Läs senare

”Det ligger nog inte i arbetsgivarens intresse att införa stämpelklocka”

Folkhögskollärare arbetar i snitt 49 timmar i veckan. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Per Andersson, forskare i pedagogik och vuxnas lärande vid Linköpings universitet, har lett undersökningen på uppdrag av Folkbildningsrådet.

08 Mar 2017

I studien konstaterar ni att folkhögskollärare arbetar mer jämfört med lärare i det formella skolsystemet.

– Vi har gjort en tidsundersökning om hur mycket tid folkhögskollärare lägger ned på sitt jobb. Det är 94 lärare som dokumenterat hur mycket de arbetar under en vecka. Den visar att heltidsanställda lärare i snitt arbetade 49 timmar under en vecka. Det är mer än vad man borde kunna förvänta. De som arbetar deltid arbetar nästan lika mycket.

Vad kan man förvänta sig?

– Det är högre än normalfallet, som borde vara runt 45 timmar per vecka om man utgår från arbetstidsavtalen. Folkhögskollärare jobbar alltså mer än så. Nu är siffrorna inte statistiskt representativa men Klas Rydenstam som varit med och gjorde undersökningen menar att den ändå säger mycket om folkhögskollärares arbetstid. Han är den som utvecklat metoden och har varit ledande i Sverige på detta område.

Men ni upptäckte också att en del jobbar ännu mer.

– Var åttonde kvinnlig folkhögskollärare och var tionde manlig lärare arbetade 60 timmar eller mer under den vecka vi undersökte. En fjärdedel av tiden var på kvällar och helger. Var fjärde lärare arbetar på kvällar och helger alla dagar i veckan.

Ni har ju också tittat på vad det är man gör under den här tiden.

– På vissa skolor finns en överenskommelse att man ska ägna i princip en tredjedel av tiden till undervisning, en tredjedel åt för- och efterarbete och en tredjedel åt annat. Den här studien visar att den tid man jobbar fördelar sig på det sättet.

Varför lyckas då folkhögskollärare så bra?

– Studien svarar egentligen inte på den frågan utan Folkbildningsrådet satte den rubriken på almedalsseminariet utifrån tidigare studier. Men det vi har sett, förutom att folkhögskollärare lägger ner mycket tid på sitt arbete, är att man har ett stort engagemang för sitt jobb, för ämnet och för sina deltagare. Och det är klart att arbetar man mycket, är engagerad och gör rätt saker borde man nå framgång. Ett tydligt uttryck för engagemanget i sina deltagare är att man vill ha fortbildning i specialpedagogik och socialpedagogik. Man ser deltagarnas behov och att man skulle kunna hjälpa till ännu bättre om man hade större kompetens på det området

Du nämner att folkhögskollärare uppskattar den professionella friheten att själva lägga upp undervisningen som man vill.

– Det är inte lika styrt och lika mycket dokumentation som i det formella skolsystemet. Man kan ägna mer tid åt sina deltagare. Men det finns en diskussion om hur det formella skolsystemet inkräktar på friheten, i första hand i allmän kurs, att man ska kunna intyga att man har kunskaper som motsvarar gymnasieskolans kurser. Nu sker undersökningen under en period med en ny läroplan i gymnasiet, så diskussionen om påverkan kan ha haft lite större inflytande på svaren än vad det skulle ha haft annars.

Men friheten har också en baksida.

– Det är både för- och nackdelar med den professionella friheten. Det mest tydliga problemet när det gäller förutsättningarna för arbetet som folkhögskollärare är att det är en tung arbetsbörda. Och som vi har sett lägger man ner mycket tid på sitt arbete. Friheten gör också att arbetet kan bli gränslöst. Man engagerar sig i sitt jobb, i sina deltagare, arbetar väldigt mycket och får goda resultat. Men det kan också bli för mycket.

Hur såg lärarna på folkbildning och folkhögskola?

– När vi frågade hur viktigt det är att man har en folkhögskollärarutbildning var det många som tyckte att det var viktigt att ha en folkhögskollärarutbildning. Så det är ju ett tecken på att man tycker att folkhögskollärarutbildningen är viktig.

I studien uttrycks en oro bland lärarna att folkhögskolan kan tappa sina kännetecken.

– Det pågår ju ett generationsskifte i folkhögskolan och många nya lärare har en annan bakgrund. ungefär 25 procent av lärarna har folkhögskollärarutbildning och totalt 65 procent har någon form av lärarutbildning. Man uttryckte ett behov av kompetensutveckling, inte bara grundutbildning till folkhögskollärare, utan också fortbildning om folkhögskola och folkbildning för att kunna arbeta vidare med och utveckla det som är speciellt med folkhögskolan.

Finns det något annat som slagit dig när ni gjort den här undersökningen?

– Det var en artikel i Svenska dagbladet samtidigt som jag åkte ner till Almedalen. Det var en folkhögskola som infört stämpelklocka för lärarna. Det slog mig att det ligger nog inte i arbetsgivarens intresse att införa sådana system om man vill få ut mycket arbete av lärarna. Då kommer lärarna att jobba betydligt mindre. Å andra sidan inkräktar ett sådant system på lärarnas frihet. Men lärarna behöver inte vara rädda att det synliggörs hur mycket de arbetar. De arbetar väldigt mycket.

Publicerad i Folkhögskolan nr 5 2013

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin