Läs senare

»Vi måste våga stå upp för vår utbildningsform«

Min dagFilippa Millenbergs dagar denna höst
blir väldigt annorlunda.

01 Sep 2017

Filippa Millenberg är lärare i historia och samhällskunskap på Södra Vätterbygdens folkhögskola, SVF, och har arbetat som folkhögskollärare i tolv år. Fram till nu har hon varit ansvarig för allmän linje.

– I höst ska jag vara tjänstledig från min undervisning och ha ett pedagogiskt ledarskap för linjeledare och lärare som är arbetslagsledare på allmän linje.

Södra Vätterbygden har de senaste åren förändrat sitt sätt att arbeta, där man gick ifrån ett schema uppstyckat i ämnen till att arbeta i teman.

– Vi tänkte att vi blivit lite för fyrkantiga och inte använde oss av vår frihet. Vi skapade fyra teman för varje år i första, andra och tredje årskursen, som löper över hela året. Och så gick varje lärare in med sin del, historia, samhällskunskap eller svenska.

Vad är det för teman?

– Det första, Jag, SVF och samhället, handlar om här och nu: vem är jag, hur förhåller jag mig till mig själv, till kurs-kamrater, hur fungerar det samhälle jag befinner mig i och vem blir jag i det? Så skapade vi innehåll utifrån det men också vad unga människor behöva kunna i de olika ämnena år 2017. Det sista året hade vi ett tema som hette Makt, modernisering och media. Då jobbade vi med demokratibegreppet som mynnade ut i en redovisningsform där vi skapade Almedalsveckan i aulan.

Vad blir din roll i höst?

– När man står i verksamheten är det ibland svårt att ta klivet tillbaka och få till den här tiden att reflektera. På SVF blir jag den som tar steget tillbaka och stöttar de andra och reflekterar över vilka vägar vi behöver gå, vilken fortbildning vi behöver, se till att alla lärare är med i temaarbetet och att de får uppbackning i sitt konkreta arbete.

Filippa Millenberg har de senaste åren också synts till på seminarier och konferenser där hon fått tala om folkhögskollärarnas vardag. Den 20 september deltar hon i ett panelsamtal om folkhögskollärarnas mångskiftande roller på Folk-bildningens forskningsdag i Stockholm.

– Ända sen jag gick på universitetet har jag tyckt det varit viktigt att ha en fot i praktiken och en fot i det som händer runt omkring folk-högskolans värld, till exempel de som forskar. Jag tror också att jag haft den här lite kritiska rollen och att vi behöver vara rotad i vår tradition och inte ge vika för influenser som kommer.

Som till exempel?

– Att vi inte vågar stå upp för vår utbildningsform, att vi inte vågar lita till den kunskap, den erfarenhet och historia vi har i folkhögskolan: bildningsbegreppet, kritiskt tänkande, att förhålla sig till livet samtidigt som man lär och där känner jag en oro när jag möter en del kollegor i folkhögskolevärlden och hur mycket man har gymnasiet som någon slags modell.

ur Lärarförbundets Magasin