Läs senare

”Distansundervisning är mer tidskrävande”

Tio FrågorDistansundervisning är mer tidkrävande och jag tror att de flesta lärare under coronapandemin har fått arbeta väldigt mycket mer än tidigare, säger Charlotta Hilli, som forskar om distansundervisning vid Åbo Akademi och just nu deltar i ett forskningsprojekt om distans­undervisning i Finland och Sverige.

04 sep 2020
Charlotta Hilli arbetar som universitetslärare i allmän pedagogik och högskolepedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Hennes forskningsområde är distansundervisning. Hon deltar just nu i ett treårigt forskningsprojekt om distansundervisning i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning i Finland och Sverige och som avlutas 2021.

1 Du har sagt att kunskaperna blir svagare med distansundervisning. Varför är det så?

– Jag har fokuserat på gymnasiestuderande i Finland som kan ha svårt att studera på egen hand jämfört med om de är i klassrummet. I en tidigare studie har jag beskrivit att yttre motivation, lärarnas respons och handledning var betydelsefull för eleverna. I ett klassrum ger lärare struktur och respons när de föreläser och diskuterar. Mycket av det faller bort om man inte organiserar distansundervisningen på ett mer dialogiskt sätt. De behöver mycket respons längs vägen för att uppnå samma kunskapsmål på distans. Men det är olika. Det finns också många studerande som verkligen briljerar på distans och klarar det fantastiskt fint.

2 I din forskning pekar du på hur viktig relationen mellan lärare och elev är. På vilket sätt?

– I det projekt jag arbetar med nu ser vi att lärarna saknar relationen till studerande. Det är nästan det viktigaste när de går i skolan och kan ha betydelse för hur eleverna fullföljer sina studier. Har du en relation till läraren känner du dig bekväm med att skicka e-post och ställa frågor. Det här är också grundläggande inom didaktiken, att det alltid ska finna en relation mellan läraren och eleven.

3 Finns det några styrkor med distansundervisning?

– Den är ofta väldigt flexibel, väl strukturerad och individtillvänd. Studerande kan avlägga kurser i snabbare takt om de vill. Det handlar mycket om att man är tydlig med vad som ska ske och när det ska ske. Studerande kan göra klart olika uppgifter i olika takt och få individuell respons. Det här kan lärare ibland ha svårt med. De är inte nödvändigtvis lika strukturerade i ett klassrum. Distansundervisningen kräver att man tänker igenom en kurs och att man gör den varierande, strukturerad och tydlig, och att man kommunicerar regelbundet med deltagarna.

4 Det krävs mer planering?

– Ja, samtidigt som distansundervisning är mer tidskrävande eftersom du behöver bygga in respons och social kontakt med studerande på ett annat sätt jämfört med om du är i ett klassrum.

5 Du talar också om att man inte ska vara alltför ambitiös. Vad menar du med det?

– Om man aldrig har undervisat på distans har man mycket att tänka på. Därför har jag försökt säga: sänk ambitionsnivån, försök hitta det som fungerar för dig och dina studerande. Då är det bättre att göra det lite enklare, som att skicka textmeddelanden och kolla att eleverna vet vad de håller på med.

6 Hur påverkas lärarna av distansundervisningen?

– Jag tror att de flesta har fått arbeta väldigt mycket mer än vad de fått göra tidigare. De är kanske tvungna att förändra sitt material så att de fungerar i en digital miljö samtidigt som de ska hantera relationerna med eleverna. Många lärare har upplevt att vissa elever har ”förvunnit” och det tar mycket energi att upprätthålla en relation på distans.

7 Hur kan man stötta studerande som behöver mycket stöd?

– Det vet vi ganska lite om. men är det möjligt är det bästa om de först får testa tekniken och får lite handledning på plats. Sen är det viktigt att läraren håller kontakt och ställer frågor regelbundet. Det handlar återigen om att ha en relation och upprätthålla den på olika sätt.

8 Hur kan ledningen stötta lärarna?

– Kontrollera med lärarna vad de behöver hjälp med. Och jag tror att det finns massor av kunskap i lärarkollegiet, där kan man dela med sig och lära av varandra. Man bör också vara lyhörd för att lärarna jobbar mycket och behöver vila och planera i lugn och ro. Det kan vara bra att ha lite färre möten och istället låta dem hämta andan. Jag tror också att det kollegiala stödet är viktigt eftersom det kan bli ensamt att jobba på distans.

9 Du är med i ett forskningsprojekt om distansundervisning, både i Sverige och Finland. Har ni fått fram några resultat?

– Vi får resultaten i slutet av det här året. De skolor vi studerar jobbar också med olika saker. På en del tittar vi på hur samarbetet mellan elever fungerar, på andra skolor ser vi mer på lärarna och handledningen av undervisningen. Men det jag kan säga är att lärarna arbetar väldigt mycket, särskilt med relationerna och bygger upp undervisningen den vägen.

10 Tror du att coronapandemin förändrar undervisningen?

– Det är svårt att förutspå. Vi har i många år sett vad som sker vad gäller digitaliseringen av skolan. Man kan tänka sig en mer hybrid form i framtiden där elever kan studera vissa saker hemma och vissa på plats i skolan. Men ska man förändra något behöver man en plan och det är upp till skolledaren och kollegiet att fundera över vad vi lärt oss av detta och vad man vill förändra.