Läs senare

Historisk satsning på folkhögskolan

Regeringens budgetRegeringen föreslår en permanent utbyggnad av antalet platser i folkhögskolan med sammanlagt 8000 platser i allmän och särskild kurs. En ökning som motsvarar 25–30 folkhögskolor. Men utökningen väcker också frågor om hur mycket pengar det egentligen blir per studieplats. 


Historisk satsning på folkhögskolan
Swedish krona money bag banknotes stack isolated

 

Det är uppenbart att regeringen har lyssnat på folkhögskolornas huvudmän och lärarnas representanter, som länge har önskat en höjning av anslaget till folkhögskolornas långa kurser. I många år har regeringarna valt att ge anslag som gått till olika typer av uppdragsutbildningar, där staten bestämt vilka kurser skolorna ska bedriva. Men nu uppfyller regeringen önskemålen och höjer anslaget till folkhögskolornas långa kurser.

Budgeten innebär att den rödgröna regeringen under sin mandatperiod utökar antalet platser i allmän och särskild kurs med över 30 procent, sammanlagt 8 000 platser. I fjolårets budget sköt regeringen till 187 miljoner kr som gick till 3 000 extra platser i allmän och särskild kurs, utöver de 25 000 platser skolorna har. I höstens budget skjuter man till ytterligare 380 miljoner kr som ska gå till 5000 platser i allmän och särskild kurs.

– Det är roligt att staten ser att folkhögskolan är en utbildningsform att räkna med. Nu har vi ju möjlighet att utveckla skolan, säger Lars Johansson, rektor vid Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå

–  Jag tycker att det är fantastiskt. Det är roligt att staten ser att folkhögskolan är en utbildningsform att räkna med. När jag började för sju år sedan gick det inte att utveckla skolan, vi hade vårt tak med deltagarveckor. Nu har vi ju möjlighet att utveckla skolan, säger Lars Johansson, rektor vid Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå.

Många skolor har slagit i taket när det gäller antalet platser. I medeltal har folkhögskolorna 1,8 sökande till varje plats. I Folkbildningsrådets uppföljningar svarar mer än hälften av skolorna att de har två eller fler sökande till varje plats i de långa kurserna.

Regeringens förslag innebär också att ökningen av antalet platser blir permanent, åtminstone till år 2021, så långt budgetplanen sträcker sig.

Men även om folkhögskolorna kan glädja sig åt en utökning av antalet platser är det mycket som är oklart. Budgeten tas i december och på mindre än en månad ska man alltså rekrytera deltagare, anställa lärare och hitta lokaler till en skolsatsning som motsvarar 25–30 folkhögskolor.

– Det här ska införas från 2018 och vi vet inte hur det blir förrän budgeten tas i december. Det här är inget vi kan genomföra förrän nästa höst, säger Pethra Bixo Larsson, rektor på Sundbybergs folkhögskola.

– Det är naturligtvis positivt att man satsar på folkhögskolorna. Det som är problematiskt är att det är så snabba startsträckor. Det här ska införas från 2018 och vi vet inte hur det blir förrän budgeten tas i december. Det här är inget vi kan genomföra förrän nästa höst, säger Pethra Bixo Larsson, rektor på Sundbybergs folkhögskola.

Ett annat orosmoment är hur regeringen beslutar om fördelningen av platserna, hur mycket som ska gå till allmän kurs och hur mycket som ska gå till särskild kurs. Av de 3 000 extra platserna som skolorna fick förra året gick 2000 till allmän kurs. Och även bland de återstående platserna gick en del till allmän kurs. Då kan det bli svårt menar Krister Ramström, rektor på Albins folkhögskola i Landskrona:

– Det här är avhängigt hur pass mycket man kommer att styra dessa 5 000 platser. Säger man att de ska användas till allmän linje kan det bli svårare att få tag i tillräckligt många deltagare. Men är man öppen för profillinjer och speciallinjer, och kanske även kortare utbildningar, då är det inget som helst bekymmer. Då har vi många idéer om vad man kan göra.

En annan fråga är hur mycket pengar skolorna egentligen kommer att få för varje studieplats eftersom de hittills varit värda olika mycket. Problemet uppstod när regeringen lade sin förra budget, år 2016. Dittills hade skolorna fått 60 000 kr för var och en av de 25 000 platserna i allmän och särskild kurs. Förra året sköt regeringen till 187 miljoner kr till de 3 000 extra platserna i allmän och särskild kurs, vilket innebar att man höjde värdet till 62 300 kr för varje extra studieplats.

I höstens budget föreslår man ytterligare en höjning av anslaget med 380 miljoner kr, som motsvarar 5 000 extra platser.
Det innebär en höjning av värdet på de extra studieplatserna till
76 000 kr. Värdet på varje plats styr ju hur mycket resurser skol-orna kan lägga på undervisningen.

– Det som är problematiskt är att dessa 5000 extra platser är mer värda än våra övriga deltagarveckor. Det hade varit bra om vi hade samma kronor per deltagarvecka. Nu blir det olika taxor och det funderar jag över hur det blir, säger Pethra Bixo Larson.

På Folkbildningsrådet svarar Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare, att det ska fördelas lika mycket till varje plats.

– Vi ska nu gå ut och fråga folkhögskolorna hur många deltagare de kan ta emot och göra en fördelning utifrån det, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.

– Folkhögskolorna får lika mycket oavsett om det är en grundplats, en extraplats eller en extra extraplats. Vi kan inte ha olika nivåer för platserna.

Sannolikt blir det alltså en höjning av värdet på varje studieplats, om och hur mycket beror på vilka prioriteringar Folkbildningsrådets styrelse gör. Pengarna kan också behövas till annat menar Anna-Carin Bylund.

– Vi ska nu gå ut och fråga folkhögskolorna hur många deltagare de kan ta emot och göra en fördelning utifrån det. Hur det kommer att se ut i slutändan ska Folkbildningsrådets styrelse diskutera efter att vi talat med folkhögskolorna. Det finns ju många olika uppfattningar om hur pengarna ska användas. En del kanske vill lägga hela höjningen på förstärkningsbidraget medan andra vill fördela rakt av.

ur Lärarförbundets Magasin