Läs senare

En budget som väcker frågor

RedaktörenDet finns tillfällen när någon täpper till truten på en och man känner sig helt tillfreds med det. Med regeringens senaste budget är det väl bara att ta av sig hatten – även om förslaget också väcker en del frågor och problem. 

av Staffan Myrbäck
17 Okt 2017
17 Okt 2017

I förra numret landande jag i en kritisk betraktelse huruvida den här regeringen levererat bättre förutsättningar för folkhögskolan och framför allt folkhögskollärarna. Under mandatperioden har det blivit en hel del uppdragsutbildningar i folkhögskolan, där staten bestämmer vilka kurser folkhögskolorna ska ägna sig åt. Inte heller har folkhögskollärarna fått del av något lärarlyft. I förra årets budget satsade man visserligen 187 miljoner kr på 3000 extra platser i folkhögskolan men det var oklart om det handlade om en tillfällig satsning. Det både huvudmän och lärare önskat sig är en långsiktig och generell höjning av folkbildningsanslaget.

Tidningen hann inte mer än komma i brevlådan förrän regeringen lade ett budgetförslag som innebär en rejäl satsning på folkhögskolan. Utöver de 3000 extraplatserna folkhögskolan fick ifjol får man ytterligare 380 miljoner kr motsvarande 5000 studieplatser i allmän och särskild kurs. Det är betydligt mer i bidrag per studieplats jämfört med tidigare. Sammantaget 8000 platser som dessutom föreslås bli permanenta.

Det innebär att regeringen under denna mandatperiod utökat antalet platser i folkhögskolan från 25 000 till 33 000 platser. En utökning som motsvarar 25-30 folkhögskolor! Nu återstår frågan hur pengarna ska fördelas. Får skolorna själva avgöra hur mycket som ska gå till allmän respektive särskild kurs? Får de också användas till kortare kurser? Blir det ett lärarlyft i folkhögskolan? Det senaste lär bli nödvändigt. Går förslaget igenom i riksdagen måste folkhögskolorna omedelbart ge sig ut och hitta, i runda slängar, 500 lärare på en arbetsmarknad där det råder en skriande brist på lärare.

Fortfarande kan nog de – jämförelsevis – goda arbetsförhållanden i folkhögskolan väga upp folkhögskollärarnas lägre löner men Folkbildningsrådets senaste undersökning visade en arbetsmiljö med ökad arbetsbörda och mer stress. Nästa stora fråga blir hur alla dessa nya lärare ska fasas in i folkhögskolans fria skolform, traditioner och pedagogik?

En intressant iakttagelse är också att det verkar som att regeringen i sin budget följer det råd utredaren Erik Amnå för fem år sedan lade i folkbildningspropositionen Folkbildningens samhällsvärden. Amnå var kritisk mot att statsbidraget schablonmässig delas på hälften mellan folkhögskolor och studieförbund. Han menade att folkhögskolan borde ha en större andel av folkbildningsanslaget eftersom den har fler deltagare med lägre utbildningsnivå och därmed större förutsättningar att motverka utbildningsklyftorna. Det ser ut som att regeringen nu gör det Amnå föreslog. Istället för en generell höjning av folkbildningsanslaget bestämmer regeringen att det är folkhögskolorna som ska ha huvuddelen av pengarna. Men det är kanske en nödvändig, men försiktig, inskränkning av folkbildningens frihet att själv fördela alla pengar.

ur Lärarförbundets Magasin