Läs senare

”Vi vill göra särarten tydlig”

Tio frågorIntresset för samtala om bildning och folkbildning bland folkhögskollärare växer. Förbundet Folkhögskollärarna i Hjälmar-Östgöta-distriktet bjöd in personal från hela distriktet och slog rekord i antalet anmälda.

04 Mar 2017

Varför satsar ni på fortbildning om folkbildning?

– Det finns en viss oro inför alltför många arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Många skolor satsar på kortare kurser. Det anställs många nya lärare i korta perioder som inte riktigt vet vad folkhögskola är. Så för två år sedan började vi tala om att försöka stärka och hålla diskussionen om vad som är speciellt med folkbildning och folkhögskola levande. Det handlar ju delvis om existensberättigandet för folkhögskolan. Man kan se det både som en konsolidering av folkhögskolan men också en vilja att möta det nya.

Är ni oroliga att folkbildningen ska försvinna i folkhögskolan?

– Nej, men däremot att vi går mot allt för mycket kortsiktighet med fler bidrag till styrda kursupplägg som SMF-kurser, etableringskurser och yrkeskurser. En allt större andel av verksamheten är beroende av andra pengar än statsbidraget till folkbildningen.

Tycker nu det är fel med den typen av kurser?

– Nej, men det är viktigt att vi kan fortsätta jobba samtalsbaserat i mindre grupper med stor frihet i vårt upplägg. Men vi tycker också att det är viktigt att tala om folkhögskolans roll i samhällets stora frågor, att kunna ägna större utrymme åt att bilda människor som kan möta samtidens stora utmaningar: klimatfrågan, sociala frågor i Sverige och den ekonomska utvecklingeni.

Vad vill ni uppnå i distriktet?

– Främsta syftet är att stärka folkhögskolorna som helhet, tydliggöra särarten, vilka värden vi står för och vilka kvaliteter vi har, och att vi kommer samman och formulera oss kring vår kunskap och människosyn. Det är viktigt både för lärare som jobbat länge i folkhögskolan och nya lärare som inte känner till så mycket vad folkhögskola är. Sen är det viktigt att stötta samverkan mellan folkhögskolor, träffas ämnesvisa grupper: SO-lärare, svenska lärare och inspirera vandra och få en gemensam referensram.

Ni fick 160 anmälda från sju folkhögskolor, något av ett rekord. Hade ni förväntat er så många?

– Nä, vi hade siktat på hundra.

Blev ni överraskade?

– ja, lite men samtidigt när man har pratat med andra folkhögskollärare och berättat om den här idén har gensvaret varit bra. Och det är inte bara pedagogisk personal. Två skolor hade service- och administrationspersonal med och från Nyköpings folkhögskola var även styrelsen med. Vi vill att alla som jobbar på folkhögskola ska få möjlighet att delta, även om det är Förbundet Folkhögskollärarna som bjuder in.

Nu är det facket, Förbundet folkhögskollärarna, som tar av egna pengar till den här utbildningen.  Är skolorna med och betalar någonting?

– Vi delar på kostnaden. Distriktet hade en viss summa att lägga på detta. Så det blir en subventionerad fortbildning för skolorna.

Hur såg programmet ut inför den första samlingen?

– Vår tanke var att första träffen skulle hållas lite mer allmänt och att vi talar om folkhögskolan som idé, som särart. Vi hade bjudit in Bernt Gustavsson som är en av de mer kunniga inom området. Rubriken för första träffen var Folkhögskolans uppdrag och bildningens värde.

Hur blev dagen?

– Det blev lyckat. Jag är nöjd. Jag är glad för Bernts föreläsning. Den var bättre än vad jag hade förväntat mig. Sen får vi se på utvärderingarna vad alla tyckte. Sen är det alltid en positiv stämning när folkhögskollärare träffas och det märktes i samtalsgrupperna.

Blir det någon fortsättning efter det?

– Vi har en långsiktig plan med en till stora delar arbetsplatsförlagd fortbildning med en eller kanske två gemensamma träffar per termin. Tanken är att man ute på sina egna skolor har uppföljande samtal, liknande studiecirklar. Då blir det viktigt att få med rektorer och verksamhetsledare, att det ges utrymme och görs en planering för detta på skolorna.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin