Läs senare

En ersättning som undergräver folkhögskolan

Låg ersättningFolkhögskolan får idag ta hand om de elever som gymnasieskolan har misslyckats med men till en betydligt lägre kostnad. En cyniker skulle säga att det är därför man bygger ut folkhögskolan, eftersom man får så många utbildningsplatser till en låg kostnad.

23 okt 2019
Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Tidningen Folkhögskolan

Över en lunch talade jag med Ingela Zetterberg, ordförande i Folkhögskollärarna. Vi talade om folkhögskolan och folkhögskollärarnas situation. Snart skulle regeringen lägga sitt förslag till budget. Kommer man lyssna till Folkbildningsrådets begäran om 320 miljoner kronor till högre lärarlöner i folkhögskolan? Ingela Zetterberg var oroad över utvecklingen. Hon gav exempel på hur gymnasieskolor försöker lösa lärarbristen med, och även lyckas, locka över lärare från folkhögskolan med flera tusen kronor mer i månadslön. Hur ska folkhögskolan kunna konkurrera med det?

De nödvändiga satsningarna på grundskola och gymnasium och höjningen av lärarnas löner påverkar också folkhögskolan. Högre löner och bättre arbetsförhållanden i det allmänna skolväsendet gör det svårare för folkhögskolorna att rekrytera lärare. Risken är stor att folkhögskolan inte bara får svårt att locka lärare till sig, utan också blir av med lärare som ser en bättre löneutveckling i det bredvidliggande gymnasiet.

Grundproblemet ligger i den ersättning folkhögskolorna får i jämförelse med fristående gymnasieskolor. När Folkbildningsrådet lagt alla pengar i en hög och ska fördela dem blir det lite drygt 60 000 kronor per årsplats. De fristående gymnasieskolorna får mellan 85 000–135 000 kronor per årsplats, beroende på vad det är för utbildning. Nu kan ju regeringen försvara sig med att man satsat så mycket på folkhögskolan, en utbyggnad av folkhögskolan med 8000 platser. Men undervisningen sker fortfarande mot en låg ersättning jämfört med gymnasiet. Folkhögskolan får idag ta hand om de elever som gymnasieskolan har misslyckats med men till en betydligt lägre kostnad. Det faller på sin egen orimlighet. En cyniker skulle säga att det är just därför man bygger ut folkhögskolan, eftersom man får så många utbildningsplatser till en låg kostnad.

En månad efter vår lunch lade regeringen sin budget. Det blev ingen höjning av folkbildningsanslaget. Ingen högre ersättning per årsplats. Med inflationen innebär anslaget i praktiken mindre pengar till folkhögskolan. Business as usual.

Genom åren har politiker i riksdagen öst beröm över folkhögskolorna för deras fantastiska arbete. Men med nuvarande ersättning undergräver man i praktiken folkhögskolorna. I sin budget ville Folkbildningsrådet ha 152 miljoner kronor till ytterligare 2000 platser i folkhögskolan, visserligen med högre ersättning per årsplats: 76 000 kronor. Regeringen sa nej. Men innan man fortsätter att ytterligare bygga ut antalet platser i folkhögskolan vore det bättre att det beröm riksdagspolitikerna öser över folkhögskolan omsätts i pengar som kan användas till konkurrensmässiga löner för folkhögskollärarna.

ur Lärarförbundets Magasin