Läs senare

»Folkbildningen spelade en avgörande roll hösten 2015«

Under 2016 tog folkbildningen emot 90 000 av de nyanlända och spelade en avgörande roll i omhändertagandet, skriver styrelsen för För Folkhögskoleföreningen, en organisation för politiker som sitter i landstingsfolkhögskolornas styrelser.

Hur hade Sverige klarat av hösten 2015 när det anlände 162 000 människor på flykt utan folkbildningen? Svaret är att det inte hade fungerat. Under hösten 2015 ställde folkhögskolor och studieförbund om sina verksamheter och kunde ta emot 60000 deltagare i sina verksamheter. Under 2016 tog folkbildningen emot 90 000 av de nyanlända och spelade en avgörande roll i omhändertagandet.

Folkbildningens olika organisationer har en förmåga att snabbt ställa om för att möta de utmaningar som samhället står inför. Det är en styrka som gjort att folkbildningen fortsätter, efter mer än hundra år, att ha en stark roll i samhällets utveckling. Genom de två grenarna, folkhögskolor och studieförbund kan vi möta människor på den nivå de behöver. Allt från en cirkel till avancerande studier på folkhögskola, antingen för att nå ett yrke eller förbereda sig för högre studier, eller helt enkelt växa som människa och aktiv samhällsmedborgare. En annan viktig del i folkbildningens uppdrag är att se de unika individerna och utifrån detta se till att varje person får det stöd som den behöver i sin utveckling.

Under hösten 2015 ställde studieförbunden upp med svenska från dag ett och folkhögskolorna tog sig an etableringskurserna. Lokalt fann man också lösningar utifrån lokalsamhällets behov.

Som ett exempel kan vi visa hur landsting tillsammans med sina folkhögskolor tog tillvara dem som anlände med någon form av sjukvårdslegitimation och snabbt kunde börja ett program med svenska studier och praktik för att få dessa människor att få en svensk legitimation, så de kunde få jobb inom sjukvården och som så väl behövde deras händer och kompetens. Vi kunde höra historier från studieförbunden att det var först där som de nyanlända inte mötte anställda, utan engagerade medborgare.

På landets folkhögskolor kom det igång en mängd nya verksamheter för att möta denna grupp. Några exempel är etableringskurser, språkcaféer, integrationssamordnarutbildningar, skapande av nya mötesplatser, emottagande av ensamkommande och skapande av snabbspår för att tillvarata yrkeskompetenser.

Nu går vi in i en ny fas där det omedelbara omhändertagandet övergår i en integrationsprocess. Fortfarande tror vi att folkbildningen kommer ha en avgörande roll även i den. Men för att lyckas måste vi se till att det finns resurser för detta mer långsiktiga arbete. För folkhögskolorna handlar det om fler deltagarveckor och att få en bättre uppräkning på deltagarveckans värde. En viktig del i folkbildningens integrationsarbete är att det inte tränger tillbaka den ordinarie verksamheten då det är där som möten sker. Möten som är värdefulla och som ger förståelse för det nya land som man kommit till. Vi brukar kort och gott påtala att folkbildning kan förklaras med att folk bildar folk och då behöver det finnas plats för alla grupper på våra folkhögskolor och studiecirklar.

ur Lärarförbundets Magasin