Läs senare

Fackets sanna hjältar

De medlemmar som tackar ja till förtroendeuppdrag tar sin fritid i anspråk för att bevaka sina kollegors intressen får kanske inte alltid det stöd och den uppskattning de förtjänar.

av Staffan Myrbäck
09 okt 2019
09 okt 2019

För många ses ju det fackliga arbetet som något nödvändigt ont. Det där nyttiga med man måste äta upp på tallriken, även om det inte smakar så gott. När jag frågade Mia Peterson, ordförande i Folkhögskollärarnas lokalavdelning på Sigtuna folkhögskola, svarade hon uppriktigt på varför hon sa ja till förtroendeuppdraget. Ingen annan ville. Hon kände ett ansvar för kollektivet. Samtidigt var hon nyfiken på uppdraget och tyckte att det var viktigt att en kvinna tog över som ordförande eftersom en man varit det länge.

Fackligt arbete ses ju ofta som tråkigt, samtidigt som det just handlar om det som ger förutsättningarna för det arbete man ofta är engagerad i: deltagarna, undervisningen, arbetsglädjen – och inte minst lönen. Facket är ju ingen serviceorganisation. Facket är en kamporganisation – för medlemmarna. Men en fackförening utan engagerade medlemmar blir en svag fackförening. Och den viktigaste kuggen i en facklig organisation är just den lokala organisationen. De medlemmar som tackar ja till förtroendeuppdrag tar sin fritid i anspråk för att bevaka sina kollegors intressen. De läser på om löner, anställningsvillkor och arbetsmiljö. De går fackliga kurser och sitter i förhandlingar med arbetsgivare. De förbereder sig, arbetar fram förslag och kallar till fackliga möten där medlemmar har möjlighet att diskutera förslag och beslut som tas om löner och arbetsvillkor. Och de får kanske inte alltid den uppskattning de förtjänar.

I höst är det 117 år sedan, år 1902 i den lilla byn Borghamn på Vätterns östra sida, som Förbundet Folkhögskollärarna bildades, eller vad som då döptes till Svenska Folkhögskolans Lärarförening. Den 15-16 oktober ska Folkhögskollärarnas högsta beslutande organ, förbundsmötet, ha ett extra förbundsmöte där man ska ta ett första beslut om att eventuellt lägga ned förbundet och ombilda det till en samrådsavdelning inom Lärarförbundet. Nästa sommar, 2020, tar man i så fall det andra beslutet på det ordinarie förbundsmötet.I detta nummer har vi ställt tio frågor till Lärarförbundets högste chef vad det innebär och av svaren att döma kommer en samrådsavdelning ha en relativt stor självständighet.

Men oavsett om förbundsrådet stödjer eller inte stödjer en nedläggning och ombildning till samrådsavdelning förändrar det inte det lokala fackliga arbetet. Det är där kampen för goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö avgörs. En facklig organisations styrka är helt avhängigt varje medlems engagemang i det vardagliga fackliga arbetet ute på skolorna. Därför behöver de medlemmar som tar på sig fackliga uppdrag allt stöd de kan få från sina kollegor på skolan. Det är dessa medlemmar som på sin fritid läser på om löner, regler och paragrafer, sitter i möten, förhandlar och bevakar de villkor som styr lärarnas dagliga arbete och den lön som kommer in på kontot varje månad.

De är fackets sanna vardagshjältar

ur Lärarförbundets Magasin