Läs senare

”Bra utbildning minskar klyftorna”

Tio FrågorStora ekonomiska klyftor leder till sämre tillväxt, lägre tillit och minskad social rörlighet. Det är dags för politikerna att göra något åt de växande klasskillnaderna i Sverige, anser jämlikhetsutredaren Per Molander.

01 dec 2020
– Den ökade ojämlikheten är en följd av en rad politiska beslut, säger Jämlikhetskommissionens ordförande Per Molander.

1.    Varför ska vi bry oss om jämlikhet nu när vi har så många andra problem att tänka på, som pandemin och klimatkrisen?
– Vi har sett att ojämlikheten tenderar att öka som ett resultat av pandemier och andra kriser. De grupper som har gott om resurser när krisen kommer är också de som får ut mest av de åtgärdspaket som sätts ihop för att motverka krisen. De underliggande problemen med ojämlikheten finns kvar efter en kris och kan till och med öka.
2.    Du har kartlagt inkomstskillnaderna i Sverige och sett att ojämlikheten har ökat kraftigt sedan mitten av 1980-talet. Vad är förklaringen till det?
–      Det är en följd av en rad politiska beslut som skattesänkningar för höginkomsttagare, minskad skatt på kapitalinkomster och att ersättningsnivåerna för bidrag, till exempel sjukpenning, inte har hållit jämna steg med reallöneutvecklingen. Globaliseringen har också gynnat kapitalet mer än arbetskraften.
3.    Vilka risker ser du med att låta ojämlikheten växa obehindrat?
–      Det leder till lägre ekonomisk tillväxt, lägre social rörlighet och minskad tillit som i sin tur kan hota den sociala sammanhållningen.
4.    Varför är tilliten viktig?
–      ­I länder där människor litar på samhället och på varandra fungerar demokratin bättre. Kriminaliteten är lägre och den ekonomiska tillväxten högre än i länder med låg tillit. Oavsett vilken välfärdsindikator man tittar på så är hög tillit gynnsam för samhällsutvecklingen.
5.    För att råda bot på ojämlikheten behövs en hel kanonad av politiska beslut, enligt förslagen från jämlikhetskommissionen som du varit ordförande för. Vilka är de viktigaste åtgärderna?
–      En hög lägstanivå på utbildningen stärker individ och samhälle på flera sätt. Ojämlikhet är ofta lika med outnyttjade resurser. Att få samma chans till utbildning oavsett varifrån man kommer eller vilka föräldrar man råkat få är därför särskilt viktigt. Generellt kan man säga att ju tidigare i livet man sätter in insatser desto större blir utdelningen i form av ökad jämlikhet. Även bostadspolitiken och integrationen är särskilt viktiga områden för att minska klyftorna.

Per Molander

Aktuell: Ordförande i jämlikhetskommissionen som nyligen presenterade sitt betänkande En gemensam angelägenhet(SOU
Gör nu: Konsult och författare
Bakgrund: Teknologie doktor, lärarexamen i litteraturhistoria och matematik, tidigare chef för Inspektionen för socialförsäkringen. Har arbetat som konsult åt bland annat Sveriges regering, svenska myndigheter, Världsbanken, IMF, OECD och EU-kommissionen.
Böcker i urval: Akvedukten vid Zaghouan (1994), Ojämlikhetens anatomi (2014) och Condorcets misstag (2017).
Ålder: 70 år
Bostadsort: Uppsala

6.    Du har sagt att de auktoritära högerkrafter vi ser växa i dag inte är det största hotet mot demokratin, istället är det den liberala marknadsekonomin. Hur tänker du då?
–      Marknaden och företagen är amoraliska till sin karaktär till skillnad från människan. Företag har som enda syfte att få högsta möjliga avkastning på kapitalet. Den snäva definitionen av målet riskerar att bli katastrofal för den sociala sammanhållningen. Däremot tror jag inte att sannolikheten för ett fascistiskt maktövertagande i Sverige är särskilt stor.
7.    Menar du att det krävs ett annat ekonomiskt system för att uppnå jämlikhet?
–      Vi ska inte göra oss av med det kapitalistiska systemet, men politikerna behöver tygla företagen bättre än de gör i dag. I USA, som ligger före Europa i den här utvecklingen, består nästan hela den politiska ledningen numera av företagare. Men ett företag är en lokal diktatur, det är ledningen som enväldigt fattar beslut. När man tar med sig det sättet att fatta beslut på in i en demokrati blir det problem.
8.    Du pekar i dina böcker på att ojämlikhet uppstår naturligt i alla större samhällen som producerar ett överskott. Varför?
–      Om två jämbördiga parter ska förhandla om hur ett överskott ska fördelas får de hälften var. Om någon däremot är lite starkare så kommer den att få lite mer. Vid nästa förhandling kommer den starkare parten vara ännu lite starkare och skillnaderna tenderar att öka – om det inte finns en korrigeringsmekanism som återför jämlikheten mellan parterna till den ursprungliga nivån.
9.    Det finns forskare som menar att ojämlikheten i ett samhälle växer tills det kommer en kris i form av krig eller pest. När många dör blir det arbetskraftsbrist och jämlikheten ökar. Du håller inte med. Varför?
–      Sveriges utveckling under 1900-talet visar att det är möjligt att med politiska beslut öka jämlikheten i ett samhälle utan att ha haft vare sig krig eller pest.
10. För tre år sedan blev du dubbad till riddare av franska förtjänstorden. Hur kom det sig?
–      Det är en ära som vederfars personer som gjort insatser för det franska samhället. Det har jag gjort genom olika rådgivningsinsatser som handlat om utvecklingen av den offentliga sektorn i Frankrike.