Läs senare

Folkhögskolan 150 år

LedareHurra! En vital 150-åring som stolt kan se sig i historiens 
spegel tillbaka på det uppdrag vi haft genom alla år, att bilda 
medborgaren.

Tomas Rosengren är vice ordförande i Förbundet Folkhögskollärarna

Jag hade förmånen att representera svensk folkhögskola vid en internationell konferens i somras vars syfte var att diskutera hur Grundtvigs idéer antagits och anpassats i olika samhällen
och kulturer.

I Sverige är vi något kluvna till Grundtvig, han kan ses som lite för andlig och nationalistisk. Samtidigt var han ett barn av sin tid, en tid präglad av nationalismen där Danmark skulle hållas samman, både utåt och inåt. 1800-talet var även tiden då allt fler länder började gå mot en mer utvecklad parlamentarisk demokrati. Från att inte alls ha trott på demokratin blev Grundtvig övertygad om att det var vägen att gå, men det krävde också medborgarnas medvetenhet om sin roll i ett demokratiskt samhälle. Verktyget blev Folkhögskolan med visionen att medborgaren skulle kunna välja och utöva ett yrke, kunna uttrycka upplevelser, tankar och känslor, engagera sig i andras liv och bli aktiv i samhället.  Sätt dessa tankar i relation till våra fyra syften och jag tror inte att vi ligger så långt från Grundtvig som vi ibland vill göra gällande.

När vi nu väldigt snabbt ska expandera verksamheten på våra folkhögskolor blir historien viktig gällande vår särart.  Vi står inför en stor omsättning av folkhögskollärare och ska samtidigt stå kvar på vår ideologiska grund, inte fastna i väg- och mätsamhällets likriktade syn på utbildning och riskera att tappa bildningen som bör stå i centrum. Utmaningen är densamma som Grundtvig såg i 1800-talets mitt, en ifrågasatt demokrati och en mer passiv syn på medborgarskapet. Vi som befinner oss i folkhögskolan måste sätta i centrum att vårda det folkhögskolan ska stå för och vara, detta i en tid där demokratin måste byggas om och om igen, samtidigt som regeringen ger oss pengar mot specifika resultat. Vi ska möjliggöra för, och uppmuntra deltagaren att i första hand bli någon, inte något, och bli en aktiv medborgare, inte bara i lokalsamhället utan också som världsmedborgare i det mångkulturella samhälle våra skolor förhoppningsvis speglar. Vi bör se tillbaka på vår historia med stolthet och påminna oss om att Grundtvig och Key fortfarande spelar roll, men i en ny tid. Gör vi det kan vi se på de kommande 150 åren med tillförsikt för vi har en idé som håller.

ur Lärarförbundets Magasin