Läs senare

Folkbildning i Avståndens tid

LedareHåll avstånd till andra människor – en uppmaning vi läser vart vi än vänder oss. Det är även en förutsättning för att vi ska få starta upp verksamheten på våra folkhögskolor igen efter en vår som inte liknat någon annan i efterkrigstid och en sommar som skulle bli en buffert tillbaka till något normalt, skriver Tomas Rosengren, ordförande i Lärarförbundet Folkhögskola.

04 sep 2020
Tomas Rosengren är ordförande i Samrådsavdelningen Lärarförbundet Folkhögskola, en nationell avdelning inom LÄrarförbundet

Vad kommer vara det nya normala? Är det ett konstant hålla avstånd-tillstånd vi har framför oss? Jag tror inte det, även om bufferten blivit längre. Vi som verkar inom folkbildningen liksom många andra delar av samhället fick en bokstavlig kraschkurs i digital omställning. Hanteringen av den visar hur flexibla lärare i allmänhet är, men även en flexibilitet som varit ett kännetecken för folkhögskolan och dess lärare i synnerhet. Vi har alltid varit följsamma och kreativa när samhället svängt åt ett nytt håll och det är också en förutsättning för att vi fortfarande är en levande utbildningsform.

Vi kommer ha nytta av vårens erfarenheter, men det gäller att vara vaksam. Många folkhögskolor har framgångsrikt arbetat digitalt sedan länge, men många lärare har känt en växande frustration ju längre våren gått. Enligt en undersökning Lärarförbundet gjorde i sommar upplever 9 av 10 lärare inom vuxenutbildningen generellt att det blivit svårare att nå deltagare under pandemin. Folkbildning handlar i grunden om mötet, och en viktig fråga att hålla levande är hur mycket kan vi digitalisera levande möten. Jag tror att vi kan stå inför stora utmaningar i höst med tajt ekonomi och skolledningar som ser besparingsmöjligheter i digitalisering. Lägg därtill fortsatt pandemi och den stora generationsväxling vi befinner oss i med många nya lärare från andra utbildningsformer. Folkhögskolans idé utmanas ständigt och det är främst lärarna, med stöd av övriga delar av folkhögskolesverige, som måste vara aktiva i den utvecklingen om inte utbildningsformen ska tappa sin bredd och reduceras till en lönsam städpatrull åt övriga utbildningsväsendet. Det handlar om förutsättningarna för att få vara folkhögskollärare och göra folkhögskola. Dit hör arbetsmiljö, arbetsbelastning och inte minst vår ideologiska botten.Uppdraget att föra människor i samhället samman, hur vi nu gör det med lagom avstånd?