Läs senare

Folkhögskolor rasar mot regeringens budget

Regeringens budgetFolkhögskolorna har förlorat 500 miljoner kr i intäkter på grund av pandemin. Folkbildningsrådet ville ha ett krispaket samt höja stats­bidraget till folkhögskolan. Regeringens svar kan sammanfattas med två ord: nej och åter nej.

14 okt 2020
Folkhögskolorna har förlorat 500 miljoner i intäkter på grund av pandemin.

Besvikelsen är stor hos såväl lärare som bland folkhögskolornas huvudmän på den budget som regeringen lagt fram. Förhoppningar fanns att regeringen skulle lyssna på nödropen från folkhögskolan. Under våren och sommaren ställdes kortkurser in och internaten tömdes på grund av pandemin, med följden att folkhögskolorna tillsammans tappade hundratals miljoner i intäkter.

Men trots detta blev det varken krisstöd eller generell höjning av stadsbidraget till folkhögskolan. Och reaktionerna lät inte vänta på sig.

Regeringens budget är en stpr besvikelse. säger Stefan Attefall, ordförande i rörelseskolornas intresseorganisation, RIO

– För Sveriges folkhögskolor och alla deras deltagare är regeringens höstbudget en stor besvikelse, sade rörelsefolkhögskolornas ordförande, förre riksdagsledamoten för kd, Stefan Attefall.

Också regionägda folkhögskolors intresseorganisationer i Sverige instämde i ett gemensamt pressmeddelande.

– Situationen blir inte bättre av regionernas dåliga ekonomi och den blir definitivt inte bättre av en höstbudget som helt bortser från folkhögskolornas allvarliga läge. Det innebär också en förskjutning av finansieringen från staten till regioner, säger regionpolitikern Peter Högberg (S), ordförande i Folkhögskoleföreningen inom SKR och Thomas Nilsson, rektor på Gotlands folkhögskola och ordförande i Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation

Tomas Rosengren representerar folkhögskollärarna i Lärarförbundets nybildade samrådsavdelning, Lärarförbundet folkhögskola. Han är mycket besviken:

– Vi är i det närmaste bortglömda i den här budgeten. Det är ju noll och intet. Vi får ingen kompensation för pandemin. Folkhögskolornas ekonomi var tuff redan innan och pandemin har bara ytterligare förstärkt belastningen på oss. Vi skulle behöva höja statsbidraget med tio procent. Det här är ju en framtidsfråga för folkhögskolorna.

 

I maj gjorde Folkbildningsrådet en kartläggning och frågade folkhögskolorna hur mycket de förlorat i intäkter. Den sammanlagda bilden visade ett intäktstapp på 500 miljoner kr.

– Efter att man gjort stora besparingar bedömde vi stödbehovet till i runda tal 250 miljoner kr. Situationen kan ha förändrats något i höst eftersom det gått bättre efter höststarten, säger Magnus Wetterberg, enhetschef på Folkbildningsrådet.

I mitten av augusti ansökte Folkbildningsrådet om ett krispaket för folkhögskolorna, dels ett särskilt omställningsstöd på grund av inställda kurser och konferenser, dels ett stöd som skulle gå till folkhögskolornas infrastruktur, dvs ersättning för fasta kostnader som fastigheter och lokaler. Men i båda fallen fick man alltså nej.

– I vår skrivelse pekade vi på behovet av ett stöd där alla skolans kostnader finns med, även kostnader för personal, inte bara fasta kostnader, säger Magnus Wetterberg.

Det omställningsstöd man kan söka idag gäller bara fastigheter och lokaler. Men folkhögskolornas stora kostnad är personalen, som utgör närmare 70 procent av verksamheten.

I en skrivelse till Utbildningsdepartementet ger Folkbildningsrådet ett exempel på hur det slår på en enskild folkhögskola, Fridhems folkhögskola, en rörelseskola med i vanliga fall en omfattande kortkursverksamhet under sommaren. I år fick alla kurser ställas in. Med det nuvarande omställningsstödet skulle man få 1,8 miljoner kr i bidrag för perioden juni-augusti. Samtidigt tappar man motsvarande 5,6 miljoner kr då den stora kostnaden är personalen. Enligt Folkbildningsrådet räknar Fridhem i år med en minskad omsättning på runt nio miljoner kr.

 

 

– Det är ett fyrtiotal folkhögskolor med extra hög risk att drabbas mycket hårt, säger Magnus Wetterberg, enhetschef på Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådet skrev att intäktsbortfallet blir så stort att ett fyrtiotal folkhögskolor riskerade konkurs, en bedömning man nu har mildrat:

– Det där skrev vi 11 augusti och speglar hur folkhögskolorna bedömde situationen fram till dess. I september, efter ytterligare kontakter med skolorna, ser läget något bättre ut. Det är ingen skola som säger att man riskerar konkurs. Däremot är det ett fyrtiotal folkhögskolor med extra hög risk att drabbas mycket hårt. Men de ligger väldigt illa till om den ekonomiska situationen förvärras. Sen finns det ytterligare en stor grupp folkhögskolor som i vår enkät sagt att man ekonomiskt kommer påverkas starkt i år, säger Magnus Wetterberg.

I skrivelsen ger man flera exempel på folkhögskolors besvärliga ekonomi:

Stensunds folkhögskola utanför Trosa gick miste om 2,2 miljoner kr under våren och sommaren.

Sundsgårdens folkhögskola i Skåne har förlorat två miljoner kr i uteblivna intäkter på grund av inställda sommarkurser.

Regionägda Gotlands folkhögskola tappade tre miljoner i intäkter på uteblivna sommarkurser. Men som offentligt ägd folkhögskola kan man inte ta del av det generella stödpaketet. Det gäller bara privata.

 

 

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att man inte stöttar folkhögskolan mer än man gör, säger Catarina Lindskog, rektor på Sigtuna folkhögskola.

Sigtuna folkhögskola tappade under våren 25 procent av sina kortkurser, elva procent av konferenserna och minskade internatets beläggning med 75 procent. Under sommaren tappade man 100 procent, då all kortkursverksamhet ställdes in.

Redan före pandemin hade Sigtuna, liksom många andra folkhögskolor, en ansträngd ekonomi. De två föregående åren, 2018 och 2019, låg underskottet på två miljoner kronor. I år hade man planerat för ett överskott på 250 000 kr. Pandemin ändrade alla förutsättningar. Sigtuna har två ekonomiskt starka huvudmän, Sensus och Sigtunastiftelsen, som klev in och sponsrade skolan med det som behövdes. Men Sigtuna har nu pausat två utbildningar, manus och konst, och sagt upp motsvarande tre heltidstjänster. I antalet personer är det fler som fått sluta.

– Nedskärning av personal är ju den enskilt största kostnaden som ger utslag i kostnadsminskningar, säger Catarina Lindskog, rektor på Sigtuna.

 

Förutom att Folkbildningsrådet ville ha ett krispaket till folkhögskolorna vill man höja statsbidraget med 166 miljoner kr. Idag får man i genomsnitt 60 000 kr per årsplats. En höjning skulle ge 76 000 kr per årsplats, vilket kan jämföras med vad gymnasiefriskolorna får: mellan 80 000 till 140 000 kronor per plats. Men regeringen sade nej.

Ett akut problem är att folkhögskolorna får bidrag utifrån beräknat antal deltagarveckor, som bygger på det antal man haft tidigare år. Men inställda kurser innebär färre deltagarveckor. Under normala förhållanden blir skolorna återbetalningsskyldiga för de veckor man inte fullgjort.

I somras beslutade Folkbildningsrådet styrelse att skolorna får behålla 75 procent, även om man inte genomfört alla deltagarveckor. Men även de återstående 25 procenten är ett stort bekymmer för folkhögskolor med likvida problem. Förhoppningen är nu att man ska slippa betala tillbaka de sista återstående procenten. Den 7 oktober, efter denna tidnings pressläggning, tar Folkbildningsrådet ställning till förslaget.

– Vi vet ju att det inte finns stödpengar, varken i år eller för nästa år. Då är det rimligt att vi ändrar dispensen så att man kan behålla hela statsbidraget, säger Magnus Wetterberg.

 

Pandemin har blivit ett skolexempel på hur sköra folkhögskolornas ekonomi är. I snart 30 år har grundbidraget till folkhögskolornas verksamhet släpat efter. I början av nittiotalet, under finanskrisen, sänktes statsbidraget till folkhögskolorna med 20 procent. Även om man vid ett par tillfällen kompenserat skolorna med större höjningar har den snabbt ätits upp av inflation och (måttligt) höjda löner.

 

Under samma tid har Landstingen/regionerna minskat sina bidrag till folkhögskolorna. Liksom tidigare innebär regeringens budget i praktiken en urholkning av statsbidraget på grund av inflation och ökade kostnader.

Och lika säkert som att Folkbildningsrådet begärt höjning av det generella astatsbidraget, lika säkert har de olika regeringarna sagt nej, oavsett politisk färg. Istället har man satsat på statligt styrd uppdragsverksamhet, tillfälliga satsningar som bidragen för utbildning av undersköterskor och vårdbiträden eller arbetsförmedlingens utbildningar. Osäkra satsningar som saknar garantier för en fortsättning.

 

För att täcka sina kostnader har folkhögskolorna tvingats finna andra intäkter som konferenser, kortkurser, uppdragsutbildningar, vandrarhem och hotell- och restaurangverksamhet.

– Vi är ju beroende av intäkterna från kortkurser och konferenser för att skolans ekonomi ska gå ihop, säger Catarina Lindskog på Sigtuna folkhögskola.

Och hon är kritisk mot regeringen som inte ger mer stöd till folkhögskolorna under rådande förhållanden.

– Det är anmärkningsvärt att man inte riktar mer medel som stöd till folkhögskolorna under den här krisen. Jag har varit inom skolvärlden under lång tid och kommer från gymnasie- och grundskola och vet hur viktig alternativa utbildningsmöjligheter för alla är. Man måste förstå att det är en oerhört viktig del av utbildningssystemet.