Läs senare

”Folkliga rörelser döljs i gymnasiets historieböcker”

Tio frågorDe sociala rörelsernas betydelse för demokratins genombrott döljs eller anonymiseras i gymnasiets historieböcker. Istället hängs historien upp på en elit som den drivande kraften. Det säger Henriks Skrak, lärare på Kvarnby folkhögskola, som skrivit en avhandling om de historieböcker som används i gymnasiet.

av Staffan Myrbäck
18 feb 2020
18 feb 2020
– Tar man bort de folkliga rörelserna och motsättningarna mellan klasserna blir konsekvensen en form av historiefatalism, som att utvecklingen är driven av naturkrafter, säger Henrik Skrak, lärare på Kvarnby folkhögskola.

1 Du har granskat hur läroböckerna i historia skildrar det demokratiska genombrottet 1918. Vad var syftet?
– Jag har många elever som säger att demokrati och politik är tråkigt. De ser på politiska partier, fackföreningar och hyresgäströrelsen som om de vore myndigheter. Då handlar det om vilka som driver fram förändringar i historien. Att engagera sig politiskt spelar roll. Jag jämför bland annat hur man skildrar det demokratiska genombrottet i de läroböckerna som kom mellan 1990 och 2010, framför allt Alla tiders historia, som kanske har 80 procent av marknaden. Det är en påtaglig skillnad i senare upplagor, där man förflyttar vilka som driver fram förändringar i samhället uppåt i samhällshierarkin.
2 Hur då?
– I de marknadsledande böckerna på åttio- och nittiotalet var rösträttsreformen 1918 tydligt kopplat till folkliga rörelser, att det är på deras initiativ som regeringen går från ord till handling. Det försvinner till stor del ur böckerna på 2000-talet. Där döljs eller anonymiseras rörelserna med metaforer som ”storm” eller ”oro” i samhället. Istället hängs historien upp på en elit, några viktiga gestalter som Branting och Edén, som drivande.
3 Kvinnorörelsens kamp för rösträtt försvinner ur böckerna. På vilket sätt?
– Efter 1910, då liberaler och socialdemokrater skrev in kvinnlig rösträtt i sina partiprogram kring 1910, ges en bild av kvinnorörelsen som att den inte längre var så betydelsefull. Det gäller hela den undersökta perioden. Men ända fram till 1918 fick kvinnorna driva på liberaler och socialdemokrater för att gå från ord till handling, eftersom de förhalade frågan.
4 Motsättningarna i samhället tonas allmänt ned. På vilket sätt?
– Man för fram att det är ett slags den goda viljan som styr och ger en bild av att det inte finns några intressemotsättningar i samhället. Den gamle historikern Karl-Gustaf Westman skrev i sin lärobok på 1920-talet att demokratins syfte är att ge större utjämning i förmögenheter mellan de undre och övre klasserna. Det demokratiska målet är mycket mer relaterat till klassmotsättningarna. Under 1930-talet kommer Saltsjöbadsavtalet och samförståndsandan, konflikterna tonas ned, och Socialdemokraterna talar mer i allmänna ordalag om jämlikhet och frihet. Westman reviderar då också sin skildring. Mellan 1990-talet och 2010-talet sker en liknande utveckling, där läroböckerna tonar ned konflikterna och betonar klassamarbetet.
5 Skildringarna av det demokratiska genombrottet blir alltmer kortfattade och abstrakta. Vad får det för konsekvenser?
– Tar man bort de folkliga rörelserna och motsättningarna mellan klasserna blir konsekvensen en form av historiefatalism, som att utvecklingen är driven av naturkrafter, eftersom de sociala rörelserna, aktörerna, försvinner i historieskrivningen.

Avhandling om det demokratiska genombrottet i historieböckerna

Henrik Skrak är folkhögskollärare vid Kvarnby folkhögskola sedan 25 år. I höstas blev han klar med sin avhandling, Folket moget förklarat – Det demokratiska genombrottet i svenska läroböcker 1920-2010, där han granskar hur gymnasieböcker i historia skildrar det demokratiska genombrottet. Avhandlingen kan laddas ned på: https://portal.research.lu.se/ws/files/71883186/Henrik_Skrak_komplett2.pdf

6 Högerns motstånd mot demokratin stryks ur historieböckerna. Hurdå?
– I den marknadsledande Alla tiders historia citerade man till exempel Hammarskjölds kritik av demokratin där han säger att han inte tror på demokratin. Det återges inte i de senare upplagorna.
7 Hur är det i dagens historieböcker?
– Min undersökning sträcker sig till 2010 men det skulle förvåna mig om det har kommit tillbaka. Jag tycker att i den levande historieboken ska man återge ”kvarlevor” med sådana här citat. Skriver man om medeltiden ska man gärna ha med ett utdrag ur landskapslagarna för att ge en autentisk bild. Men så är det alltså inte längre när det gäller det demokratiska genombrottet.
8 Vilken bok använder du själv i undervisningen?
– Sveriges Historia av Annika Elmqvist och Pål Rydberg som kom ut på Ordfront 1979. Sen använder jag mig av Farliga tankar från 1985 av samma författarpar. De medverkade också i Historieboken. Alla tre är tecknade böcker. Historiebokenär svårare att använda eftersom den är ganska polemisk. Men Sveriges historia och Farliga tankar tycker jag är bra och vederhäftiga. De är rikt illustrerade, vilket är bra då jag har stor spännvidd i min klass mellan unga, etniska svenskar som har en hel del förkunskaper och nyanlända. Sen får jag komplettera med andra texter och bilder.
9 Finns de fortfarande ute i handeln?
– Nej, de får man köpa på antikvariat och sen tog jag kontakt med Annika Elmqvist och fick tillåtelse att kopiera.
10 Avhandlingen har en satirteckning av Grandville på omslaget där en åsna undervisar papegojor. Varför det?
– Någon sa att det där var en förolämpning mot lärarna men för mig är det en bild av historielärarens situation. Den åsnan är också jag. Vi ska undervisa i hela världshistorien. Det skulle kräva, om det ska bli riktigt bra, ett encyklopediskt vetande, som är de omöjligas konst. Då blir vi också beroende av bra läroböcker. Och om böckerna inte är riktigt vederhäftiga, och det tycker jag nog i många fall att de inte är – särskilt inte efter millennieskiftet – blir det inte lättare för oss som lärare.

ur Lärarförbundets Magasin