Läs senare

Att lyssna minskar kulturkrockarna

KrönikaLyssnandet minskar motståndet och öppnar för en dialog. Kulturkrocken förbyts till kulturutbyte. Det är en enkel metod som vi kan pröva bland våra studiekamrater i arbetslaget eller i samhällslivet, skriver Gösta Västlund. Här återpublicerar vi krönikor han skrivit i Folkhögskolan

02 Mar 2017
Att lyssna minskar kulturkrockarna

Vi hör dagligen om kulturkrockar runt om i världen. Ofta är det motsättningar mellan representanter för olika religioner som i Burma, Filippinerna eller Nigeria. Inte sällan också mellan olika riktningar inom samma religion, till exempel i Irak och Syrien. De många självmordsbombarna är förfärande exempel på denna ”krockkultur”. Men den kulturen – lyckligtvis i mildare form – finns på närmare håll. Extrema politiska rörelser drabbar samman i vårt land då och då. Striden om invandrarpolitiken är ett exempel. Ja, vi lyssnar ju också dagligen till det hätska tonfallet i amerikansk politik, liksom till en del nedlåtande inslag i vår egen politiska debatt, även om man där med glädje noterat ett och annat erkännande ord om motståndarens förslag.

Orsaken till denna ”krockkultur” har ofta djupa rötter. Svåra levnadsvillkor, politiskt förtryck och trångsynt undervisning, för att nämna några. Problem som är ytterligt svårlösta. Men det inträffar dagligen krockar som beror på enbart okunnighet, rädsla för det okända och någon sorts tradition att ens egna åsikter är överlägsna. Smockan hänger i luften. Småkrockarna på fotbollsplanen eller i gathörnet präglas av samma självpåtagna överlägsenhet.

Glädjande nog finns det andra möten också. Människor som inte höjer rösten, som vet att en överlägsen attityd aldrig löser problemen, men att en strävan till saklighet och till att erkänna motståndarens förtjänster är den säkraste vägen till framgång. Väl att märka också för de egna idéerna. Berättelser från många folkhögskolor vittnar om att en strävan att förstå andra har lett till samförstånd och inte sällan till ett fruktbart samarbete.

Paldanius och Alms forskning om folkhögskollärarnas syn på sina kursdeltagare understryker denna inställning. Att en förändring är på gång bekräftas på många håll både i vårt land och internationellt. Den kände samhällskritikern Ulrich Beck ger starkt stöd åt denna förändring. ”Politik kan inte vara bara rationell, den måste bli emotionell.” Det är viktigt att lyssna, vara rättvis, intresserad och skapa förtroende betonar han. Vi kan inte utradera uråldriga, religiösa eller andra kulturella motsättningar. Men vi kan sträva efter att förstå andras åsikter. Det leder till större lust att lyssna till motståndaren. Lyssnandet minskar motståndet och öppnar för en dialog.

Kulturkrocken förbyts till kulturutbyte. Det är en enkel metod som vi kan pröva bland våra studiekamrater i arbetslaget eller i samhällslivet. Vårt tänkesätt kan förändras. Kulturmöten behöver inte bli krockar utan öppningar till nya utsikter och nya möjligheter. Framtiden kan förändras i hög grad, om dialogen och inte krocken blir tradition.

(Publicerad i Folkhögskolan 8 2012)

ur Lärarförbundets Magasin