Läs senare

Ska bli proffs på esport

ReportageBomber och granater, skjutvapen och knivar. I Strömbäcks folkhögskola ägnar en av klasserna stora delar av sina skoldagar åt att spela Counter-Strike, på den nya utbildningen i e-sport.

Ska bli proffs på esport
Folkhögskolan i Strömbäck utanför i Umeå håller en utbildning i e-sport, närmare bestämt i spelet Counter Strike. Foto: Elin Berge

Klickklickklickklickklick. I sal 16 på Strömbäcks folkhögskola sitter femton personer och klickar frenetiskt på sina bakgrundsbeslysta tangentbord med ena handen, samtidigt som de hanterar sina möss med den andra. Alla har också lurar på sig, med mikrofoner som de kommunicerar med varandra i. ”Han sprang in mot mitten, jag försöker spreja honom”, ”Jag flashar åt er i mitt. Får ni pick backar vi trapp, annars smokear vi CT och splittar B.”

På skärmarna framför dem rör sig stridsklädda män med vapen i händerna längs stenbelagda gator, där gulbeigeaktiga hus, murar och omkringliggande berg ger intryck av en miljö i Mellanöstern. Då och då hörs ett ”vad faaan!” och en och annan näve slås hårt i bordet, men mest är rummet präglat av lugn, trots de bitvis våldsamma scenerna på skärmarna. För där skjuts det och smälls bomber, i de strider mellan terrorister och soldater som pågår i spelet Counter-Strike, CS.

De femton här i salen går på landets första folkhögskoleutbildning i det som kallas e-sport, det

vill säga datorspelande på tävlingsnivå. Det var samhällskunskapsläraren Tomas Rosengren som härom året fick nys om att ett par folkhögskolor i Norge hade e-sport på schemat.

– Jag tänkte att vad fasen, varför finns det inte i Sverige?

Det närmaste han själv kommit e-sport var tv-spel, men med vetskap om hur många människor som i dag ägnar sig åt datorspel ansåg han att det vore rätt i tiden att starta en sådan utbildning.

­– På folkhögskolorna ska vi ju ägna oss åt sådant som folk har som passion.

Rektor Lars Johansson var minst sagt tveksam, men gick med på att åka till Buskeruds folkhögskola i Norge på studiebesök.

– Och så kom han tillbaka och sa ”Det här ska vi ha!”.

Skolans styrelse nappade genast, kanske beroende på att huvudmännen är kyrkliga (EFS Västerbotten, Luleå stift och Umeå kyrkliga samfällighet) och att datorspel länge varit en livaktig del av den kyrkliga rörelsen.

Eftersom tanken var att skapa en linje för personer som strävar efter att bli proffsspelare satsade de på att utbilda i ett enda spel.

– Det är få personer som kan spela flera olika spel på proffsnivå, säger spelläraren Petter Arvidsson.

Valet föll på CS för att det är Sveriges största spel och dessutom ett lagspel, för att grupprocessen och det sociala skulle bli en naturlig del av utbildningen.

Att CS bygger på krigföring och våld blev föremål för diskussion.

– Men vi landade i att det är ett spel. Schackspel är ju också en strid egentligen. Först blir bönderna kanonmat, sedan slår man ut figur efter figur, säger Tomas Rosengren.

Spelläraren Petter Arvidsson bor i Umeå och är själv före detta proffsspelare, men har de senaste

Spelläraren Petter Arvidsson bor i Umeå och är själv före detta proffsspelare. Foto: Elin Berge

åren arbetat som personlig assistent. När en vän tipsade honom om jobbet på Strömbäck tog han chansen att återvända till spelvärlden, denna gång som lärare. Ett val han inte ångrat, trots att han egentligen aldrig kan känna sig ledig.

– Jag har kontakt med eleverna dygnet runt. De spelar ju mest på kvällar och nätter.

Nu går han runt och tittar på spelandet, fäller en och annan kommentar, gör en high five med en tjej som fått besked om att en person hon rapporterat som misstänkt fuskare kommer att stängas av.

 

Den här lektionen är inga verkliga spel i gång, utan klassen sitter med övningsspel. När en spelomgång är klar går de igenom den, analyserar sina drag, funderar på vad de hade kunnat göra annorlunda. Som 23-åriga Danielle Roslund, som har skrivit en lång analys på sin dator: ”RUNDA 9 – CT pusha nästan aldrig palace, borde ha bytt position hjälpt mid, jessie borde backa och hålla slope/palace från långt bak t spawn, + hon borde hålla vår flank oftare ist för att solo playa efter frags, trots lurk får hon se till t.ex. om vi ska b att hålla flank bättre.”

Danielle Roslund jobbade på Ica hemma i Malå när hon läste en artikel om e-sportlinjen.

– Jag blev jättetaggad direkt, tänkte att wow, där måste jag gå. Jag älskar CS. Men det är svårt att hitta andra människor som är seriösa med det, så det är perfekt att gå här.

Hon har inte spelat CS så länge och har mycket kvar att lära, men hoppas att en dag kunna bli proffs.

– Man vill ju bli bäst, kicka allas ass.

Samtidigt konstaterar hon att det är svårare att slå sig fram som kvinnlig spelare.

– Tjejscenen är bortprioriterad, det satsas inga pengar i den. Som när vi var på Dreamhack i höstas. Det fanns en tjejturnering, men den var inte skyltad och när vi hittade den låg den i ett hörn, lite bakom, fast det var tjejproffslag som tävlade.

 

Danielle Roslund och de andra tjejerna i klassen sitter i en rad för sig. De bildar nämligen ett eget

Foto: Elin Berge

lag, enligt reglerna inom e-sport. Konstigt, kan tyckas, i spel som inte handlar om fysisk kapacitet. Men det finns poänger med det, anser de kvinnliga spelarna här på Strömbäck.

­– Jag tror man har större chans att ta sig vidare i ett tjejlag, för vi är inte på samma nivå som killarna än. Och så känner man sig mer bekväm, säger Elina Strömberg, 23.

För ja, under de tre år hon spelat CS har hon upplevt en hel del sexistiska kommentarer.

– De kanske skrattar åt en om man gör ett dumt drag eller säger att tjejer inte ska spela. Det är så vanligt att man reagerar knappt längre.

Men det gör att hon tvekar att prata då hon som enskild spelare spelar med andra, okända, och därmed avslöja sitt kön.

Det här är frågor som samhällskunskapsläraren Astrid Marklund tagit upp under klassens värdegrundslektioner.

– Vi har haft jättebra diskussioner och det känns som om killarna i klassen insett vilka kränkningar spelande tjejer kan utsättas för, säger Astrid Marklund och fortsätter:

– Det handlar om att få en medvetenhet om spelkulturen. Vilka normer finns det, vilka är det som gör spelen och för vem görs de, hur ser förutsättningarna ut för män respektive kvinnor. Bara en sådan sak som att de flesta som syns i spelen är vita män.

Hon tror att spelvärlden kommer att tillåta mixade lag i framtiden.

Kanske är det så, att de könsuppdelade lagen beror på att e-sportvärlden, utan att riktigt reflektera, har tagit över traditionerna från annan sport, funderar hon och de andra lärarna.

 

Skolan satsade medvetet på att få en så bra könsfördelning som möjligt på e-sportlinjen.

– Att få till ett tjejlag var en förutsättning för att köra i gång, säger Johan Ågren, linjeföreståndare.

Men eftersom spelvärlden är kraftigt mansdominerad betydde det att betydligt färre kvinnor än män sökte. Av det tiotal kvinnor som sökte togs alla in som uppfyllde kriteriet att ha erfarenhet av att spela CS. Men de har kortare erfarenhet än sina manliga klasskamrater.

– Å andra sidan betyder det att de har stora möjligheter att utvecklas. De är otroligt intresserade, säger Petter Arvidsson.

Han och de andra lärarna tror också att det kommer att bli enklare att rekrytera kvinnor nästa år.

 

På e-sportlinjens schema står också bland annat omvärldskoll, ekonomi, företagande, liksom kost

Folkhögskolan i Strömbäck utanför i Umeå håller en utbildning i e-sport, närmare bestämt i spelet Counter Strike. Foto: Elin Berge

och motion. Annika Holmström, lärare i kost och idrott, ställde sig först lite undrande till idén att utbilda i e-sport.

­– Jag undrade väl lite vilka e-sportarna är. Man vill ju gärna kategorisera folk, säger hon och ler när jag påpekar att en av mina fördomar bekräftades direkt när det, strax innanför dörren till sal 16, stod en stor sopsäck till brädden fylld med tomburkar och flaskor, varav många med de där sirliga röda bokstäverna som används av ett känt läskmärke.

– Men sen då? Såg du femton överviktiga, asociala killar? För så ser ju ofta fördomen ut.

I själva har många av eleverna här ett förflutet inom klassiska lagsporter.

– Men visst, det finns ändå mycket att jobba på, till exempel att det finns bättre sätt än att dricka läsk för att få upp blodsockret när man sitter länge.

Vilket är ett skäl till att matlagning ibland står på schemat.

– Jag försöker lära dem att göra medvetna val, både för hälsan och ekonomin.

Anatomi och ergonomi, liksom bra rutiner vad gäller sömn och motion är också viktigt för den som ska tävla på proffsnivå, påpekar Petter Arvidsson, som förstås med sin egen erfarenhet fungerar som viktig förebild.

 

Genom att eleverna under ett helt år spelar i ett och samma lag fungerar utbildningen också utvecklande då det gäller kommunikation.

– I spelvärlden är det ofta så, att man byter lag om man inte kommer överens. Här måste de lära sig hur man uttrycker sig och framför kritik på bra sätt, och att man måste kunna samarbeta och lösa problem tillsammans för att bli framgångsrik, säger Petter Arvidsson.

Att bli insorterad i ett lag är också nyttigt tror han, eftersom det ger insikter om att olika spelarkynnen kan komplettera varandra. Något som kanske kan motverka det vanliga fenomen att datorspelare bara väljer lagkamrater som liknar dem själva. Det är i alla fall vad sociologen Lina Eklund, kom fram till när hon, inför sin avhandling, undersökte hur människor använder digitala spel som ett sätt att umgås.

Hon slår också hål på myten om datorspelaren som en enstöring. Av hennes avhandling framgår att över 40 procent av den svenska befolkningen över 12 år spelar någon form av digitalt spel och att mer än hälften av dem gör det tillsammans med andra. Men hon konstaterar också att spelvärlden reproducerar traditionella könsrollsmönster och att datorspelande kvinnor inte kan agera på samma villkor som män.

 

När norska folkhögskolor började utbilda i e-sport stötte de på en del motstånd från övriga delar av folkhögskolevärlden, men Strömbäcks folkhögskola har inte mött någon kritik.

– Det är ju möjligt att det diskuterats, men vi har inte hört något annat än nyfikenhet, säger Johan Ågren.

Han berättar att han och kollegerna jobbat hårt med att marknadsföra linjen i media. Både lokaltidningar och rikspress, liksom SVT har varit på plats och gjort reportage. Nu väntar han bara på att andra folkhögskolor ska höra av sig och ta del av Strömbäcks erfarenheter.

En fråga som skolan måst fundera en del över, är hur den ska förhålla sig till det faktum att lagen kan tjäna pengar på sitt spelande. Ett av lagen vann till exempel 15 000 kronor i tävlingen Rendezvous i Skövde i oktober.  Att anordna en resa dit var ett sätt för skolan att ge eleverna chans att möta bättre motstånd än vid de träningsmatcher de gör på kvällarna, säger Tomas Rosengren.

– De fick behålla pengarna, eftersom vi inte hade tänkt klart kring detta. Pengarna i sig var ju ingen jättesumma utslaget per person, men principerna för prispengar får nog vara en levande diskussion.

– Ja, till nästa höst måste vi reglera det där ordentligt, säger Johan Ågren och konstaterar att e-sportlinjen fortfarande är ”som en mjuk klump som håller på att ta form”.

 

Foto: Elin Berge

 

Fotnot: Dreamhack är är världens största sammankomst för människor som kopplar ihop sig via sina datorer (LAN) för att spela datorspel. Dreamhack grundades på 1990-talet och anordnas på Elmia i Jönköping och på Expolaris Kongresscenter i Skellefteå. (Källa: Wikipedia.)

 

ur Lärarförbundets Magasin