Läs senare

Folkhögskolan höjer livskvaliteten för pensionärer

Pensionär på folkhögskolaFolkhögskolan höjer livskvaliteten, ger struktur, intellektuell stimulans och social mening och tillhörighet för personer som uppnått pensionsålder. Det visar ett nytt forskningsprojekt om seniora deltagare som går på folkhögskola.

18 feb 2020
Deltagarna uppger att kurserna ger struktur i tillvaron som pensionär eftersom det inte alltid är lätt att gå från ett strukturerat arbetsliv till att vara ledig jämt.

Utgångspunkten är att det blir allt fler äldre i samhället. I Europa och Nordamerika är idag 18 procent av befolkningen över 65 år. I Sverige är 20 procent 65 år och äldre, en ökning med 400 procent sedan 1950.  År 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara 65 år och äldre.
Utvecklingen blir inte bara en utmaning för välfärdssystemet. Det aktualiserar också frågor om social sammanhållning, rättvisa och deltagande i samhället för personer som lämnat yrkeslivet bakom sig. En väg är folkbildningen och vuxenutbildningen, menar forskarna.
En genomgående observation är att kurserna utformas i samarbete med deltagarna, både till innehåll och upplägg. Likaså att kurserna känns opretentiösa, i meningen att de skapar en frihetskänsla hos deltagarna och att lärandet får en mer informell karaktär.
Deltagarna uppger att kurserna ger struktur i tillvaron som pensionär eftersom det inte alltid är lätt att gå från ett strukturerat arbetsliv till att vara ledig jämt, där dagarna flyter in i varandra.
– Det är viktigt att du får någon form av struktur i veckorna så du inte blir sittandes hemma och bara väntar på döden, säger en av de intervjuade.

Det var också viktigt att känna sig behövd, att tillhöra en grupp, få nya vänner och känslan av att vara del i socialt samspel med andra människor. Några deltagare menade också att det ledde till att man utvecklade sina sociala kontakter utanför folkhögskolan och att man fick något att tala om med sin livspartner hemma, med sina barn och barnbarn. För några deltagare innebar kurserna att man fick tid att fördjupa sig i ett intresse, en passion, som man inte haft tid till under sitt yrkesaktiva liv.
– Jag har alltid varit intresserad av konst och att göra saker med mina händer men har inte haft tid. För mig handlade det om att lära sig allting som du inte haft tid att lära dig tidigare, säger en deltagare.
För några är folkhögskolans kurser en del av ett livslång lärande, en fortsättning på något de gjort i hela sitt liv. Det ger också intellektuell stimulans och uppmuntrar till att delta också i andra sammanhang, vid sidan kurserna.
– Efteråt kan jag gå hem och läsa mer eller undersöka något som vi har talat om på kursen, säger en deltagare.

Forskarnas slutsats är att kurserna ger seniora deltagar en stark känsla av deltagande i ett socialt sammanhang, där man inte heller konkurrerar men någon utan bara är med för sin egen skull, där man får tid till att ”vara”, tid för självreflektion och att utvecklas i något som inte är givet på förhand.