Läs senare

”Är vi på väg mot målstyrd kursplan i folkhögskolan?”

Tio FrågorSedan 2017 ska allmän kurs kunna jämföras med andra utbildningar inom EU i ett nytt kvalifikationssystem, SeQF. Det ska underlätta för studerande att röra sig mellan arbete och studier i olika länder. Henrik Falck, studierektor på Hjo folkhögskola, frågar sig om detta 
är ett steg mot införande av målstyrda kursplaner i folkhögskolan.

– Det nya kvalifikationssystemet SeQF handlar om att främja fri rörlighet på arbetsmarknaden. Man kan fråga sig om det är folkhögskolans nya syfte, säger Henrik Falck, studie­rektor på Hjo folkhögskola. När han gick rektorsutbildningen skrev han en uppsats om EUs nya kvalifikations­system.

1 Du har skrivit en kritisk uppsats om SeQF och folkhögskolan. Vad är SeQF?

– SeQF är den svenska tillämpningen av ett ramverk för ett kvalifikationssystem på europeisk nivå, EQF (European Qualification Frame). Syftet är att kunna jämföra utbildningar i olika länder för att personer ska kunna flytta och ta jobb på olika ställen, visa upp ett intyg på vad de kan, både för arbetsgivare och för andra skolor.

Du är kritisk till att folkhögskolorna nu måste anpassa sig till se SeQF, varför det?

– När jag gick rektorsutbildningen valde jag att skriva min uppsats om seqf. Det är en potentiellt stor förändring, men det talas lite om det. Jag efterlyser en kritisk diskussion om en så här djupgående för-ändring. Tar vi ett steg mot en målstyrd kursplan? Hur bevaras folkhögskolans fri–het och frivillighet och vår egen pedagogik inom seqf? Något tillspetsat kan man fråga sig om vi får ett nytt syfte för folkhögskolan: att främja eu:s fria rörlighet på arbetsmarknaden. Det är ju vad seqf handlar om.

Hur påverkar det folkhögskolan?

–Det bärande be-greppet inom SeQF är läranderesultat eller ”Learning outcome”. Det ska under-lätta jämförelsen och översättningen av utbildning och kunskap mellan olika länder och syfta till att främja fri rörlighet på en marknad.Nu åläggs folkhögskolorna av Folkbildningsrådet att upprätta skriftliga läranderesultat för sina allmänna kurser, vilket förutsätter att det är exklusivt uttalat objektiva, handfasta förmågor och kunskaper. Folk-bildningsrådet ska sedan varje år kunna pröva skolornas arbete med SeQF och i förekommande fall begära rättning.

Hur menar du att SeQF:s kunskapssyn skiljer sig från folkbildningens?

– Den innefattar inget av bildningstankens fria kunskapslust och vidgade perspektiv. Den ser bara till det färdiga resultatet, men vi arbetar med hela deltagaren, alltifrån dennes tidigare erfarenheter och hela vägen tills vi skiljs. Den ska främja anställningsbarhet och tillväxt snarare än demokratiskt sinnelag, maktkritik, kreativa ideal eller ren och skär kunskapshunger.

Du menar att detta inte får plats i synsättet bakom SeQF?

– Nej, jag tycker att det stramar åt. Det är mycket möjligt att vi kan fortsätta med vår folkhögskolepedagogik och bildningssyn men SeQF utgår inte från det. Vi måste tänka i termer av nedskrivbar, jämförande och standardiserad kunskapssyn. Frågan är om det här är folkhögskolans uppgift?

Men är det inte bra att man kan jämföra vissa typer av kunskaper mellan olika länder i Europa?

– Vi har ju redan ett väl in-arbetat underlag för jämförelser: behörigheter som ger möjlighet att söka till högskola. Vad det här ytterligare ska gå ut på är väldigt oklart när man fördjupar sig i eu-kommissionens skrifter. Jag kan inte se att det är något annat än ett sätt att försöka placera in folkhögskolan i ett ekonomistiskt sammanhang.

Svensk folkhögskola har ju i alla tider balanserat mellan nytta och bildning.

– Det är en viktig balansgång men med SeQF tycker jag att vågskålen tippar över. Samhällets krav på rörlig arbetskraft väger tyngre. Det placerar folkbildningen mitt i en ekonomistisk diskurs, där utbildning ska standardiseras och jämföras för att öka mobiliteten på den europeiska arbetsmarknaden.

Menar du att det begränsar folkhögskolans frihet?

– Man kan ställa frågan om det är ett steg mot kursplaner. Jag vet inte om det är så men det väcker många frågor hos alla jag pratat med. Det här gör ju en uppmärksam på om det i framtiden kommer en reform som begränsar vår frihet. Skälet till att jag skrev en uppsats var att det inte talas så mycket om det inom folkbildningen. Många skolor jag har pratat med har sent börjat förstå att det här måste göras men det har inte föregåtts av någon kritisk diskussion.

Inte från huvudmännen heller?

– Inte vad jag känner till. Det enda stället där det här togs upp till diskussion var i
EU-kommissionens skriftserier.

10 Nu har ju alla skolor fått i uppdrag att upprätta skriftliga läranderesultat för sina allmänna kurser, så vad är ditt råd?

– Vi bör göra en dygd av nödvändigheten: ta tillfället i akt och diskutera innehållet i undervisningen. Ett läranderesultat på vår skola skulle kunna vara att deltagare ska vara i stånd att utöva motstånd, känna kunskapslust, agera fritt  och frivilligt och ge sig hän åt bildningsresor.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin