Läs senare

Vill ha rätt till obetald undervisning

IntervjuEtt smart sätt att pressa kostnaderna för lärare eller ett angrepp på folkhögskolans ideella arbete? Möt rektorn som försvarar rätten att använda lärare som undervisar gratis i folkhögskolan.

30 Dec 2016
Vill ha rätt till obetald undervisning

Joakim Hjelm är skolchef på Viskadalens folkhögskola och Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg. Trots att Folkbildningsrådet backat på flera punkter  anser han att de nya statsbidragsvillkoren är ett steg mot ett förstatligande av folkhögskolan. Han är kritisk mot beslutet att lärartätheten ska vara 1,8 per 1000 deltagarveckor, men framför allt är han kritisk mot att man begränsar inslaget av ideella ledare som underlag för lärartätheten i undervisningen.

Joakim Hjelm har varit drivande i oppositionen mot förslaget till nya statsbidragsvillkor, som efter flera förändringar antogs av Folkbildningsrådets styrelse i början av oktober.

Han ligger också bakom rapporten Vad är en folkhögskola?, som är en genomgång av Folkbildningsrådets ursprungliga förslag till statsbidragsvillkor och de remissvar som skickats in till Folkbildningsrådet.

Ett av de villkor som styrelsen antog är  han särskilt kritisk mot, det som handlar om att ”ideella ledare kan totalt högst utgöra 10 procent av underlaget för lärartäthet i allmän och särskild kurs.”

Joakim Hjelm menar att beslutet slår hårt mot rörelseskolorna som lever under helt andra ekonomiska villkor än landstingsfolkhögskolorna.

Han anser att begränsningen av ideella ledare i undervisningen innebär en uppseendeväckande förändring i villkoren som i praktiken leder till att man klämmer åt det ideella engagemanget i folkhögskolan.

I likhet med rörelseskolornas organisation, rio, anser han att frågan om anställningar, och var balanspunkten för ideellt arbete i undervisningen ska ligga, är något som ska skötas i lokala förhandlingar på varje skola. På ett möte i abf-huset sa han att han såg det som en styrka att kunna använda t.ex. en pensionerad lärare som undervisar gratis. Eftersom rörelseskolor sällan har råd att ge ekonomiska bidrag ser han det som ett huvudmannabidrag i natura.

– Men jag har aldrig hävdat att en folkhögskola kan drivas av enbart ideellt arbete men för en folkrörelse är det ett sätt för huvudmannen att betala ett huvudmannabidrag i natura, som ett komplement.

Joakim Hjelm säger också att lärarna på hans skolor har högsta löneläget i Västra Götaland.

– Mina lärare är mycket nöjda. I alla kurser vi har finns det en ansvarig anställd lärare. Läraren har då i vissa fall ideella handledare knutna till sig. Det blir oerhörd hög kvalitet på detta.

Men det är väl ingen som har motsatt sig att använda ideella ledare. Det man varit kritisk mot är att de ska ersätta lärarna?

– I en god folkrörelse måste det vara en mix. Sen var den balanspunkten ska ligga är upp till lokal förhandling. Det måste man förhandla om.

Du tycker det är okej att använda ideella ledare som lärare i undervisningen, som jobbar gratis?

– Det är ett problem här. Du utgår från landstingsfolkhögskolelogiken. Det är 25 procent av dina medlemmar som jobbar under de villkoren på landstingsfolkhögskolorna. 75 procent gör det inte.  Här har ni ett perspektivproblem.

Hur menar du då?

– Det är ju så här, att detta med ideellt arbete inom den ideella sektorn kommer bara att öka. Att tro att man kommer kunna bära den ideella sektorn med 100 procent lönearbete, det är befängt.

Lärare är ju en profession, ett yrke.

– Så här är det: Det är rektor som har det pedagogiska ansvaret. För att bli anställd av mig måste du kunna ditt ämne, du ska ha fallenhet, du ska eventuellt ha en praktisk erfarenhet i det du ska undervisa i. Sen får du den pedagogiska utvecklingen efterhand. Jag är aktsam med när du säger professionalitet men det ligger ju i den här lönearbetarlogiken. Vi är en ideell förening.

Du är ju skolchef för rörelse-anknutna skolor med fackliga huvudmän, bland annat Byggnads. Vad tror du att de skulle säga om att man anlitar byggnadsarbetare som jobbar för halva lönen.

– Men stopp här nu. En folkrörelse drivs till stor del av
ideellt arbete.

Men det är ju en skola.

– Det är en ideell förening. Här kommer vi till identifikationen av vad en folkhögskola är. Här har vi uppenbarligen olika åsikter om vad en folkhögskola är för någonting. Vi är en ideell förening. Vår juridiska status är att vi är en skattebefriad förening.

Huvudmannen är en ideell förening. Men det  står i förordningen att folkhögskolan är en utbildningsform.

– Ja, det här är ett försök att förstatliga svensk folkhögskola. Det ursprungliga förslaget som kom i februari innebar ett förstatligande. Och de tendenserna ligger fortfarande kvar i de antagna villkoren, även om man fått backa på många punkter.

Men är det inte ganska praktiskt att som arbetsgivare hävda detta med det ideella? Det är många företag som gärna skulle resonera på det sättet.

– Ja men vi är inget företag. Vi är en ideell förening.

Ni är också arbetsgivare?

– Ja, men i en ideell förening.

Är det någon skillnad på ert ansvar jämfört med andra arbetsgivare?

– Nä, vi följer samma lagar och har kollektivavtal. Men vi har en annan logik. Självklart är merparten av de som är aktiva i den pedagogiska verksamheten anställda.

Vad är det då för problem med att man för in det i statsbidragsvillkoren?

– Jag sa merparten. Nu måste jag ju anpassa mig efter det här olyckliga beslutet. Fler kommer i formell mening vara anställda. Men det är väldigt olyckligt när man tvingar in ideella föreningar i en sådan fålla.

Du kommer få reaktioner att  det här är bara ett sätt att resonera för att få billig arbetskraft.

– Stopp här nu. Det är detta som handlar om förståelse vad folkhögskola är. Folkhögskola är folkrörelse. I en folkrörelse har du anställda och du har ideellt arbete.

Det är ju också en skolform.

– Jaja, det finns en anomali här med landstingsfolkhögskolorna som påverkar oss oerhört olyckligt. Och det skriver jag i mitt förord till Vad är en folkhögskola? Det är poängen i förordet.

Du skriver att landstingsfolkhögskolorna utgör ett undantag i folkhögskolevärlden.

– Ja.

43 folkhögskolor som du beskriver som ett undantag.

– De utgör 25 procent av folkhögskolan. Men folkhögskolan är det civila samhällets skolform och landstinget tillhör inte civilsamhället. De drivs av en helt annan logik. Ja, de är ett undantag. Absolut.

Det finns ju också arbetsgivarperspektivet, att det här är ett sätt för dig som arbetsgivare att få gratis eller billig arbetskraft. Vad säger du om det?

– Jag ställer upp på att det finns tre finansiärer av folkhögskola. I huvudsak staten. Sen är det landstingen men också huvudmannen.

Hur mycket satsar er huvudman på folkhögskolan?

– Ja, alltså du kan få ett huvudmannabidrag i pengar men du kan också få det i en arbetsinsats. Jag var med och byggde Bona folkhögskola, skulle alla varit anställda hade den skolan inte existerat idag.

Folkbildningsrådet är ju en ideell förening och det är RIO, landstingsskolorna och studieförbunden som tillsätter styrelsen. Det är den du anklagar för att klämma åt er.

– Ja, och det måste få konsekvenser när man tillsätter styrelsen för nästa Folkbildningsråd. Det måste absolut få konsekvenser.

Kommer du kräva att den här styrelsen avsätts?

– Delar av den måste gå. Absolut.

Vilka delar är det?

– Det får man väl titta på och föra resonemang om men den här styrelsen har misskött sig utifrån ett folkrörelseperspektiv.

ur Lärarförbundets Magasin