Läs senare

”Folkhögskolan blir allt mer lik komvux”

10 frågorFolkhögskolan och komvux bidrar idag till att forma individualistiska medborgare som främst ska lära sig att ta ansvar för sig själv, sina framgångar, misslyckanden och sin anställningsbarhet. Det menar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik.

”Folkhögskolan blir allt mer lik komvux”
Lärarna bör utgå från den verksamhet och de deltagare man har idag och inte nostalgiskt blicka tillbaka på hur deltagarna var förr, säger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik som lett en studie där man intervjuat lärare, elever och deltagare på folkhögskola och komvux.

1 Ni har gjort en studie där ni jämför folkhögskola och komvux och du skriver att allmän kurs blir allt mer lik komvux. Hur menar du då?

– Lärarna är väldig tydliga med att det här är inte de deltagare som folkhögskolan bör ha, unga som kommer direkt från gymnasiet, som är omogna och inte tar ansvar. Lärarna saknar den bredd på deltagare som de hade för 10, 20 år sedan. Så frågan är: Kan man fortsätta att bedriva samma pedagogiska verksamhet som tidigare med den grupp deltagare som folkhögskolan möter idag?

2 Och vad är svaret?

– Några lärare säger så här: Genom att vi har den här målgruppen tvingas vi in i mer traditionell klassrumsundervisning och kan inte skapa den grund som krävs för deltagarna att jobba demokratiskt, diskussionsbaserat och fritt.

3 Vad menar de med
traditionella undervisningsformer?

– Det är inget vi fördjupar oss i utan det handlar mer om att lärarna positionerar sig mot något de å ena sidan vill göra och å andra sidan blir tvingade att göra. De kan inte kan ägna sig åt de kollektiva arbetsformerna utan tvingas arbeta på ett annat sätt

4 I intervjuerna talar lärarna om att den höga frånvaron på lektionerna påverkat pedagogiken. Hur?

– Lärarna säger att närvaron har sjunkit så kraftigt att det påverkar allting annat. Är det många frånvarande spricker planeringen och man tvingas bli mer traditionell i sin undervisning.

5 Mer envägskommunikation och individualiserad undervisning?

– Vi grävde inte ner oss i de frågorna men min gissning är att det blev mer klassrumsundervisning.

6 Det förvånande är att deltagarna beskriver en mer kollektiv arbetsform än vad lärarna gör. Hur kommer det sig?

– Den slutsats vi drar, lite tillspetsad, är att folkhögskolans historiska självbild av en plats för personlig utveckling är så stark att både lärare och deltagare plockar upp det i sin beskrivning av verksamheten idag. Sen är jag övertygad om att enskilda deltagare upplever att man blir sedd, får delta i samtal och så vidare. Men det intressanta är att lärarna säger att de inte på samma sätt som tidigare kan jobba med kollektiva arbetsformer eftersom dessa deltagare är så omogna och dåligt förbereda.

7 Är det lärarna som missar något eftersom de är fast i en historisk bild av hur folkhögskolan och deltagarna ska vara?

– Den kritiska frågan är att man har de deltagare man har, och då måste man utifrån den kunskap och erfarenhet man har av folkhögskolan som pedagogisk praktik forma metoderna utifrån den målgruppen. Då kan man inte ha nostalgiska tillbakablickar.

8 Du skriver att folkhögskolan och komvux utbildar en allt mer individualistisk medborgare. Hur menar du då?

– Det är ett slags nyliberal strömning kring hur vi tänker kring medborgare idag, vad jag kallar The individualized citizen. Som organisationsform är Komvux upplagd för människor som skapar sina individuellt valda vägar genom livet och som blir ansvariggjorda för både sin lycka, sina misslyckanden och anställningsbarhet. Folkhögskolan är annorlunda i sin pedagogiska utformning, ofta med sammanhållna grupper och kurser. Men, lite tillspetsat, eftersom deltagarna beskrivs som så individualistiska känner sig lärarna tvingade att söka mer traditionella undervisningsformer. Vad blir folkhögskolan då? Leder det till att man skapar pedagogiska former som uppmuntrar och stödjer en individualistisk utveckling?

9 En kritik mot studien är att man inte kan dra så långtgående slutsatser av att ha undersökt  en folkhögskola.

– Våra tolkningar skall inte generaliseras. Dessutom tittar vi på hur deltagare och lärare talar om sammanhanget, inte hur det verkligen är. Utifrån den här studien finns det tendenser som är viktiga att diskutera. Det man kan lägga till är att folkhögskolan idag får en mängd uppdrag som man tar på sig. En del folkhögskolor ger sig i viss mån in på komvuxmarknaden, t ex sfi-kurser, språkintroduktioner för nyanlända ungdomar i kommunernas regi, som ju är en reguljär gymnasieutbildning. Hur ska folkhögskolan möta den utvecklingen, samt dagens målgrupper i relation till pedagogiska praktiker och olika ideal som ryms inom folkhögskolan?

10 Vilka råd har du att ge lärare som upp-lever samma sak som lärarna i undersökningen?

– Jag kan inte ge specifika råd men vad man kan säga är att inte stanna kvar i dåtiden utan utgå från den verksamhet och de deltagare man har idag och utveckla den pedagogiska praktiken utifrån de mål man har med utbildningen, och det är jag övertygad om att man redan gör ute på folkhögskolorna.

 

ur Lärarförbundets Magasin