Läs senare

”Vi har samma lön för alla lärare”

Tio frågorOlle Westberg, rektor på Botkyrka folkhögskola, har tillsammans  med facket infört lika lön för alla lärare på skolan. Dagens lönemodell är inte anpassad till Folkhögskolans verklighet menar han och anser att även folkhögskolan borde få särskilda pengar till höjda lärarlöner.

04 Mar 2017

Ni har infört enhetslön. Vad innebär det? 

– Det är en lönemodell med en individuell ingångslön som syftar till att man ska komma upp till en gemensam lönenivå. Det innebär att vi betalar 32 300 kr till lärare som har en pedagogisk utbildning och minst fyra års erfarenhet. Sen har vi har en löneöversyn varje år enligt kollektiv-avtal.
Hur länge har ni haft enhetslön?

– Vi tog första stegen inför löneöversynen 2013, då vi kom vi överens med facket att införa detta. Vi gjorde det i två steg, eftersom vi inte klarade av att införa det för alla på en gång.  Men från 2014 är det samma lön för alla.
Varför införde ni detta?

– Både jag och de fackligt förtroendevalda landade i samma sak. Jag har varit rektor sedan 1997 och har varit lönesättande chef sedan 1993. Jag har lagt ner ganska mycket arbetstid på att försöka göra rätt bedömningar. Men hur jag än gjorde blev en del alltid missnöjda. Det funkade helt enkelt inte och skapade misstänksamhet kollegor emellan. Det var inte värt priset, det tyckte även den person som hade 800 kr mer än andra. Dessutom hade vi ingen större lönespridning bland lärarna.
Vem kom på idén?

– Jag och två fackliga företrädare var på en gemensam informationsdag om det nya löneavtalet 2013. Men det resulterade i att vi, oberoende av varandra, blev övertygade om att det här inte fungerade. Jag såg ett berg av arbetsuppgifter som stapplades på mig. Det kändes som att det var en teorimodell som möjligen passar på Astra, Volvo eller Stockholms läns landsting, inte en modell som var anpassad efter folkhögskolornas verklighet. Både jag och facket kom, med lite olika utgångspunkter, fram till att det här inte var görbart.
Hur kom ni fram till detta med enhetslön?

– jag skulle tro att vi möjligen hade två samtal. Jag skissade ett litet pm på ett halvt a4 där jag skrev tre punkter: ämnesutbildning, pedagogisk utbildning och fem års erfarenhet efter avslutad utbildning. Efter samtal landade vi i att det skulle vara fyra år efter lärarutbildningen. Vi hade en liten dialog, en liten förhandling, kring ramverket. Vi kom väldigt snabbt överens.
Var det någon som överhuvudtaget försvarade den gamla modellen?

– Inte vad som kommit fram till mig. Jag tror inte det.
Hur gör ni när ni vill få tag i ”eftertraktade lärare”?

– Det finns en liten ”friskrivningsparagraf”, som innebär att ”rekrytering av lärare med bristkompetens kan komma att leda till annan lön för honom eller henne.” Men den situationen har inte dykt upp i skarpt läge ännu. Det var en person som tackade nej till jobb här för ett och halvt år sedan. Det handlade delvis om ett löneläge som vi inte hade kunnat matcha överhuvudtaget. Men vi kunde inte heller erbjuda en heltidstjänst. Men där anade jag att det hade kunnat bli ett problem. Men jag har det som en del i anställningsintervjuerna att jag förklarar hur det fungerar hos oss.
Har du fått några reaktioner från rektorskollegor?

– En viss förståelse för mitt sätt att se på det. Det är många rektorer som känner igen sig, att det här är en arbetsuppgift som är betungande och som inte alltid främjar verksamhetsutvecklingen. Å andra sidan är dilemmat att när man ska göra nyrekryteringar kan det vara problem, om det är så att vi inte kan erbjuda bra villkor för dem vi vill knyta till oss. Men löneläget på folkhögskolor, oavsett personalkategori är ju på sikt ett hot mot utbildningsformen folkhögskolan.
Hur då?

– Rektorer inom kommunala skolor har 10 000–15 000 kr mer jämfört med vad rektorer på folkhögskolor har. Det gör att det blir svårt att rekrytera ledare till folkhögskolorna. Lärare som jobbar i andra utbildningsformer har kanske löner på 5 000 kr mer i månaden, något vi inte kan matcha. De kommande fem åren står vi inför stora pensionsavgångar och måste nyanställa. Då kan de välja mellan att jobba för 37 000 kr på gymnasium eller för 32 000 på folkhögskola.  En del kommer ändå välja folkhögskola för att det är kul, spännande och stimulerande att få arbeta i den här fria utbildningsformen men en del kommer nog att fundera på hur man ska betala hyran nästa månad.
Hur ska man lösa den ekvationen?

– Idag görs riktade satsningar på ungdomsskolan. Fortbildningsinsatser för lärare och särskilda lönemedel borde också komma folkhögskolan till del. De ungdomar som lämnar gymnasiet halvfärdiga kommer senare till folkhögskolan. Då ska vi lyckas med de ungdomar som gymnasiet inte har klarat av. Men de pedagoger som ska jobba med dessa ungdomar får sämre villkor.
Det är inte långsiktigt
hållbart.

Staffan Myrbäck

Folkhögskolan 1 2017

ur Lärarförbundets Magasin