksamhet och arbetstid efter de scheman som lades upp under våren, och som lämnats in och godkänts av rektor Kristin Spolander.
– Kristin sa till och med att det var bra att vi kunde arbeta hemifrån, säger en lärare.
Men Kajsa Ravin hävdar bestämt att rektor inte haft tillgång till scheman och kursupplägg för de olika kurserna.
– Det är något som bara lärarlagen inom de olika enheterna haft tillgång till, säger hon.
Men lärarna säger att hon haft tillgång till dem.
– Det är en uppgift som får stå för dina uppgiftslämnare.

Kajsa Ravin är kritisk till att avtalet innehöll 70 procent förberedelsetid och 30 procent undervisningstid. Men det gamla avtalet innebar inte att man arbetade hemma hela den tiden säger lärare. Utöver 60 minuters lektionstid hade man hundra minuters förtroendetid för förberedelser och efterarbete av lektioner men också utvecklingssamtal, både för lärare och deltagare, planeringsmöten, gemensamma aktiviteter på skolan eller teaterbesök, författaruppläsningar och studiebesök tillsammans med deltagarna – tid som de planerade tillsammans med linjeledarna.

Kristin Spolander anställdes om rektor på Wik under våren. I ett mejl till lärarna skrev hon , i samband med ett samkväm, att umgänge med deltagare inte är förenlig med lärarrollen och något som inte ska förekomma i verksamheten på Wiks folkhögskola.

En annan nyordning är att lärarna inte heller har rätt att vistas på skolan efter arbetstid, om man inte särskilt kommit överens med rektor, något som förmodligen är unikt för en folkhögskola. Däremot får det nog anses som unikt att rektor anser det olämpligt att umgås med deltagarna efter arbetstid. I ett mejl skriver Kristin Spolander, i samband med ett samkväm på Wiks slott:
”Deltagarna är i en beroendeställning till sina lärare och det gör att denna form av umgänge inte är förenlig med lärarrollen och något som inte ska förekomma i verksamheten på Wiks folkhögskola”
En lärare berättar att mejlet fick det att svaja till. Umgänget med deltagarna var ju det som utmärkte folkhögskolan. Den nära relationen mellan deltagare och lärare var ju en 150-årig tradition på folkhögskola.
– Jag kände att man ryckte undan mattan för hela min identitet som folkhögskollärare.
En annan lärare säger:
– Är inte det här folkhögskola! Att man umgås lärare och deltagare, att det inte bara är lektionstid som räknas, utan att det är ett enda långt samtal om livet även på kvällar, luncher, fikaraster. Plötsligt är det suspekt att vi ville umgås med våra elever!

Bilden av hur verksamheten fungerar på skolan skiljer sig också kraftigt mellan lärare och ledning. Kajsa Ravin hävdar bestämt att verksamheten på Wik inte fungerar, trots att utbildningarna får berömmande utvärderingar av deltagarna och att Wik är en av de folkhögskolor i landet med högst söktryck. Tvärtom menar hon att det är ”en jättedålig arbetsmiljö” och att ledarskapet inte har fungerat. Hon berättar att man har haft fyra rektorer på fem år och antyder att det beror på lärarna.
– Varför har man haft det, vad är det som inte fungerar?, säger hon.
Men en lärare som arbetat i många år på skolan säger att i ett fall handlade rektorskarusellen om att man anställde en rektor som bara hade en tillfällig anställning för att kartlägga verksamheten på skolan.
– Han kom fram till att den fungerade jättebra! säger läraren.
I ett annat fall anställdes en rektor som visserligen var kompetent men hon jobbade fortfarande kvar som rektor på den högskola hon kom från, samtidigt som hon skulle fungera som rektor på Wik. Hon blev utbränd och slutade.

Varje år görs en medarbetarenkät i regionen. Kajsa Ravin hänvisar till den senaste som visade att det fanns ett stort missnöje bland personalen, mellan kollegor, men också med ledningen.
I båda fallen, säger en lärare, handlade missnöjet om att man saknat en rektor på skolan som tog ansvar för helheten och samlade personalen mot ett gemensamt mål. Det är inte ovanligt att lärare och linjeledare kan vara oense på en skola, därför är det viktigt att det finns en rektor som kan samla kollegiet.
Men när enkäten presenterades talade man bara om missnöjet mellan kollegorna på skolan, inte att det var lika stort missnöje med regionsledningen och hanteringen av rektorsfrågan.
– Hade vi gjort en medarbetarenkät i våras hade vi fått ett jättebra resultat, då vi fått till ett väldigt bra arbetsklimat.
De senaste två åren har en av lärarna varit tillförordnad rektor i väntan på att regionen skulle anställa en ny rektor. Under våren har stämningen på skolan och bland de anställda blivit allt bättre säger läraren:
– Det var lugnt och tillsammans såg hon till att vi hade en samsyn mellan alla linjer om vilket håll vi drog. Jag tror inte att man på direktörsnivå har känt till det eftersom man inte är här och ser vad vi gör.

Både lärare och deltagare klagar på att rektor sällan syns till på skolan och att hennes styrning av skolan mer eller mindre sköts via mejl. I ett brev till kulturdirektören kräver deltagarna att ”vår rektor ska finnas på plats i skolan. Vi elever ska kunna få tag på vår rektor och rektorn ska lära känna oss, vår skola och dess traditioner .”
Kajsa Ravin säger att hon själv ofta är på skolan och även besökt undervisningen. Lärare ställer sig helt frågande till det och menar att Ravin nästan aldrig syns till där. De säger att hon har varit på skolan en handfull gånger i samband med olika möten, inte mer.
En uppfattning på skolan är att det egentligen inte är rektor som bestämmer utan kulturdirektören Kajsa Ravin. De gånger Kristin Spolander är på skolan träffar hon aldrig lärare och deltagare ensam utan har alltid någon med sig från huvudkontoret i Uppsala eller en konsult som anlitats för att stödja henne i arbetet som rektor.
Efter att ha sökt Kristin Spolander på telefon, sms och mejl kommer till slut ett sms från henne där hon hänvisar till att Kajsa Ravin får svara på de frågor jag har.

Frågan är då om inte Kajsa Ravin ser det som ett misslyckande att de nya arbetstiderna fått till konsekvens att lärare mår dåligt, sjukskrivit sig och till och med sagt upp sig?
– Det kan man tycka på ett sätt. Men vi tycker att vi har en medvetenhet kring vad som är problemen, vad det är vi vill rätta till och vad vi vill åstadkomma för verksamhet, säger Kajsa Ravin.

Trots allt vill lärarna ha en dialog med ledningen, inte konfrontation. De hoppas att man ska hitta en lösning som fungerar både för lärarna och som kan accepteras av regionen.
– Vi vill ha en dialog. Vi vill ha en rektor som respekterar och lyssnar på professionen. Vi är alla rutinerade pedagoger och folkhögskollärare, flera med över 20 och 30 år i yrket. Vi har linjer som är eftertraktade, gott söktryck och ett gott rykte. Vad är det för skola ledningen tänker sig i framtiden?
Den 18 november hade facket lokala förhandlingar om arbetstidsavtalet och man kom överens om att föra upp förhandlingarna till central nivå.

 

Fotnot:
Ingen av de anställda vill framträda med namn då man är orolig över att bestraffas av ledningen, även om anställda i en offentligt ägd skola har ett starkt skydd av meddelarfriheten. Det är också straffbart att eftersöka källor och på olika sätt straffa anställda som talat, eller man misstänker har talat, med media.

* Denna artikel har ändrats och uppdaterats  i jämförelse med papperstidningen.

ur Lärarförbundets Magasin